tag:blogger.com,1999:blog-41199889861766112492024-03-13T16:17:28.260-07:00සෙනෙවිරුවන්mathugama seneviruwanhttp://www.blogger.com/profile/17392542531704445510noreply@blogger.comBlogger348125tag:blogger.com,1999:blog-4119988986176611249.post-31467448665009414102024-02-08T07:37:00.000-08:002024-02-08T07:37:07.683-08:00උතුරේ නව දේශපාලන ප්රවණතා සහ සිංහල ජාතික ව්යාපාරය<p><span style="color: #990000;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="color: #990000;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #990000;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgv-DJpK5_b1LXN39zdyXqyc0D-3qy9_RfgRwWtaxPYE6p6ss5MOSHhrdTOc8wm5VsM6iDxaca2AXeGhAOjCYl6CIpthTkJ6py0sJZ-Jcqwz5YUHkHvadJMKTO5jynBiqqHccDmWyw52ENjXcvaHULNrK0fRSJ-ki_y-A0DE87oDZC1dRdxEqDr7B_vZsMP/s3648/DSC06175.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2736" data-original-width="3648" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgv-DJpK5_b1LXN39zdyXqyc0D-3qy9_RfgRwWtaxPYE6p6ss5MOSHhrdTOc8wm5VsM6iDxaca2AXeGhAOjCYl6CIpthTkJ6py0sJZ-Jcqwz5YUHkHvadJMKTO5jynBiqqHccDmWyw52ENjXcvaHULNrK0fRSJ-ki_y-A0DE87oDZC1dRdxEqDr7B_vZsMP/s320/DSC06175.JPG" width="320" /></a></span></div><span style="color: #990000;"><br /></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #990000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>යාපන අර්ධ ද්වීපයේ දේශපාලනය අරුම පුදුම
ක්රියාවලියකි.යාපන රජ පවුල නැතහොත් ආර්ය චක්රවර්තී රාජකීයත්වය අවසන් කර පරංගින්
ගේ ආධිපත්ය පිහිටුවීම තුළ යාපනයේ සිටි බ්රාහ්මණයන් ගේ හැසිරීම විවිධාකාර
විය.කතෝලික ආගම පැතිරවීම නිසා ඔවුන් ඇතැමෙක් සිය ලබ්ධිය වෙනස් කළහ. ලන්දේසි සමයේ
දී කතෝලික ආගම වෙනුවට රෙපරමාදු ඇදහීම් පෙරට ඒමේ දී දකුණු ඉන්දියාවෙන් ආනයනය කරන ලද
වහල් ශ්රමිකයන් අතර වූ වෙල්ලාලර් සහ වෙල්ලාලස් යන ගෝත්ර ද සිය ලබ්ධිය වෙනස් කර
ගනිමින් කුල වතුන් ලෙසට නම්බුනාම ලබා ගත්හ. ඒවා ලබා ගත්තේ කාසි පොට්ටනියක් ප්රදානය
කිරීමෙන් යැයි යාල්පාන වෛපමාලය කියයි.පරංගීන් විසින් විනාශ කරන ලද බෞද්ධ වෙහෙර
විහාර අභිමුව ලන්දේසි පල්ලි ඉඳි වන්නේ මේ කාලවකවානුවේ දී බව බල්දෙයස් නම් ලන්දේසි
පූජක තැන සිය ග්රන්ථයේ දක්වා තිබේ.මලලගම නැතිනම් මල්ලාකම් ප්රදේශයේ තිබූ සංඝ ඝණ
විහාරය අබියස තිබෙන චෙන්ගානේ පල්ලිය අදටත් දැක ගතහැකිය. විහාරයේ නටබුන්ද ශේෂව
පවතී.තොගපිටින් මලබාරයෙන් ගෙනා විවිධ කුල වලට අයත් ජනයා යාපන සිංහල ගම් වල පදිංචි
කර දුම්කොළ වගාවලට සහ වෙනත් වෘත්තීන් කරා යොදවන ලද්දේ ලන්දේසීන් විසිනි.මේ මලබාර්
වහලුන් පැමිණෙන<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>විට යාපනයේ ඉතිරිව සිටියේ
කිසිවක් කරකියා ගත නොහැකිව සිටි සුලු කුල වල ජනයා පමණකි. ඔවුන්ගෙන් ඇතැමෙක් අසුර
නාග ගෝත්ර වලට අයත් වූහ.මලබාර් වහලුන් උදෙසා පැණවුණු තේසවලාමෙයි නීතිය සමස්ත අඩු
කුල ජනතාවටම ආදේශ කරලීමට ලන්දේසීන් සමත් විය. ඒ නිසා අලුත් ආගම වැළඳ ගත් බ්රහ්මණයන්ටද
මුදල් දී කුල වතුන් බවට පත් වූ වෙල්ලාලරයන්ටද සිය දෙවනි පෙලේ ආධිපත්ය ගෙන යෑමට
හැකි විය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="color: #990000;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span lang="SI-LK">ලන්දේසීන් පාලනය කල මුහුදුබඩ පළාත් ඉංග්රීසීන් විසින් පවරා ගත් පසු තත්වය
තව දුරටත් වෙනස් විය.1796 සිට 1798 දක්වා උතුරේ තිබුණේ මදුරාසි පාලනයකි. මේ නිසා
දකුණු ඉන්දියානු ද්රවිඩයන් තව දුරටත් උතුරට සංක්රමණය විය.ඔමින්දාර් නම් මදුරාසි
පාලක පනිතියක්ද උතුරට පැමිණියහ.මදුරාසි නීති රීති අනුවද උතුර පාලනය විය. උතුරේ
ජනතාව ආගමට හරවා ගැනීමේ ව්යාපාරයට නව මුහුණුවරක් දීමට මේ අවස්ථාවේ දී ඉංග්රීසීන්
සමත් විය. ඇමරිකන් මිෂනරි කණ්ඩායම් වලට උතුරට පැමිණීමට ආරාධනා කරන ලදී. එහි පල්ලි
පිහිටුවීමටද පාසල් ඇති කිරීමටද ඔවුන් සමත් විය. ඉන් බලාපොරොත්තු වන ලද්දේ උතුරේ ප්රභූ
පන්තිය සිය අණසක යටතට ගැනීමයි.මේ තුළින් අනාගතයේ දී සිංහල ජනතාවට විරුද්ධ දෙමළ
නායකයන් ඇති කිරීම ඔවුන්ගේ ශූර උපායමාර්ගය විය.1819 දී ගාල්ලේ දී රැස්වූ මිෂනාරීන්
උතුර දෙමළ රටක් ලෙසටද දකුණ සිංහල රටක් විදියටද පිළිගෙන ඒ අනුව ආගම් ප්රචාරක වැඩ
ආරම්බ කළහ.වර්තමාන දෙමළ නායකයන් වන බොහෝ පිරිස් මලබාරයෙන් පැමිණි වෙල්ලාලර් ගෝත්රයන්ට
අයත් වූහ. ඔවුහු ලන්දේසීන් ගෙන් ලබාගත් වරප්රසාද තවත් දියුණු කර ගනිමින් ඉංග්රීසීන්ට
සමීපව සිටිමින් ඉංග්රීසි අධ්යාපනය ලබා රජයේ ඉහළ තනතුරු වලට පැමිණියහ.ඒ අතර<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>උතුරේ මලබාර් සමාජයේ බහුතරයක් වූ කුලහීන ජනතාව
තව දුරටත් පාගාගෙන සිටීමට ඔවුහු තේසවලාමේ නීතිය භාවිතා කළහ.එහිදී වෙල්ලාලයන්
කවුරුද යන්න ප්රශ්ණයක් විය හැකිය.වෙල්ලාල නාමය සිංහල ගොවි කුලයට සහ බ්රාහ්මණයන්ටද
යෙදූවකි.උතුරේ පමණක් නොව දකුණේ පාණදුරයේ ද ඇතැම් මුහුදු බඩ පළාත් වලද වෙල්ලාල
කුලයේ<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>අය අදටත් සිටී.මේ දේශීය කුල සහ
මලබාර් කුල පටලවා නොගත යුතුය.</span><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #990000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ලංකාවේ දෙමළ ජාතිවාදය බිහි වීමට පසුබිම
සකස් වූයේ ඉංග්රීසීන් විසින් ව්යවස්ථාදායක සභාවට සිංහල මන්ත්රීවරයෙකු සහදෙමල
මන්ත්රීවරයෙකු පත් කිරීමෙනි..ලන්දේසීන් සහ ඉංග්රීසීන් යටතේ ප්රභූ පන්තියක් ලෙසට
වර්ධනය වූ වෙල්ලාරයන් සයිමන් කාසි චෙට්ටි ගේ මග පෙන්වීම යටතේ ඉංග්රීසි පාලනයේ
මුල් තැන් වලට පත් වූහ. මේ අය අතර සිටි දෙමළ උගතුන් උතුරේ වෙනම දෙමළ රාජ්යයක්
තිබූ බවට පොත් ලිවූහ.ඒවාට මුල් වූයේ යාල්පාන වෛපමාලය ඇතුලු පැරණි පොත් කීපයක් වුවද
පියසිරි අමරකෝන් මහතාගේ පර්යේෂණ අනුව පැහැදිලි වන්නේ ඉංග්රීසින් ගේ මෙහෙයවීම මත
මේ පොත් ලිවූ බවයි.මෙකී දෙමළ උගතුන් මුල්වී වෙල්ලාලර් සමාජය සිංහල ජනතාවට එරෙහිව
සංවීධානය කළහ.යාපන සංගමය ඉන් බිහිවිය.ඉංග්රිසීන් ගෙන් ඔවුන් විශේෂ වරප්රසාද
බලාපොරොත්තු වූහ. දෙමල ජාතිවාදයට මූලිකව අඩිතාලම වැටුණේ එලෙස වුවද දකුණු ඉන්දියාවේ
ද්රවිඩ මුන්නේත්රම් කසාගම් පක්ෂය බිහිවීම තුළ එයට පන්නරයක් ලැබුණු බව කිව
යුතුය.1947 න් පසු ඉන්දියාවට නිදහස ලැබුණි. දකුණු පෙදෙසේ <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ආධිපත්ය ඉසුලූවන් අතර බ්රහ්මණයන් ප්රමුඛ වූහ.අයියර්
අයියනාගර් ශාස්ත්රී<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>සහ භාරද්වාජ වැනි බ්රාහ්මණයන්
ඉන්දීය දේශපාලනයේ සුපිරි පන්තිය සමග ගනුදෙනු කළහ. නිදහස ලැබීමෙන් පසු රාමසාමි
නායක්කර් නම් පුද්ගලයෙකු විසින් මේ ද්රවිඩ මුන්නේත්රම් කසාගම් ව්යාපරය ආරම්භ
කරන ලද්දේ හීන කුල වල ජනයා<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>බ්රාහ්මණ
ආධිපත්යයෙන් මුදවා ගැන්මටයි. ඒ නිසා ඉහළ ගෝත්ර විසින් අදහන විවිධ දෙවිවරුන්
කෙරෙහි ඔවුන් ගේ විරෝධය එල්ල විය. නුමුත් ශිව සම්බන්ධව එසේ නොවීය. පසුව අන්නදොර්
විසින් මේ ව්යාපාරය පසුබිම් කරගෙන ද්රවිඩ මුන්නේත්රම් කසාගම් පකෂය පිහිටුවා ලීමෙන්
පසු ඉන්දීය දේශපාලනයට කේවල් කිරීමට හැකි ශක්තිමත් ජන බලවේගයක් බිහිවුණි.මදුරාසි
ආන්ද්ර කේරල සහ මධ්ය ප්රදේශ් හි ජීවත් වූ කුල අතරින් බහුරතයක් හීන කුල වලට වර්ග
කර ඇති පිරිසක් බැවින් මේ කාර්යය ඉතා පහසු විය.නිදහස් ඉන්දියාවේ අභිනවයෙන් බිහිවුණ
මේ බලවේගය විසින් ඇති කරන ලද අභියෝගය මැනවින් තේරුම් ගත් බ්රාහ්මණයන් අවසානයේ
තමන්ගේ ගෞරවයන් නොසලකා මෙකී පක්ෂයට එක් වූහ. එක් වූවා පමණක් නොව එහි නායකත්වයටද
පත් වී වෙනම දෙමළ රටක් නම් සංකල්පය පෝෂණය කිරීමටද දායක විය.මේ බලපෑම එකල ශ්රී
ලංකාවට ද බලපෑය.1949 දී තමිල් අරසුපක්ෂය බිහිවන්නේ ඒ නිසාය. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මලබාර් හි සිට පැමිණි වෙල්ලාලර් සහ වෙල්ලාලස්
වැනි හීන කුල ජනයා මෙයට එක් විය.නමුත් මේ දෙමළ නායකයන් උතුරේ පවතින ජන පීඩනය පෙරසේම
නොතකා හැර ප්රභූ පන්තියක් ලෙසට වැජඹීමට කළ උත්සාහයන් නිසා දෙමළ විමුක්ති කොටි
සංවිධානය බිහිවිය. අවසානයේ දී ඒ සංවිධානය යටතේ ඇති වූ ත්රස්තවාදයත් එයට ඇති වූ
විදේශ <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>සහයෝගයත් එය මර්ධනය කිරීමට ශ්රී
ලංකා රජය ගත් උත්සාහයත් පිළිබඳ අප මැනවින් දනිමු.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #990000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>දැන් වසර ගණනාවක් ගෙවී ගොස් මේ දෙමළ
නායකයන්ගේ ආධිපත්ය සහ ඔවුන්ගේ හැසීරීම යාපන දෙමළ ජනයා නොපිළිගන්නා තත්වකට පත්ව
තිබේ. ඔවුන්ට අවශ්ය දකුණේ සිංහල ජනයා සමග එක්ව ජීවත් වීමටයි. ඒ සඳහා බලය බෙදීම
පාදක කරගත් පොලිස් ඉඩම් බලතල අනවශ්ය වේ. යාපන අර්ධද්වීපයේ ජීවත් වන බහුතර සාමන්ය
ජනතාව සිංහලයන් සමග එක්වීමට බලවත් කැමැත්තක් දක්වති. උතුරේ විහාරස්ථාන විසින් සිදු
කරන පින්කම් වලට බලවත් කැමැත්කක් දක්වති. දන්සැල් පැවැත්වීම ඉතා ආශාවෙන්
බලපොරොත්තු වෙති. නුමුත් වෙල්ලාලර් දෙමල නායකයන් විසින් ඇති කරවනු ලබන දෙමළ
ජාතිවාදී දේශපාලනය නිසා තවමත් උතුරත් දකුණත් යාකරන සැබෑ පාළමක් නිර්මණය වී නොමැත.මෙලෙස
පාළමක් නිර්මාණය විය යුත්තේ වසර තිහකට අධික කාලයක් උතුර සිංහල ජනයාගෙන් ඈත්ව
පැවතීම නිසාවෙනි.අරූන් සිද්ධාර්ථන් නමැති තරුණ සිවිල් නායකයෙකු සමාජය ඉදිරියට පැමිණෙන්නේ
මෙවැනි කාලවකවානුවයි. ඔහු උපතින් බෞද්ධයෙක් නොවුණද ඔහුගේ පියා අම්බෙඩ්කාර් තුමාගේ
මග ගත් පුද්ගලයෙකු බව කියැවේ ඒ අභාෂය නිසාදෝ අරූන් බෞද්ධ සමාජයට සිය සුරත දික් කර
ඇත.අරූන් නියෝජනය කරන නලවර් කුලය ඉන්දියාවේ නැත. ඒ කුල දකුණේ දුරාව කුලවල
කාර්යයන්ට සමානය. නුමුත් එකී හීන කුලවලට දකුණේ නැති පීඩනයක් නලවර් කුලයට උතුරේ
තිබූ බව ඔහු කියන සත්ය්ය සමාන වන්නේ දකුණු ඉන්දියාවේ තිබූ තත්වයටයි. </span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #990000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>යාපනන සිවිල් සංවිධානය විසින් පැවැත්වූ
නිදහස් උත්සවයක් පසුගියදා පැවැත්වුණි.දකුණේ ජාතික ව්යාපාරය නියෝජනය කරන පිරිසක්
සරත් වීරසේකර මන්ත්රී තුමා අනුරාධා යහම්පත් හිටපු ආණ්ඩුකාර තුමිය ඇතුලු දකුණේ
භික්ෂූන් වහන්සේලා ඊට සාභාගි විය.යාපනයේ සිවිල් සංවිධානය දේශපාලන අරමුණකින් ගොඩ
නැගී තිබෙන්නක් වුවද එහි පදනම කුල පීඩනයයි.දකුණු ඉන්දියාවේ ද්රවිඩ මුන්නේත්රම්
කසාගම් ව්යාපාරයට මෙය සමාන බව කීවේ එහෙයිනි.යාපන සිවිල් සංවිධානයේ නැගී සිටීම
පිළිබඳව ඉන්දියාව මෙතෙක් අදහසක් පළ කර නොමැත.නමුත් රනිල් වික්රමසිංහ ජනපතිවරයා
යාපනයට පැමිණි අවස්ථාවේ දී අරූන් සිද්ධාර්ථන් කොරෙහි ඔහුගේ අවධානය යොමු විය. උතුරේ
බිඳි වැටුණු පාසල් ගොඩ නැන්වීමට යාපන සිවිල් සංවිධානයේ සහාය රනිල් බලාපොරෙත්තු
විය.රනිල් වික්රමසිංහ බටහිර දේශාපලන නියෝජනය කරන එයට ගැති පුද්ගලයෙකි. ඔහුට අවශ්ය
සිංහල ජනතාවගේ හෝ දෙමල ජනතාවගේ සමගියෙන් යුතු ශක්තිමත් ලංකාවක් නොව බටහිර විසින්
පෝෂණය කරන ඔවුන් විසින් පාලනය කරන ලංකාවකි.නුමුත් ඉන්දියාවෙ බලාපොරාත්තු වන්නේ
උතුරේ වෙල්ලාලර් නායකයන් වෙනුවෙන් වෙන් කරන ලද පළාත් සභා දෙකක් ඒ යටතේ ඉන්දියාවට
ගැති පාලනයක් ඉන් පසුව සමස්ත ලංකාවම හැසිරවිය හැකි ආර්ථික සහ මූල්ය යාන්ත්රණයකි.මේ
අවස්ථාවේ දී ජවලාහල් නේරු ගේ න්යාය පත්රයට වඩා නරේන්ද්ර මෝදි ගේ න්යාය පත්රය
වඩාත් පුලුල් වී තිබේ.එක්ටා වැනි ගිවිසුම් හරහා ඉන්දියානු කම්කරුවන්ට සහ
වෘත්තිකයන්ට ලංකාව විවෘත කර දී ඉන්දියානු රුපියල මෙහි භාවිතයට පැමිණවීම මගින්
ලංකාව පාලනය කිරීම ඔහුගේ අදහසය</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #990000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">ද්රවිඩ මුන්නේත්රම් කසාගම් ව්යාපාරයට
මදුරාසි ප්රාන්තය තුළ බලය හිමි වීමත් සමග ජාතික කොන්ග්රසයේ නායකයෙකු වූ
රාජගෝපාලචාරි මහතා සූක්ෂමව කටයුතු කරමින් අන්නදොරේ සමග එකතුව බ්රාහ්මණ ආධිපත්ය
නැවත එම පක්ෂය තුළට ඇතුලු කළහ. මේවාට ආධාර කරන ලද්දේ නොයෙකුත් තානාපති කාර්යාල බව
ප්රකටය.මෙවැනි තත්වයක් වර්තමාන යාපනයේ වුවද ඇතිවිය හැකිය. ද්රවිඩ සංවිධානය
විසින් ඒ පක්ෂයේ නායකත්වයට ශ්රී ධරන් පත් කරන ලද්දේ යාපන සිවිල් සංවිධානයේ
නැගීසිටීම නිසාය.ද්රවිඩ සංන්ධානය ඉන්දියාවේ බළල් අතකි.අනෙක් පැත්තකින්
මිෂනාරීන්ගේ බළල් අතකි. අරූන් සිද්ධාර්ථන් බෞද්ධයන්ගේ පැමිණීම සාදරයෙන් පිළීගෙන
උතුරේ යළි පන්සල් ඇති කිරීමට සහාය දේ.ඔහු සමග එකතු වන සිංහල ජාතික ව්යාපාරය මේ
පිළිබඳ අමන්දානන්දයට පත්ව සිටිති. නුමුත් ආර්ථික වශයෙන් දුර්වල කේවල් කිරීම අතින්
දුර්වල මේ ජාතික ව්යාපාරයට උතුරේ කල හැකි දේ පිළිබඳ තක්සේරුවක් නැතිය.කෝසල
පත්තිනිගේ මහතා කියන පරිදි උතුරෙන් අවතැන් සිංහලයන් නැවත පදිංචි කිරීමට සහ සිංහල
පාසල් යළි ඇති කිරීමට උනන්දුවන්නන් අතලොස්සකි.යාපනයේ අඩුකුල ජනයා දේශපාලන වශයෙන්
නැගී ඒ මේදී ඒ පිරිස ඉන්දීය දේශපාලනයේ ගැත්තන් වීමට තිබෙන් ඉඩකඩ වළක්වාගත හැක්කේ
උතුරේ සිංහල ජනයා ශක්තිමත් කිරීමෙන් සහ දේශපාලන බලයක් ස්ථාපිත කිරීමෙනි. ඒ නිසා ඒ
සඳහා<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ලබන මැතිවරණයේදී අවස්ථාවක් ලබා ගත
හැකිය.නුමුත් ඊට පෙර යාපන සිවිල් සංවිධානයත් සිංහල ජාතික ව්යාපාරයත් අතර යම්කිසි
සම්මුතියක් බිහි විය යුතුය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="color: #990000;">මතුගම සෙනෙවිරුවන්</span><o:p></o:p></span></p>mathugama seneviruwanhttp://www.blogger.com/profile/17392542531704445510noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-4119988986176611249.post-37130101424626656082024-01-15T06:32:00.000-08:002024-01-15T06:32:20.185-08:00ඩෝසරයට වැව් යට කළ මහවැලිය මාදුරු ඔයෙන් යළිත් වැඩ පටන් ගනී.<p><span style="color: red;"> </span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: red;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh1nJ79jwZAA1i7qLDqcrWbM1vcm5gQ8QTo58czSmV_q5Z8QwlJWiMshpoT2uroSuO5AnAGumCZvWdTcHdymb1ZZbnK6dZWJ0kTYxoWztEZuiZGa1AIvPnypqknumVLqOibtvyh863_-6FQntZbpdsvnEThUpUWfcnuOITAPHg7tOfmY2GmNV15jG3t3hL5/s640/IMG_0090.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="640" data-original-width="427" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh1nJ79jwZAA1i7qLDqcrWbM1vcm5gQ8QTo58czSmV_q5Z8QwlJWiMshpoT2uroSuO5AnAGumCZvWdTcHdymb1ZZbnK6dZWJ0kTYxoWztEZuiZGa1AIvPnypqknumVLqOibtvyh863_-6FQntZbpdsvnEThUpUWfcnuOITAPHg7tOfmY2GmNV15jG3t3hL5/s320/IMG_0090.jpg" width="214" /></a></span></div><span style="color: red;"><br /></span><p></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-spacerun: yes;"><span style="color: red;"> </span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-spacerun: yes;">
</span>1912 දී ව්යවස්ථාදායක මණ්ඩලයේදී මහවැලිය උතුරට හැරවීමේ වැදගත්කම ගැන කතා
කලේ දෙමළ මන්ත්රී වරයෙකු වූ ඒ. කනක සබේ මහතාය. එයට ප්රධාන හේතුව වූයේ දෙමළ ඊළාම්
සිහිනය එදත් <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>තිබුණු බැවිනි.ව්යාජ දෙමළ
ඉතිහිසයක් මත පදනම්ව උතුරේ දෙමළ පාලනයක් තිබුණේ යැයි ඇති කළ මතය අනුව ඊළාම් රාජය්යට
ජලය සපායා ගැනීම ඔවුන්ගේ අරමුණක්ව තිබුණි.වසර සියයකට පමණ පසු මොරගහකන්ද ජලාශය හරහා
උතුරු මැද කොන්ක්රීට් ඇළ කපා ඒ සිහිනය ඉටු කර දෙන්නට වර්තමාන දේශපාලනඥයන් උත්සාහ
කරමින් සිටින සමයක මහවැලියේ වර්තමාන මෝඩකම් සහ කුරිරුකම් පිළිබඳ සැකෙවින් දැක්වීම
මැනවි යයි සිතමි.</span><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>චෝල
ආක්රමණ වලදී සිංහලයන්ගෙන් කොල්ලකන ලද උතුරු දිග තැනිතලාවේ ඉඩම් සංවර්ධනය කොට ගෙන දෙමළ
ජනතාව පදිංචි කර සිංහල ජනතාව අභිබවා යෑමේ වුවමනාවක් මේ දෙමළ ජාතිවාදීන් තුළ එදා
පටන්ම තිබුණි. සමස්ත මහවැලි සංවර්ධන සැලැස්මේ ජේ. කේ. එල්.එම්. යන පළාත් සංවර්ධනය
කරන්නට හැකි වූවා නම් තම නිජ භූමිය අහිමි වූ සිහලයන්ට පමණක් නොව දෙමළ මුස්ලිම්
ජනතාවට පවා සාධාරණයක් ඉටු වන්ට තිබුණි. නමුත් මහවැලි ව්යාපාරය මුලසිටම ක්රියාත්මක
කරන ලද්දේ විදේශ අදිසි හස්තයන්ගේ වුවමනාව පිටය. මහවැලි මහ සංවර්ධන සැලැස්මේ සඳහන්ව
තිබෙන පරිදි ප්රධාන ඇළ මාර්ග වලින් පමණක් සමස්ත ප්රදේශ වලට ජලය සැපයිය යුතුව
තිබුණි. ඇතැම් ගම් බිම් මෙම ඇළ මාර්ගයන්හි ජල පිරවුම් ස්ථාන ලෙසට භාවිතා කළ යුතුව
තිබුණි.එසේම අනෙකුත් සියළුම ගම්වැව් කපාදැමීම කළ යුතුව තිබුණි. ජනපදිකයන්ට ඉඩම්
භාරදීමට පළමු සියලුම් වගා බිම් සුද්ද කළ යුතු අතර සමතලා කොට මට්ටම් කළ යුතුය.(</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">all
crop land will be cleared and leveled prior to hand over to the settlers ) </span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">මෙහි යෝජනා
කරන ලද අනෙකුත් ක්රියාකාරකම් අතර වෙසෙසි දෙයක් විය. ඒ නම් ගුරුත්ව බලයෙන් යුතු ජල
සම්පාදනය වෙනුවට පිරිසෙයින් දියයෙදුම ( sprinkler Irigation ) ක්රමය යෝජනා
කිරීමයි. මේ සඳහා විදේශීය ආයෝජන රැසක් යෙදිය යුතුව තිබෙන බැවින් තාවකාලිකව අත්
හැරියද අනාගතයේදී එම ක්රමය සලකා බැලිය යුතු යයි නිර්දේශ කර තිබුණි.</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ලංකාවේ දිගම ගංගාව වූ මහවැලිය මූලික
කරගෙන අතීතයේ සිටම පුරාණ රජ දරුවන් විසින් විශේෂ වාර්මාර්ග සකස් කොට ගොවි ජනතාවට
දියවර සැපයූහ.ඔවුන් ඒ සඳහා අනුගමනය කරන ලද්දේ ඉතාම සරල තාක්ෂණයකි. විදෙස් ආධාර
කිසිවක් නොමැතිව දේශීය හිල්පීන් ගේ උසස් ඥාණයෙන් මේ වාර්මාර්ග ව්යාපෘති සකස් කළ
බව දැකිය හැකිය. හොඳමඋදාහරණය කලාවැවේ සිට ගලන යෝධ ඇළ නොහොත් මීමත කඳුරයි.අනෙක නම්
මහවැලිය හරස් කොට ලූ මිණිබේ යෝධ ඇළයි.මහවැලි ගඟ වක් වූ ස්ථානයක උස්බිමකට ගිය දිය
අත්තක් සාර්ථක ලෙසට සරළ බැම්මක් යොදා හරස් කර මිණිබේ කඳු වැටි වල සමෝච්ච වැටි
ඔස්සේ පොළොන්නරුව දක්වා ජලය ගෙන ගිය හැටි අපූරුය.කලාවැවේ යෝධ ඇළත් එයට දෙවනි
නැත.සැතපුම් පනස් හතරක් මේ යෝධ ඇළ අනුරාධපුර නුවර වැව දක්වා ගමන් කරනුයේ නිසොල්මනේ
තමන්ගේ ජලයට ප්රවේගයක්ද එක් කර දෙමිනි. ඒ ගමනේදී කුඩා වැව් රැසක් පෝෂණය කරමින්
කෙත් වලට ජලය ලබා දුන් හැටි මවිත කරය.හුරුලු වැවෙන් නිදහස් කරන ජලය යාන් ඔයට
වැටුණු කල්හි.තැන් කීපයකින් කුඩා බැමි යොදා යෝධ ඇළවල් නිර්මාණය කර පදවිය සහ
වාහල්කඩටත් අනතුරුව උතුරේ ඉරනමඩු වැව දක්වාත් වැව් පෝෂණය කරමින් ඇදුණු හැටි බ්රොහියර්
<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මහතා සිය ග්රන්ථ වල සඳහන් කර ඇත.</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>නව තාක්ෂණය නව යන්ත්ර උපකරණ මහවැලියට
ලැබුණි.අධිකාරිමය බලතල ලැබුණි. නිදහස් අධ්යාපනයෙන් ඉගෙනුම ලද දරුවන් ඉංජිනේරුවන්
බවට පත් වී මහවැලි උසස් නිලතල වලට පත්වූහ.කඩිනම් මහවැලිය යටතේ වසර පහකින් එය නිම
කිරීමට සැලසුම් කෙරිණ. අනතුරුව සිදු වූයේ කුමක්ද එලිච්චියකගේ ගමන අනුව සමෝච්ච වැටි
දිගේ ගලා ගිය කලාවැව යෝධ ඇළ කෙළින් කර ගැඹුරු කළහ.පැරැන්නන්ගේ තාක්ෂණය නොදත්
මහවැලි දරුවන් කුඩාවැව් එකින් එක කපා දැමූහ. ව්දේශිකයයන් කියාදෙන අයුරින් සිය
ඉංජිනේරු ශිල්පය මෙහයවූ එක් මහවැලි ඉංජිනේරුවරයෙකු වන මහින්ද පනාපිටිය මහතා මේ කළ
විනාශය පිළිබඳ වසර ගණනාවකට පසු සිය පාපෝච්චාරණය ඉදිරිපත් කළේමෙසේය.</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">'</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">හැත්තෑ ගණන්
වලදී පැරණි යෝධ ඇළ යටතේ තිබූ ඉඩම් සංවර්ධනය කිරීමේ අප නියැලී සිටි අතර ප්රදේශයේ
තිබුණු වැව් බොහොමෙයක් නවීන සැලසුමට අනුව අවශ්ය වූ පරිදි විනාශ කිරීමට අපට සිදු
විය. ප්රදේශයේ සාම්ප්රදායික ගම්වල මුල් පදිංචිකරුවන්ගෙන් එල්ල වූ බලපෑම් හේතු
කොට ගෙන වඩා විශාල වැව් කීපයක් එසේ විනාශ නොකොට ඉතිරි කිරීමට ද සිදු විය මහවැලි
අධිකාරිය විසින් වැව් කඩා බිඳ දැමීම වැළැක්වීමට මහජනතාව විසින් එවකට සිටි ජනාධිපති
ජේ.ආර්. ජයවර්ධන මහතාද කැඳවන ලදී. අප තවදුරටත් නිරීක්ෂණය කලේ කපා එළි කොට ගොවි
බිම් බවට පත් කිරීමට නියමිතව තිබූ කැලෑ ප්රදේශ වල නිම්න හරහා කුඩා වේලි රාශියක්
තනා තිබූ බවය. අපේ සැලසුම් නිර්ණායක අනුව එම වේලි අපට පෙනුණේ කිසිසේතම් නොවටිනා
දේවල් හැටියටය.ඉඩම් සංවර්ධන මුල් අවදියේ ව්යාපෘති ඉංජිනේරුවරයෙකු<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ලෙස මා කටයුතු කළ ප්රදේශයේ ම පුනරුත්ථාපන වැඩ
සටහනකට සාභාගි වීමට වසර 30 කට පසු 2003 දී මට අවස්ථාව සැලසුණි. පෙරදින වල සිට මේ ප්රදේශයේ
සිට ගෙදර යන විට මී පැණි මී කිරි සහ කුරක්කන් මුං ඇට වැනි ධාන්ය වර්ග බොහොමයක්
මිලදී ගෙන රැගෙන යෑමට පුරුදු වී සිටියෙමි. වර්තමානයේ මේ ප්රදේශ වල මී පැණි
නැත.මක් නිසාද යත් රසායනික වස විස<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>යෙදූ
ඉඩම් ආශ්රිතව<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මී මැස්සන් වද නොබදින
බැවිනි.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>දේශීයව පහසුවෙන් වගා කළ හැකි ධාන්ය
වෙනුවට ඔවුන් ආනයනය කළ පරිප්පු සහ පාන් පිටි මත යැපෙති. මෙහි මුල් පදිංචි කරුවන්
හැම කෙනෙකුම පාහේ ගෙවත්තේ ගවයන් සිටි අතර මේ ගවපට්ටි වලට සිදු වූයේ කුමක්ද ජනතාව
තමන්ගේ උදෑසන තේ පානය සඳහා<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ආනයනය කළ
කිරිපිටි මත යැපෙති.</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">'</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>තමන් අතින් සිදු වූයේ මහා අපරාධයක් බව ඔහු
පිලිගැනීමම සැබවින්ම කෙතරම් අගනේද. රජරට පාරම්පරික සිංහල ගැමියන් කමන්ගේ වැව් ටික
ඩෝසර්යට කපා හෙළනවා දැක දැක ඉවසුවේ නැත ඔවුහු ඩෝසරය ඉදිරියේ බමි වැතිර විරොධය පළ
කළහ.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මහවැලි ජලය මගින් රජරට ගම්බිම්
තෙත් කිරීමෙන් අත්වුනු ආර්ථික භෝග ප්රතිඵලද<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>බොහෝ වෙයි යයි කියති. මිරිස් කව්පී වර්ග පමණක් නොව අර්තපල්ද මහවැලි ගොවි
බිම් වලින් එළියට පැමිණ තිබුණි. නමුත් මුදල් අතමිට ගැවසුණ ඔවුන්ගේ ජීවිත දුක්මුසු
විය.කුඩා වැව් නොතිබීම නිසා ජලය නැති කමින් පීඩා විඳින ජනපදිකයන් ගැන අසන්නට
ලැබුණි.වී විකුණා ගන්නට බැරිව වස බිව් පොලොන්නරු ගොවීහු ගැන එදා පත්තර පුන පුනා
කතා කළහ.කුඹුරු වලට ජලය දීමට වඩා විදුලිබල නිෂ්පාදනයට මුල් තැනක් ලැබුණි.සමනල
වැවෙන් පෝෂණය ලැබූ උඩවලවේ ගොවීන්ට අත් වූ ඉරණම මෙයට උදාහරණයකි.මහවැලිය නිසා උතුරේ
සිංහල ජනපද බහිවූහ. කාලාන්තරයක් තිස්සේ වල් බිහිව තිබූ රජරට යළි මිනිසුන් ගෙන්
පිරී ගියේය.ඒ සෑම බිමකම සිංහල පමණක් නොව දෙමළ මුස්ලිම් අයද පදිංචි කරවන ලද්දේ ජන
අනුපාතයට සරිලන ලෙසටයි. නමුත් මේ ජනපද කරණයට උතුරේ දෙමල අන්තවාදීන් විරුද්ධ
වූහ.වර්තමානය වන විට මහවැලි සංවර්ධන ව්යාපාරයේ අවසාන සංවර්ධන බල ප්රදේශය වන බී
කාලපෙයේ මාදුරු ඔය දකුණු ඉවුර පිළිබඳ අවධානය යොමු වී තිබේ.</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මහවැලියේ ආරම්භක ඉංජිනේරුවරයෙකුව සිටි මහින්ද
පනාපිටිය මහතා මතු කරන සත්යය වර්තමාන ඉංජිනේරුවන් නොසලකා හරින බව පෙනේ. උගත්
පාඩම් අමතක කර ඔවුහු යළිත් පැරණි පාරේම යන්නට උත්සාහ දරති. මාදුරු ඔය දකුණු ඉවුරේ
කැඩී බිඳී ගිය කුඩා වැව් රාශියක් වෙයි.පුරාවිද්යෘ හානි අගැයුම් වාර්තාවේ ද<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මේ කුඩා වැව් වල තිබෙන පුරාවි ද්යා වටිනාකම්
හුවා දක්වා ඇත..තොප්පිගල නරක මුල්ල සිට නෙලුගල පර්වතය දක්වා වූ බිම්කඩේ දැනට
අම්පාර සහ මඩකලපු දිස්ත්රික්යන්හි පවතින මේ සාරවත් භූමිය තුළ වැව් තුනක් පමණක්
ඉතිරි කරවා ඉතිරි සියලු වැව් කපා හැර ආයෝජන කලාපයක් ඇති කිරීම මහවැලියේ සැලැස්මයි.
ඒ අතර දිවුල්පතාන බෝගමුයාය වැනි ගම්මානයන්හි දැනට සිටින අනවසර කරුවන් යැයි හඳුන්වන
ජනතාව ඉන් පළවා හැර පළතුරු සහ වෙනත් ආර්ථික භෝග වැවීමට දේශීය සහ විදෙස් සමාගම් වෙත
ලබා දීමට මේ වන විට සැලසුම් සකස් කොට අවසන්ය. ඒ අතර මඩකලපු දිස්ත්රික්කයේ දෙමළ සහ
මුස්ලිම් මන්ත්රීවරුන්ගේ ඉල්ලීම පරිදි විශාල ගව පට්ටි ඇති කරන්නට හෙහක්ටයාර් 3025
ක් වෙන් කර තිබේ. පෙර දී සෑම ජනපද ව්යාපාරයකම ජාතික ජන අනුපාතය අනුව ජනතාව පදිංචි
කළහ. මේ ව්යාපාරයේ දී ඒ තත්වය වෙනස් වී ඇත. මඩකලපුවේ ඉඩම් දෙමළ මුස්ලිම් ජනතාවට
පමණක්ය. ආයෝජකයන් සඳහා ලබා දෙන ඉඩම් ද ඉන්දීය අනුමැතිය හිමිවන සමාගම් වලට පමණක්
ලබා දීමේ පිඹුරු පත් සැකසෙමින් පවතී. වැව් කපා හැර අතීත ශිෂ්ඨාචාරය සමතලා කල
කාලිංග මාඝටත් වැඩියෙන් වර්තමාන පාලකයන් ඉදිරියෙන් සිටින්නේ විදෙස් මනදොල පුරවා
දීමටයි. ඔවුන්ට පරිසර පද්ධතියක වටිනාකමක් නැත. එල්ලංගා පද්ධිතයක වටිනා කමක් නැත.
පළමුවත් ඉඩම් දෙවනුවත් ඉඩම් තුන්වනුවත් ඉඩම් පමණකි. මාදුරු ඔය ජලාශයෙන් ජලය නිකුත්
වන කල්හි ආයෝජකයන් විසින් යහමින් ජලය පරිභෝජනය කරන කල්හි. හෙක්ටයාර් 2700 පමණ සුලු
ඉඩම් ප්රමාණයක වී වගාවේ නියකුත් ව සිටින ගොවි ජනතාවට ජල හිඟයෙන් පීඩා විඳීමට අනිවාර්යයෙන්ම
සිදු වන නියතය. මෙම සැලසුම් සකස් කිරීමට උපදෙස් දෙන්නේ දෙශපාලඥයන් නමුත් නිර්මාණය
මහවැලි ඉංජිනේරුවන්ගේය.නිදහස් අධ්යාපනයෙන් පන්නරය ලබා ඔවුහු රට වෙනුවෙන් සේවය
කරනවාට වඩා සිදු කරනුයේ රටේ සම්පත් කාබාසිනියා කිරීමට අවශ්ය සැලසුම් සකස් කිරීමය.
මාදුරු ඔය දකුණ ඉවුරේ සංවර්ධන සැලසුම් වලින් අප දකින කටුක යථාර්තය එයයි.</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: "Times New Roman";">මතුගම
සෙනෙවිරුවන්</span><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></span></p>mathugama seneviruwanhttp://www.blogger.com/profile/17392542531704445510noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-4119988986176611249.post-47095146700421380812023-12-31T06:11:00.000-08:002023-12-31T06:11:12.800-08:00 පරිසර බුදු වදන<p><span style="color: #2b00fe;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;">
</span><span lang="SI-LK"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">බත් සමග බුදිනට -එළවලු හොඳයි
වටපිට</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">වවාගෙන කන අයට - ආයුෂ තිබෙයි සැම
විට</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">හීනටි සහල් ඒදා කැඳ සාදන්න -බඩදරු
මව්වරුන් හට <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>පිළිගන්වන්න</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">දැයක් සදා මනසට ජීවය දුන්න -
පුතුන් සදන මව්වරු දෙවි රැක දෙන්න</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p><span style="color: #2b00fe;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">උඳුවප් මසේ උඳු රැත්තට අසු වෙනවා </span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">සාරය උරාබොන මැස්සෝ කැරකෙනවා</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">කාලෙට වැඩ කළොත් බැත බෝවෙනවා</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">සිංහල දැනුම එහෙමයි ලොව පවතිනවා</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p><span style="color: #2b00fe;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">අඹ ගස් පහක් රෝපණයෙහි නිරතවෙමු</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">බෙලි බෝ කෑල වවමින් දෙව්ලොවට යමු</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">මී කොස් කෙසෙල් මොර සිටුවා නිදුක්
වෙමු</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">මේ සැම කළ පිනෙන් සසරින් එතෙර
වෙමු</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p><span style="color: #2b00fe;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">සියඹල ගසක් සෙවණෙහි හිඳ ඵලය ලබා</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">සමබල අහර රස කරමින් ගුණය<span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>තබා</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">එම බල ඇතිව රට දැය නන්වන්නට සුබා</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">රුකඹල නැසුම වැනසෙයි රජයන්ද සබා</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">දැහැමින් සෙමෙන් පවතින රජයක තරම -පළකල
රටක කලටයි වැසි දිය පිරුම</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">පරිසර බුදු දහම සිහිකොට නිරතුරුවම
- යුතුකම සැම සතුන් අභයෙහි<span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>තැබුම</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><b><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මතුගම සෙනෙවිරුවන්</span></b><b><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></b></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 14.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p><span style="color: #2b00fe;"> </span></o:p></span></p>mathugama seneviruwanhttp://www.blogger.com/profile/17392542531704445510noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-4119988986176611249.post-40462889304997353932023-12-22T06:38:00.000-08:002023-12-22T06:38:24.455-08:00දළදා කරඬුවට ඉබි යතුරු දමා වසර එකසිය හැත්තෑවයි<p><span style="color: #2b00fe;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="color: #2b00fe;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span lang="SI-LK"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span lang="SI-LK"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #2b00fe;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikp9xsCaEesR5MfZtOrxvc-kDO-KNRpF3X2COzn7tG-1G2YXKLyyZ-2qS7Jcrvnx9QXJ6DTrO9HDp9e-k-uh-I8RJtL71tbPEG2IZUCg1Bsnu5jILnmSpO_kuFJkF2Ny52q9GqdJ4AVXY_RcOTWCI6hyG7lOp9ft33rjdqFifl_PEHRotNov00SgMWhpSc/s315/DALADA_9_19.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="315" data-original-width="250" height="315" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEikp9xsCaEesR5MfZtOrxvc-kDO-KNRpF3X2COzn7tG-1G2YXKLyyZ-2qS7Jcrvnx9QXJ6DTrO9HDp9e-k-uh-I8RJtL71tbPEG2IZUCg1Bsnu5jILnmSpO_kuFJkF2Ny52q9GqdJ4AVXY_RcOTWCI6hyG7lOp9ft33rjdqFifl_PEHRotNov00SgMWhpSc/s1600/DALADA_9_19.jpg" width="250" /></a></span></div><span style="color: #2b00fe;"><br /><o:p></o:p></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>එක් දහස් අටසිය දාහතේ ඌව වෙල්ලස්සෙන්
ඇරඹුණු ජාතික විමුක්ති අරගලය මේ රටේ ස්වාධීනත්වය ලබා ගැනීම උදෙසා කළ විශිෂ්ඨ සටන්
ප්රයාමයකි. සිංහලේ අවසන් රජතුමා ලෙසට සැළකෙන හ්රී වික්රම රාජසිංහයන්ගේ
හිතුවක්කාරී ඒකාධිපති ක්රියා හේතු කොටගෙන කළකිරුණු මහවාසලේ නිලමේ ගොල්ල එකිනෙකා
බෙදී කේලාම් බස් අසමින් කළ නොපනත්කම් නිසා ඉංග්රීසින් ගේ චරපුරුෂයන් හට උඩරට
රාජධානියේ රහසිගත දේශපාලනය වෙත ප්රවේශ වීමට හැකියාව ලැබුණි.ජෝන් ඩොයිලි ප්රමුඛ
චරපුරෂයන් ප්රථම කොට භික්ෂූන් වහන්සේලා වෙත සමීපව භාෂාව ප්රගුණ කර සිත් දිනාගෙන
මහවාසලේ දුර්වලකම් සහ රජගේ දුර්වලකම් පිළිබඳ සැබෑ අවබෝධයක් ලබා ගත්හ.රදළ කට්ටුවට
යහමින් මත්පැන් ලබා දීම තුළින් රාජකාරිය දුර්වලකළහ. ඔවුන් ලවා රජුට කේලාම් කීමට
පිරිසක් ඇති කළහ. ශ්රී වික්රම නමින් රජ වූ කන්නසාමි කුමරු වඩුගයෙකි. හිටපු රජුගේ
බිසව සමග පිළිමතලව්වේ ඇති කර ගත් සම්බන්ධය උඩ බිහිවූ පුත්රයා ලෙසටද දැක්වේ . කෙසේ
වෙතත් රජු අත්තනෝමතික ලෙසට ක්රියා කලේය. පෙර සිරිත නොසලකා හැරියේය. නමුත් රාජ්යයේ
ස්වාධීනත්වය වෙනුවෙන් යම් යම් තීරණ ගත් බව සඳහන්ය. 1812 දී ඉංග්රීසින්ට එරෙහිව
සිදු කළ සටන උදාහරණයකි. මේ කාලයේ ඇහැලේපොල නිලමේ ට භාරව තිබූ සපරගමුව ප්රදේශයේ
ඉතා රහසිගතව ක්රියාදාමයක් සිදු වෙමින් පැවතිණ.කුසුමාසන දේවියගෙන් අවසන් වූ සිංහල
රජ පෙළපත යළි නගා සිටුවනු වස් ඒ පෙලපතකින් පැවතෙන කුමාරයෙකු යළි සිංහාසනය වෙත
කැඳවීම ඒ ක්රියාදාමයයි.ඔටුන්නක් පවා සූදානම් කෙරිණ මෙම තත්වය ආරංචි වූ උඩරට මහ
වාසල කලබල විය.ඇහැලේපොල රජවීමට මාන බලන්නේ යැයි<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>රජුට කේලාම් කීමට ඔවුනට පුලුවන් විය. එහි ප්රතිඵලය වූයේ ඇහැලේ පොල පවුල
රජු අතින් ඝාතනය වීමයි.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>සිංහල රාජධානියේ අවසානය සිදු වීමට මේවා
හේතු කාරණා වූ අතර ඉංග්රීසීන් ඉතා සූක්ෂමව රජු කොටු කර උඩරට බලය අල්වා ගත්තේය.
නමුත් මේ වන විට දළදා වහන්සේ ඉතා රහසින් උඩරටින්<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>බැහැර කර තිබුණි. විමලධර්මසූරිය රාජ්ය කාලයේ දී දළදා වහන්සේගේ ගිහි
භාරකාරත්වය දැරූයේ දන්තහේමමාලා යුවළ ගෙන් පැවතෙන කීරවැල්ල පරපුරයි. මේ පරපුරෙන්
බිසවක් ලබා ගැනීම සෙනරත්ගේද බලාපොරොත්තුව විය.නමුත් රජ පෙළපතකට සම්බන්ධය නොතිබීමත්
දරළයෙකු වීමත් නිසා එය ඉටු නොවිණි. මෙයින් කෝපයට පත් රජු <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>වෛර බැඳ ගත් බැවින් දළදා වහන්සේගේ භාකාරත්වය ඒ
පරපුරේ භික්ෂූන් වහන්සේලාට පවරා දී තිබේ..වාරියපොල සුමංගල හිමියන් ඒ ලෙස ඒ
පරපුරෙන් දළදා භාරකාරත්වය දැරූවෙකි.නමුත් සුමංගල හිමියන් තේවාව කරන කල්හි සැබෑ
ලෙසම දළදා භාරකාරත්වය දැරූයේ කීරවැල්ලේ බුලුගුණේ බන්ඩාර සෙනෙවිරත්න නිලමේ තුමාය</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ඉංග්රීසීන් රට භාරගත් පසු කොත්මලයේ සඟවා
තිවබූ දළදාව මහනුවරට වඩමවා තැන්පත් කරන ලද්දේය. නමුත් වසර දෙකක් ඉක්ම යන්නටද
මත්තෙන් රදළවරුන් අතර අසහනය උත්සන්න විය. ඉංග්රීසීන් සසුනට ඉටු කළ යුතු කම් මග
හැරියේය. මුස්ලිම් ජාතිකයෙකු වෙල්ලස්සට පත් කිරීම නිසා ප්රශ්ණය තවවත් උග්ර
විය.මේ නිසා වෙල්ලස්ස බින්තැන්න ආදී ප්රදේශයන්හි සිටි මුස්ලිම් ජනතාව සිංහලයන්
අභිබවා නැගී සිටියේය. ඉංග්රීසීන් ඔවුනට වරප්රසාද දුන් බව දැක්වෙන ප්රකාශන
නිකුත් කර ඇත.එකල නැගෙනහිර පලාත වෙල්ලස්ස හා බින්තැන්න යනුවෙන් වෙන් කර
තිබුණි.ඉංග්රීසින් රට පළාත් පහකට බෙදා බින්තැන්නත් එරාහුලු දිශාභාගයත් මඩකලපු
දිස්ත්රික්කය බවට පත් කලේය. තමන්කඩුව නැගෙනහිරට ඈඳීය.මඩකලපුවේ වානිජ මුස්ලිම්
ජනතාව ඉංග්රීසින් වෙනුවෙන් හරක් ඇති දැඩි කරමින් මසට මර විකුණන ලද්දේය.මේ හරකුන්
පට්ටි පිටින් තණ උලා කමින් තමන්කඩුවේ මෙගොඩ පත්තුව දක්වා සංක්රමණය වූ බව
පැහැදිලිය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මේ අසහනය නිසා ඇති වූ ජනතා පිපිරීම
මගින් කැරැල්ලක් ඇති කරන ලද්දේය. 1817 මෙන්ම 1820 ද සිදු වූයේ එයයි.මේ නිසා රදළයන්
රැසක් මැරම් කෑවේය. මේ අරගලයේ දී වාරියපොල සුමංගල අනුනායක හිමියන් මහවාසල මගහැර
දළදා වහන්සේ රැගෙන වනගත විය.බුලුගුණේ බණ්ඩාරයන්ද උන්වහන්සේ අසළම විය.දළදාව
උන්වහන්සේ වෙත විය. පසුව උන්වහන්සේ දළදාවද සමග අත්අඩංගුවට පත් වී යැයි
දක්වති.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>උන්වහන්සේ අවසාන කාලය ගත කරන
ලද්දේ දරාණේ ලෙනේ යැයි ජනප්රවාදයක් පවතී. 1818 න් පසු ඇති වූ 1820 කැරැල්ල නිසා
පෙර සඳහන් කළ තමන්කඩුව පාලු විය. කොබ්බෑකඩුව රාළත් කොස්වත්තේ රාළත් මැරුම් කෑම
නිසා තමන්කඩුව පාලනය කිරීමට උඩරට රදළයෙකු සොයා ගැනීම පහසු නොවීය. ඒ නිසා ඒ තනතුරට
පහත රැටියෙකු පත් කරන ලද නමුත් එය අසාර්ථක විය.ඉංග්රීසි ආණ්ඩුව නොයෙකුත් උපක්රම
යොදමින් සිංහලයන් පාලනය කිරීමට සහ ආදායම් ඒකතු කිරීමට මාන බැලූ නමුදු ඒවාද සාර්ථක
නොවීය.මහානායක ස්වාමීන් වහන්සේලා පත් කිරීමද දළදා වහන්සේ ගේ භාරකාරත්වයද ඔවුනට හිස
රදයක් විය. මේ නිසා වර්ෂ 1847 දී දළදා වහන්සේ ගේ භාරකාරත්ය භික්ෂූන් වහන්සේලා වෙත
පැවරීමට ඉංග්රීසි රජය පියවර ගත්තේය. නමුත් 1848 දී මාතලේ දී ඇති වූ නිදහස් ජන අරගලය
නිසා නැවතත් දළදා වහන්සේ තමන් භාරයට ගත් ඉංග්රීසි ආණ්ඩුව 1853 දී කොන්දේසි
කීපයක්ද සමග දළදා වහන්සේ භාර දීමට කටයුතු කර ඇත. මින් එක් කොන්දේසියක් වූයේ ආගමික
කටයුතු වලට හැරුණු කොට කිසිම දේශපාලන කටයුත්තකට දළදා වහන්සේ භාවිතා නොකළ<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>යතු බවට සපථ කර ගැනීමය. එසේම මෙතෙක් දිව නිලමේ
භාරයේ තිබූ දළදා වහන්සේ රජුගේ ඇතුල් කට්ටලේ නිලමේ වරයෙකු වූ දියවඩන නිලමේ වන ලොකු
බණ්ඩා නිලමේ වරයාට භාරකොට දළදා වහන්සේ වැඩසිටි කරඬු හත ඉබි යතුරු දමා එක යතුරු
කීපයක් ඔහුටද අනෙක් යතුරු දෙක මල්වතු සහ අස්ගිරි මහා නායක ස්වාමීන් වහන්සේලාට භාර
දීමට කටයුතු කලේය. දළදා වහන්සේ නැවත දළදා මාළිගයේන් ඉවත් කොට ගෙන පැන යා නොහැකි වන
සේ පැනවූ නීතිය අද දක්වාම පැවත පැමිණේ.ඒ ලේඛනයේ අත්සන් කොට සාක්ෂි වශයෙන් යටවත්තේ
හා පරකුඹුරේ යන නිලමේවරුන්ගේද අනුමැතිය ලබාගෙන තිබේ. ඒ පිළිබඳව හුවමාරු වූ ලිපි
ලේඛන අදටත් රාජ්ය ලේඛනාගාරය තුළ දක්නට හැකිය.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"></span></span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #2b00fe;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEigpcyVEqbSDVBHbFFkSz337irUXwXUa1gvmfFkXiXqSnb2CdhhdZZyeUyji1OvhwfC1KauJ9oKfPl_Fb_Ll7IyuPGU9RPSMV7WSaiJQGJexZna1nNTtkOlrpvkTsdn9UbcTf6yO31g1q3y8DOLH9D_1A3z1_QZ-k_FFi5Uj8mQ7zanztg00guy0iKUWncq/s720/%E0%B6%AF%E0%B7%99%E0%B7%84%E0%B7%92%E0%B6%9C%E0%B6%B8.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="467" data-original-width="720" height="208" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEigpcyVEqbSDVBHbFFkSz337irUXwXUa1gvmfFkXiXqSnb2CdhhdZZyeUyji1OvhwfC1KauJ9oKfPl_Fb_Ll7IyuPGU9RPSMV7WSaiJQGJexZna1nNTtkOlrpvkTsdn9UbcTf6yO31g1q3y8DOLH9D_1A3z1_QZ-k_FFi5Uj8mQ7zanztg00guy0iKUWncq/s320/%E0%B6%AF%E0%B7%99%E0%B7%84%E0%B7%92%E0%B6%9C%E0%B6%B8.jpg" width="320" /></a></span></div><span style="color: #2b00fe;"><br /> <div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyYzFaL9cGZMMGB7Jl0P9y3tKOEcZAH5ZoZV7PvWWWlF56xLyln3gdhpX2wH2YvFHW7vxParusZ51PWbjvnpyIKxI1tqmSROTOIyQj19W-fGHHZNM74SfNCcTYBJT9vaSTm9OA0IxdxH9wq1o2u1THZpwODWKbuDLntOQC7u8Dkly0l58wgjCGSc-X7xKC/s1280/1000046832.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1280" data-original-width="904" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyYzFaL9cGZMMGB7Jl0P9y3tKOEcZAH5ZoZV7PvWWWlF56xLyln3gdhpX2wH2YvFHW7vxParusZ51PWbjvnpyIKxI1tqmSROTOIyQj19W-fGHHZNM74SfNCcTYBJT9vaSTm9OA0IxdxH9wq1o2u1THZpwODWKbuDLntOQC7u8Dkly0l58wgjCGSc-X7xKC/s320/1000046832.jpg" width="226" /></a></div><br /> <span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>පෙර රජ සිරිත අනුව විටින් විට දළදා වහන්සේ
වෙත ගම්බිම් පුදා ඇත.එම ගම් වල උපදින බව භෝග මාළිගාවටද මහා විහාරයටද ලැබෙන පරිදි
කටයුතු යොදා තිබුණි. ඉංග්රීසි ආණ්ඩුව පත් කළ අලුත මහා විහාරයට වියදම් පඩි දීමේ ක්රමයක්
ආරම්භ කර ඇත. ඊට අමතරව ගම් බිම් පවරා දීමද සිදු කර තිබේ.තමන්කඩුව පළාත නොහොත් වර්තමාන
පොලොන්නරු දිස්ත්රික්කය මෙලෙස පවරා දුන් එක් ප්රදේශයකි. තමන්කඩුව පාලනය කරන
ලද්දේ පෙර දිව නිලමේ තනතුර දැරූ හිරිපිටියේ දිව නිලමේ ගේ මුණුපුරා වන ඒකනායක
බණ්ඩාරයන් විසිනි. ඉග්රීසින් රට භාර ගත් කාලයේ දී කහව මුදියන්සේද මින්නේරි
මුදියන්සේද මේ පෙදෙස පාලනය කර තිබේ. නුමුත් 1820 දී ඇති වූ කැරැල්ල නිසා මේ රදළවරු
කීප දෙනෙකුම මැරූම් කෑහ. අනතුරුව තමන්කඩුවේ කොටුවැල්ල නම් වූ දළදා මාලිගාවට පුද
දුන් නින්දගම පාලනය කරන ලද්දේ දියවඩන නිලමේ වරයා විසිනි. ඉඩම් භුක්ති ලේඛනයේ මේ ගම
පිළීබඳ සඳහන් වන්නේ මෙවැනි දෙයකි.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මේ
ගමේ බාගා තුනක් සහ ගම් වසම් තුනක් තිබෙනවාය. බාගා තුන එකට රාජකාරි කරනවාය. බාගා
තුන එක්ව කරණ රාජකාරි නම් මහනුවර මාළිගාවට අවුරුදු පතා සිළින් තිහක් දීමද වේලාපු
දඩමස් නොහොත් ගෝනමස් කෑලි හයසීයක් දීමද එක කදට කෑලි තුන බැගින් දුන් තෙල් කත්
දෙකක්ද එක කදට කෑලි තුනක් බැගින් මී පැණි කත් තුනක් ද නොම්මර 26 පන්ගුවට අයිති
බිත්තරත්<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>පෑල් හයේ කෙත මාළිගාව ගනනේ
වැඩිකර අස්වනු අටුලෑමද අටුව අලුත්වැඩියාකර පවත්වාගැනීමදය. බාගෙකින් දෙන රිදී පහලොහ
නොහොත් සිළින් දහය දීමටත් දඩමස් කෑලි දීමටත් ගම්මහේලා හවුල් වන්නේ නැත. ඔවුන් ගේ
රාජකාරි නම් බාගාවල නිලකාරයන් ලවා කෙත වැඩකරවීමද අවුරුදු පතා පෙනුන් කත් සහ
අනිකුත් දීමනාවල් ගෙන්වාගෙන මහනුවරට යෑමදය. අනික් නිලකාරයන් විසින් ඒ කත්
ගෙනියන්නට ඔනෑය. සිලින් තිහ බෙදාදෙන්නේ මෙයාකාරය. දහයක් මාළිගාවටද දහයක් දිව
නිලමේටද දහයක් විදානේටදය. වේලාපු දඩමස් කෑලි තුන්සීයක් මාළිගාවටද එක සීයක් දිව
නිලමේටද එක සීයක් විදානේටද පනහක් කාරිය කරණ රාළටද එක්කෙනාට විසිපහ බැගින්
කන්කානිවරු දෙන්නාටදය. නොම්මර 20 රදා පන්ගුව විසින් අනික් පන්ගුවලින් දෙන
දීමනාවල්වලට හවුල්වෙනවා පමණක් නොව<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>රදළ
කෙනෙක් ගමට පැමිණි විට පොරොත්තු ස්ථානයේ වියන් බඳිනවාය. විදානේ ගමට පැමිණි විටක
බාගා තුනේ නිලකාරයන් එක්ව ඉඳුම් හිටුම් හොදාකාර සාදා දි මුරෙන් මුරේට දවස් පතා
සිංහල බාගෙන් අඩුක්කුද ඉහළ සහ මැද බාගෙන් පැහිදුම්ද දෙනවාය. </span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මේ ලේඛනය අනුව පැහැදිලි වන්නේ දියවඩන
නම් නිලමේ වරයෙකු දළදා වහන්සේ භාරකාරව නොසිටි බවයි. දිව නිලමේ හෝ දිවන නිලමේ යනු
සැබෑ තනතුරයි.1848 දී ඇති වූ ජනතා අරගලය නිසා සිංහල රජෛක් නැවත පත්වී දළදා වහන්සේ
උරුම කොට යලි රාජ්යය පිහිටවීමට හැකි යැයි ඉංග්රීසිහු බිය වූහ. ඒ නිසා රජුගේ ඇතුල්
කට්ටලේ නිලමේ වරයෙකුව සිටි ලොකුබණ්ඩා දෙහිගම නිලමේ වරයාට දළදා භාරකොට මල්වතු
අස්ගිරි විහාර වල එවකට සිටි මහා නායක හිමි වරු දෙපළට තේවාව භාරකොට ඉබි යතුරු ලා
දළදා මාළිගයේ තැන්පත් කර ඇත. අදටත් මේ වරද නිවැරදි වී නැත. හෙන්රිපේද්රිස් වීරයා
මරා වසර 108 කින් ඒ පිළිබඳ පරීක්ෂණයක් කරන ආණ්ඩුවකට දළදා වහන්සේ සිරගත කළ අපූරු
කුමන්ත්රණය හෙළිදරව් කිරීම අපහසු කරුණක් නොවේ. නුමුත් අප යථාර්ථයද තේරුම් ගත
යුතුය. එදා මෙන්ම අදත් මෙරට පාලනය කරන්නේ විදෙශිකයන්ගෙන් වරම් ගත් කලු සුද්දන්
පෙළකි.ඔවුහු දිනෙන් දින රට අගාධයකට හෙළමින් සිටී. මේ ෙඑතිහාසික වරද නිවැරදි කරන
තෙක්ම රටට උද්ගතව ඇති ශාපය දුරලනු නොහේ. පක්ෂ මාරු කර පාලනයභාර දුන්නාට දේශමාමක
පාලනයක් වන්නේ නැත. කළ යුතු එකම දේ දළදා වහන්සේට වග කිව හැකි නරපතියෙකු බිහි
කිරීමයි.රට සුභික්ෂ වන්නේ එවිටයි.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="color: #2b00fe;">මතුගම සෙනෙවිරුවන්</span><o:p></o:p></span></p>mathugama seneviruwanhttp://www.blogger.com/profile/17392542531704445510noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-4119988986176611249.post-55258184490094731002023-12-14T06:27:00.000-08:002023-12-14T06:27:38.606-08:00හෙන්රි ප්රෙද්රිස් වීරයා වෙනුවට දුෂ්ඨයා මිනී වලෙන් නැගිටීවිද<p><span style="color: #cc0000;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="EN-GB" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #cc0000;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXmIZNpXib9XUATx9IgCgeeRWcBlTDUqhKKv_Zxio5Uu9P2NPF_Z16CcAjDMIRfXEFGfHAjBQcmAU53OfwrmjR4cFVjvWFmcLwqG8WVrm1T21cf6MRrVkslzAv-ZyJ0HLJGNlnu3BXpdkgdQDf4YRvKY9o0SfOZc1Zz0JuHxY1dbuy7Icw6TtfYs0WzcqQ/s302/220px-Henry_Pedris.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="302" data-original-width="220" height="302" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiXmIZNpXib9XUATx9IgCgeeRWcBlTDUqhKKv_Zxio5Uu9P2NPF_Z16CcAjDMIRfXEFGfHAjBQcmAU53OfwrmjR4cFVjvWFmcLwqG8WVrm1T21cf6MRrVkslzAv-ZyJ0HLJGNlnu3BXpdkgdQDf4YRvKY9o0SfOZc1Zz0JuHxY1dbuy7Icw6TtfYs0WzcqQ/s1600/220px-Henry_Pedris.jpg" width="220" /></a></span></div><span style="color: #cc0000;"><br /></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>එක් දහස් නවසිය පහළොවේ ජූලි මස 07 වන දා
උදයේ හිරු සිය ආලෝක ධාරා මහ පොළවට පතිත කරවූයේ අඳුරු වළාකුල් අතරේ සිටිමිනි.හිරුගේ
දීප්තිමත් ස්වභාවය එදා නොවීය. ඒ නිසා වැලිකඩ බන්ධනාගාරයේ ඇල්හෝල් නම් රැඳවි
ශාලාවටද ආලෝක රැස් දහරා පතිත නොවිය. එම ශාලවේ රඳවා සිටි විශේෂ සිරකරුවන් පිරිසක්
විය. එනම් 1915 වර්ෂයේ දිවයින පුරා ඇවිලවුණු කෝලාහලයට නායකත්වය දුන් බවට චෝදනා ලැබ
සිටි එවකට ලංකාව පාලනය කල බ්රිතාන්ය පාලකයන්ගේ යුද්ධ නීතිය යටතේ මරණ දන්ඩනයට
ලක්ව සිටියෝ <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ද ඒ අතර වූහ. දහනව වන සියවස
අගභාගයේ සිට මුලු ගැන්වුණු අමද්යප ව්යාපාරය සංවිධානය කළ එෆ්. ආර්.සේනානායක වැනි
ජන නායකයන් ඒ අතර විය.පියදාස සිරිසේන නීතිඥජෝන් ද සිල්වා රිචර්ඩ් සල්ගාදු
පී.සී.එච් .දියෙස් පී.එස්.තිසේරා බොරලුගොඩ රාළහාමි සහ රොමානිස් පෙරේර වැනි ජාති
මාමකයන් අසූහය දෙනෙකු හෙන්රි ප්රෙද්රිස් සමග සිර ගෙදර<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>රඳවා සිටියහ.</span><span lang="EN-GB" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>1915
ජූලි මාසයේ හත්වන දින උදේ හතට පමණ බන්ධනාගාර ජේලර් වරයෙකු පැමිණ මේ රැඳවියන්
පිරිසට ඇල්හෝල් නම් ශාලවේ ආලින්දයේ එක පෙළට සිට ගන්නට කීහ. බයිනෙත්තු සහිත රයිෆල් දෙකක්
අතින් ගත් යුද්ධ භටයන් දෙදෙනෙකුට මැදිව නගරාරක්ෂක නිල ඇඳුමින් සිටි යොවුන් වියේ
තරුණයෙකු මේ පිරිස අතරින් කඳවා ගෙන ගියහ. එඩ්වඩ් හෙන්රි ප්රේද්රස් නම් ඒ තරුණයා
මරණ දන්ඩනයට කැපව සිටියහ.බ්රිතාන්ය යුද්ධ අධිකරණය විසින් කැඳවූ විශේෂ නඩු
වාරයකදී ජූලි මස 1 වන දා ඔහුට මේ මරණ දන්ඩනය පැනවිණ.එයට අභියාචයක් ඉදිරිපත් කිරීමට
පවා ඔහුට නොහැකි වුණි.මේ තරුණයා පිටිපසින් යුධ හමුදා විශේෂ කොමසාරිස් ඒ.සී. ඔල්නට්
මහත් අභිමානයෙන් ගමන් කළේය.තවත් අඩ හෝරාවක් පමණ ගත වූ කල්හි වෙඩි හඩක් නිකුත් විය.
ඇල්හෝල් ශාලවේ සිටිය වුන් භිතියෙන් මුසපත්ව කඳුළු වගුරවමින් ශෝකයෙන් භරිතව තන්හි
තන්හි වැතිර උන්හ.හෙන්රි ප්රෙද්රිස් ඝාතනයෙන් ස්වල්ප වේලාවකට පසු හෙන්රි ප්රෙද්රිස්
වාඩිවී සිටි ලේතැවරුණු පුටුව ඇල්හෝල් ශාලාවට ගෙනා ඔල්නට් නම් යුධ හමුදා
කොමසාරිස්වරයා ඒ පුටුව පෙන්වා 'ඔය ඊනියා අමද්යප ව්යාපාරය වැනි රාජද්රෝහී
සංවිධාන<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>පිහිටුවාගෙන ආණ්ඩුවට හතුරුකම් කරන
කාටවුවත් අත්වන්නේ මෙවැනි ඉරණමක් බව පෙන්වා දුන්නේය'.මේ ප්රකාශයෙන් කිපුණු එෆ්.
ආර්. සේනානායක මහතා ශෝකයෙන් පීඩිතව මෙසේ පැවසා ඇත.</span><span lang="EN-GB" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">'මොනවා
අපේ තරුණයෙකුට වෙඩි තබා ඒ තරුණ ලෙයින් සේදුණු පුටුව ගෙනවුත් අපටම පෙන්වීමට තරම්
ඔබලා නිවට නියාලු බියසුලු ජාතියක්ද. ඔහු කළ වරද කුමක්ද තමන්ගේ සහෝදර ජනතාවට
විරුද්ධව තුවක්කුවක් එල්ල කළ හැකි දුෂ්ඨයා කවුරුද.තමන්ගේ කම නිසා මමත්වය නිසා මගේය
යන හැඟීම නිසා මනුෂ්යත්වය අගය කරන සත්පුරුෂයෙකුට එසේ කල නොහැකි' යයි කී එෆ්. ආර්
දෙස ඔල්නට් නිළධාරි වරයා ගල් ගැසී බලා සිටි යැයි ජයසේන දහනායක ලියූ සේනානායක
චරිතයේ තියා ඇත.</span><span lang="EN-GB" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>1815 දී මෙරට බ්රතාන්යයන්ට
ගිවිසුමකින් පවරා දුන් පසුව ඔවුන් විසින් ජාතික සටන් නිහීන ලෙසට මර්දනය කොට ඉඩම්
කොල්ල කමින් මනුෂ්ය ඝාතන කරමින් රට මහත් විපර්යායකට ලක් කලේය.1848 පසු ඉංග්රීසීන්ට
විරුද්ධව අවි අතට ගැනීමට සමතෙක් නොවීය.<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>නමුත් භික්ෂූන් වහන්සේලා විසින් දකුණු සිරිලක ආරම්භ කරන ලද බෞද්ධ පාසල් ව්යාපරයෙන්
පන්නරය ලබා පසුව විදෙසින් පැමිණුන ඔල්කට් තුමාගේ සහ මිගෙට්ටුවත්තේ ගුණානාන්ද
හිමියන් ගේ නායකත්වය මත ඔප් නැන්වුණු ජාතික ව්යාපාර ඔස්සේ නැවතත් සාමාකාමී ලෙසට
ජාතිය සංවිධන ගත විය. අමද්යප ව්යාපාරය උත්සන්න වූයේ ඉංග්රීසින් විසින් 1912 දී
දුරාබදු ප්රතිපත්තියක් හදුන්වා දීම නිසාවෙනි. අනගාරික ධර්මපාල ශ්රීමතාණන්
ඉන්දියවේ දී සිර අඩස්සියට පත් වූ පසු ඒ සටන අතට ගත් දේශීය ජන නායකයන් මර්ධනය කිරීම
පිණිස ඉංග්රසින් යොදා ගත්තේ මරක්කල අන්තවාදයයි.දිවයිනේ විවිධ පළාත්වල ඇති කරන ලද
ගැටුම් නිසා බෞද්ධයන් කුපිත කිරිම ලේසි පහසු විය. </span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">.
1915 මැයි මස 5 වන දාට යෙදී තිබූ වෙසක් උත්සවය සඳහා මහනුවර පැවති බැති ගී කරත්ත
පෙරහැර කඩාකප්පල් කිරීම නිදසුනකි. බෞද්ධයන් මේ අවස්ථාවේදී දන්සල් පැවැත්වීම නිසා
මුස්ලිම් කඩවල වෙළදාම නැති වී යන්නේ යැයි යන අදහස නගර සභාවේ නිළධාරීන් වෙත ඒත්තු
ගැන්වීමට මුස්ලිම් නායකයන් උත්සාහ කළහ. මේ නිසා දන්සැල් පැවැත්වීමට නගර සභාවෙන්
නිසි අවසරය නොලැබුණි. එසේම පොලීසිය විසින් කරත්ත පෙරහැරට බාධා කිරීම නිසා ඇති වූ
කලබලය මහත් නොසන්සුන් තාවයක් බවට පත් විය. යුද්ධ නීතිය යටතේ දවස් සියයක් නම් ග්රන්ථය
සකස් කළ ආමන්ඞ්ද සූසා මහතා 1915 මරක්කල කෝළාහලයට හේතු දක්වන්නේ බි්රතාන්ය රජයේ
සහ නිලධාරීන්ගේ ඔලමොට්ටල කම් ගෙනහැර දැක්වීමෙනි.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>එහිදී කුරුණෑගල උසාවියේ පවරා තිබූ අංක
3649 දරණ නඩුව විභාග කළ ජී. ඩබ්. වුඩ්හවුස් මහතා මුස්ලිම් සිංහල දෙපක්ෂය සමගි
කරලීමට බැරි වීම පිළිබඳව පොලීසිය හෙලා දැක්කේය .සමගි කරවීම වෙනුවට පොලිසිය කර
තිබෙන්නේ නඩු යාමට දෙපක්ෂයම දිරි ගැන්වීමයයි ඔහු සඳහන් කළේය. 1915 දී බලවත් ජීවිත
හානි වලට පසුබිම්<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>වූ මුස්ලිම් කෝලාහලයට
ලංකා පොලිසියේ ප්රතිපත්තියෙහි පැහැදිලි දුර්වල කම හේතු වී ඇති බව ද හේ වැඩි
දුරටත් ප්රකාශ කලේය.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>බෞද්ධයන් ගැටුම්
වැලැක්වීමට උත්සාහ කරද්දීත් ඔවුන්ගේ අවංක භාවය පැහැදිලිව පෙනෙන්ට තිබියදීත්
මුස්ලිම් අය ඕනෑකමින් පීඩාකාරී වූහ. බෞද්ධයනට පාඩමක් උගන්වන අටියෙන් පෙරහැරට
විරුද්ධව මුස්ලිම් ජන කණ්ඩායම් පල්ලි ළගට රැස්වූහ. මෙම ගොඩනැගිල්ල පාඨශාලාවක් විනා
පූජනීය ස්ථානයක් නොවන බව අවංකවම විශ්වාශ කළ බෞද්ධයන් ඔවුනට අභියෝගයක් වශයෙන් නොව
සාමාන්ය පිළිවෙලකට අනුව ඒම ස්ථානය පසුකර ගියහ. මුස්ලිම් අය ඉල්ලා සිටි කෙණෙහිම
ඔවුහු තූර්ය වාදනය නැවැත්වූහ. එහෙත් මුස්ලිම් ජනයා පෙරහැර විසිරුවා හැරීමට දැඩිව
තීරණය කර ගෙන සිටි හෙයින් ඔවුහු පෙරහැර ට ගල්වලින් ගැසූහ. සමහරෙකුට පහර දුන්හ.
පිළිමයට මඩ ගැසූහ.මේ කෝලාහලය පසුබිම් කර ගනිමින් ඉංග්රීසින් විසින් සිංහල ජන
නායකයන් අත්අඩංගුවට ගත්හ.මේ සියල්ල පිටිපස මහ මුදලි කමේ සිටි සොලමන් ඩයස්
බණ්ඩාරනායක මහතා සිටි බව පැවසේ.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>හෙන්රි ප්රේද්රිස් තරණයා ඉංග්රීසීන්
ගේ තුච්ච නීතිය යටතේ මැරම් කෑවේය.ඒ නීති වලින් අදත් අප පීඩා වඳිමින් සිටිමු. ප්රසිද්ධ
මිනිරන් ව්යාපරිකයෙකු වූ දීසන් ප්රේද්රස් ගේ පියා ලංකාවට විශාල අපනයන අදායමක්
හිමිකර දුන් මිනිරන් නිෂ්පාදකයෙකු<span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>විය. මීගහතැන්නේ ඔහුගේ ප්රධාන මිනිරන් පතල
තිබුණි.පුතාගේ වියොවින් සොවින් තැවුණු ඔහු සිය ව්යාපාරය සහ මිනිරන් පතල් වසා
විකුණා දැමූ බව පැවසේ.බ්රිතාන්යයන්ට<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>හිස
රදයක්ව පැවති දේශීය ව්යාපාරිකයාගේ නැගී සිටිම තුළ නැවත ජන නැගිටීමක් වෙතැයි ඉංග්රීසීන්
බියට පත් වූහ.1948 දී අපට සීමිත නිදහසක ලැබුණේ අහම්බෙන් මෙනි. නමුත් ඒ නිදහස 1972
දී තවත් පුලුල් කරගත්තද මේ වන විට තිරසරව පවත්වාගෙන යෑමට නොහැකි වී තිබේ. රජයේ ව්යාපාර
විකුණා දමමින් ජනතාවට අධික බදු බර පැටවීම කිරීමට සැලසුම් කරනුයේ මෙරට ආරථිකයට යලි
නැගිටීමට හැකි නොවනු සඳහාය.මෙ විදෙශ හාම්පුතුන් විසින් සැලසුම් කරන ලද්දකි.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>2023 දෙසැම්බර් මස 11 වනදා අමාත්ය මණ්ඩලය
විසින් අපූරු යෝජනාවක් සම්මත කරගෙන තිබේ. හෙන්රි ප්රේද්රිස් නගරාක්ෂක භටයා ඉංග්රීසින්
විසින් වෙඩිතබා ඝාතනය කොට වසර 108 ක් පිරීම නිමිත්තෙන් ඒ ඝාතනය සම්බන්ධව පරීක්ෂා
කිරීමට සහ වාර්තාවක් ලබා දීමට විශ්රාමික විනිසුරු අනිල් ගුණරත්න මහතාගේ
මූලිකත්වයෙන් කමිටුවක් පත් කර තිබේ.ප්ප්රෙද්රිස්<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>වීරයා පිළිබඳ කතාව<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මේ රටේ ජාතිකත්වය සමරන බොහෝ දෙනෙකු දන්නා
කරුණකි.යුද්ධ නීතිය යටතේ දවස් සියයක් නම් ග්රන්ථයේ මේ පිළිබඳ බොහෝ තොරතුරු සහ ඒ
ඝාතනයට තුඩු දුන් හේතු දක්වා තිබේ. හෙන්රි ප්රෙද්රිස් මහතා වෙඩි තබා ඝාතනය කොට
ලේතැවුරුණ පුටුව රැගනෙ බන්ධනාගරයට පැමිණි ජාතික නායකයන්ට පෙන්නීම තුළින් ඉංග්රීසීන්
බලාපොරොත්තු වූයේ රටේ ස්වාධින්තවය වෙනුවෙන් නැගී සිටින නායකයන් දුර්මුඛ කිරීමයි. ඒ
දුෂ්ඨත්වය ඉංග්රීසින් ගෙන් වර්තමාන කලු සුද්දන්ට උරුම වී තිබේ. ඔවුන්ට ද අවශ්ය
මෙරට ඉංග්රීසි නීතිය තබාගෙන මෙරට පාරම්පරික ජනතාව මර්දනය කරමින් චෞර රාජ්යයක්
ලෙසට විදෙස් ගැති පාලනයක් පවත්වාගෙන යෑමයි. ඒ අරමුණ සාර්ථක කර ගැනීමට නම්
ස්වාධිනත්වය උදෙසා සටන් වදින මෙරට ජතික නායකයන් භේද භින්න කළ යුතුය. පපුව ඉදිරියට
දමා කටයුතු කරන සැමට අත්වන ඉරණම පෙන්වා දිය යුතුය. මේ නායකයන්ට උදව් දෙන නිළධාරීන්
සහ මන්ත්රීවරුන් දුර්මුඛ කල යුතුය.ජනපති ලේකම් කාර්යාලයේ යෝජනාව එය විය හැකිද
යන්න සැකයකි. හෙන්රි ප්රෙද්රිස් වීරයා මෙන්ම කැප්පෙටිපොළ කුඩාපොළ හිමි පුරන්
අප්පු වැනි ජාතික වීරයන් පමණක් නොව වර්තමාන කාලයේ සිංහල ජාතික ව්යාපාරයේ ආදර්හය
බවට පත් වූ අනාගරික ධර්මපාලයන් ගැනද පුන පුනා සමාජයේ කතාබහ කිරීමද අනාගත පරපුරට
කියා දීමද කළ යුතුය. දුෂ්ඨයන් අතරේ අපගේ වීරයන් පඹයන් බවට පත් කිරීම නතර කළ යුතුය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="color: #cc0000;">මතුගම
සෙනෙවිරුවන්</span></span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></p>mathugama seneviruwanhttp://www.blogger.com/profile/17392542531704445510noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-4119988986176611249.post-41550595703515473422023-12-02T19:14:00.000-08:002023-12-02T19:14:18.846-08:00දිවුල්පතාන ඉඩම් ගවයන්ට - ගොවීන් මහ පාරට -අයවැය කොකා පෙන්වයි<p><span style="color: red;"> </span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: red;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjRut9crMQyv9UVbZcorX9OMqvfTrjYeDHpcxf5y2CcSX_z4ayCztVLc6zPffclo2gRilAMDOob-pgcSrK396t5iGVYV3Juhy4gOjrZmxAdwSTtL5iGrYso6VucLNUw5YZ_WcXFyXlmy1sdHaRw4kcMwH37bl6wlvLz7GIESgpOC34jeMwh5YmpR3WQXLWY/s1280/PHOTO-2023-11-07-20-58-46.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1280" data-original-width="960" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjRut9crMQyv9UVbZcorX9OMqvfTrjYeDHpcxf5y2CcSX_z4ayCztVLc6zPffclo2gRilAMDOob-pgcSrK396t5iGVYV3Juhy4gOjrZmxAdwSTtL5iGrYso6VucLNUw5YZ_WcXFyXlmy1sdHaRw4kcMwH37bl6wlvLz7GIESgpOC34jeMwh5YmpR3WQXLWY/s320/PHOTO-2023-11-07-20-58-46.jpg" width="240" /></a></span></div><span style="color: red;"><br /></span><p></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="color: red;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span lang="SI-LK"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මඩකලපු දිස්ත්රික්කයට අයත් දිවුලපතාන
පාරම්පරික සිංහල ගම්මානයේ<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>පදිංචිව සිටින
ගොවීන් විසිතුන් දෙනාගෙන් දහතුන් දෙනෙකු ට විරුද්ධව රජයේ සන්කය ආපසු ගැනීමේ පනත
යටතේ<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>පැවරූ නඩුව එරාවුර් සංචාරක අධිකරණයේ
දින දෙකක් විභාග වූ<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>අතර මෙම ගොවීන් සිය
ඉඩම් වලින් නෙරපීම පිණිස තීන්දුවක් ලැබී තිබේ. මෙම නඩුව පවරන ලද්දේ මහවැලි
අධිකාරියේ මහවැලි බී කලාප නිළධාරීන් විසිනි. 2021 වසරේ දී පාර්ලිමේන්තු මන්ත්රී රාසමානික්කම්
විසින් මහවැලි අධ්යක්ෂ ජනරාල් වරයාට විරුද්ධව පවරන ලද මැන්ඩමුස් නඩුකරය ප්රකාරව
දිවුලපතාන ගොවීන් දහදෙනෙකු ඉවත් කිරීමට මහවැලි අධිකාරිය දක්වන ලද එකඟතාවය මෙම
නෙරපීමට හේතු සාධක වෙයි.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>1979 ජූනි මස 15 වන දින ගැසට් පත්රයකින්
ප්රකාශයට පත් කරන ලද මහවැලි සංවර්ධන බල ප්රදේශය අනුව මෙම කලාපය අයත් වන්නේ
මාදුරුඔය ජලාශයෙන් පෝෂණය විය යුතු බී කලාපයටයි.1983 දී මාදුරු ඔය පැරණි මහ වැව ප්රතිසංස්කරණය
අවසන් කිරීමෙන් පසුව එම ජලාශයේ වම් ඉවුර සංවර්ධනය කරනු ලැබිණ.පොලොන්නරු දිස්ත්රික්කයේ
අරලගංවිල වැලිකන්ද<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ප්රදේශ තුළ ජනතාව
පදිංචි කරමින් වී ගොවිතැන සඳහා ඉඩම් ලබා දී ඇත්තේ මේ සංවර්ධන ක්රියාදාමය
අනුවයි.අපවත්වී වදාළ පූජ්ය කිතලගම සීලාලංකාර දිඹුලාගල නායක හිමියන් හිටපු ජනපති
ජේ.ආර්. ජයවර්ධන මහතාගෙන් කරන ලද ඉල්ලීමක් මත මාදුරු ඔය සංවර්ධන ව්යපෘතිය ඉදිරියට
ගෙන යෑමට සැලසුම් සකස් කළ බව ප්රකට කරුණකි. මෙම මාදුරු ඔය බී කලාපයේ දකුණු ඉවුර
සංවර්ධනය කර හෙක්ටයාර් 14500 කගොවිබිම්ඇති කර 13347ක් පවුල් පදිංචි කළ යුතු වන අතර
නගර ඇති කරලීමද මහවැලි සංවර්ධන සැලැස්මේ ප්රමුඛ අරමුණක්ව තිබුණි. වම් ඉවුර
සංවර්ධනය කරලීමෙන් අනතුරුව මෙම දකුණු ඉවුරු පෙදෙස සංවර්ධනයට ඉදිරි පියවර තැබීමට
තිබුණද අසූව දශකයේ දි ඇරඹි කොටි ඝාතක යුද්ධය නිසා ඒ කිසිවකට ප්රවේශ වීම කළ හැකිව
නොතිබුණි.නමුත් එම පෙදෙස්වල තිබූ පාරම්පරික ගොවිබිම් මෙන්ම කැලෑ ගම්මානයන් හි අහස්
වැස්සෙන් සහ වැව් දියවරෙන් ගොවිතැන් කරමින් පැවතුණි.ඒ ඇතැම් බිම් වන සංරක්ෂණ
දෙපාර්තමේන්තුවට පවරා ගන්නා ලද සෙසු කැලෑ අතර විය.දිවුල පතාන පාරම්පරික ගම්මානයද ඒ
ලෙස දිර්ඝ කාලයක් තිස්සේ ගොවීන් විසින් වගා කරන ලද ජනාවාස ව තිබූ ගොවි බිමක්
විය.1989 දී මෙම ගම්මානයට එල්ල කරන ලද කොටි ප්රහාරයෙන් නව දෙනෙකු ජීවිතක්ෂයට පත්
විය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>දිවුල්පතාන මීමිනිගොල්ලෑව හික්කාගල මල්වත්ත
මාරවිල ආදී මේ කැලෑ ගම්මාන අනුරාධපුර යුගයේ සිට ජනාවාස ලෙසට පැවති සශ්රීක ප්රදේශයන්
වෙයි.පුරාවිද්යා දෙපාර්තමේන්තුව විසින් 2016 වසරේ දීකළ ගවේශණය මගින් මඩකලපු
දිස්ත්රික්කයේ පමණක් නටබුන් පවතින ස්ථාන පන්සිය තිහක් හඳුනාගනු ලැබිණ. ඒ අතරින් දිවුලපතාන
අයත්වන චෙංකලාඩි ප්රාදේශීය ලේකම් කොට්ඨාශය තුළ ස්ථාන එකසිය විස්සකි.දිවුලපතාන අවට
ස්ථාන හතරක ස්ථූප ගොඩනැගිලි යකඩ සෑදූ ස්ථාන දක්නට ලැබේ. මීමිනිගොල්ලෑව ශිලාලේඛනයෙ
මගින් දක්වා ඇතිතේ ඉසිගිරිය අමාත්යවරායා ගේ පුත්රයා<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>විසින් මෙම ප්රදේශයේ තිබෙන චුබරවලක නම් වැව
(මීමිනිගොල්ලෑව ) අහපරම නම් විහාරයට පූජා කළ බවයි.මෙම ගම්මානයට සමීපතම වැදගත්
ස්ථානයක් වන තොප්පිගලින් හමූවූ හත්වන සියවසට අයත් ශිලා ලේඛනයකින්ද කියැවෙන්නේ මේ
ප්රදේශ ඉතා වැදගත් ශාසනික දේපළ ඇති භූමි භාගයක් බවයි.ඒ අනුව දිවුලපතාන යනු
අනුරාධපුර යුගයේ සිට ජනාවාසව පැවති වර්තමාන ඔප්පු තිරප්පු නොමැති වුවද පාරම්පරික
උරුමයක් ඇති ගම්මානයක් බව පැහැදිලිව කිව හැකිය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>2009 කොටි සමූලඝාතනය කර යුද්ධය අවසන් කළ
පසු දිවුලපතාන අවතැන් වූ ජනතාව නැවත එම ප්රදේශයට ගොස් වගාව ආරම්භ කරන ලදහ. මේ වන
විට ජනතවගේ අවශ්යතාවයට සරිලතන ලෙස සමූපකාරයක් සිංහල පාසලක් පවා දිවුලපතාන ගමට
අයත්ව තිබී ඇත.කොටි යුද්ධය ආරම්භ වීමට ප්රථම මෙම පෙදස පාලනය කරන ලද්දේ මහඔය උප
දිහාපති යටතේය. චන්ද නාම ලේඛන පවා සකස්ව තිබෙන්නේ දිගාමඩුල්ල මැතිවරණය
කොට්ඨාශයටයි.1989 දී පමණ දිවුල් පතාන චන්ද හිමියන් 613 ක් සිටි බව ලේඛන වලින්
පෙනේ. ඒ අතර 1981 ජන සංගණනය අනුව මඩකලපු දිස්ත්රික්යේ සිංහලජනගහනය සටහන් වන්නේ
11255 කි. යුදධය නිමා වීමෙන් පසු නැවත පදිංචි කර තිබෙන්නේ<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>2397 ක් පමණි.නමුත් දෙමල සහ මුස්ලිම් ජනතාව තව
දුරටත් ව්යාප්ත වෙමින් සිංහල ජනතාව සතු පාරම්පරික වාසභූමිද අල්වා ගනිමින් ව්යාජ
ඔප්පු සකස් කොට පදිංචිය තහවුරු කොට ගත ආකාරය පැහැදිලිව දක්නට ඇත.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>පෙර කී පරිදි 2021 දී මඩකලපු
දිස්ත්රික් මන්ත්රී රසාමානිකම් මහවැලි අධිකාරයට විරුද්ධව නඩු මගට බැස ඇත. එයට
හේතුව මඩකලපු කිරිගොවීන්ගේ ගවගාල් වලට අයත් ඉඩම් සිංහල ගොවීන් විසින් අනවසරයෙන්
වගා කරන බව දක්වමිනි. දිවුලපතාන යනු<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>මයිලත්තමඩු මාදවනේ යනුවෙන් දක්වන ප්රදේශය බවත් ඒ ඉඩම් දෙමළ කිරි ගොවීන් ගේ
ඉඩම් බවටත් ඔවුන්ගේ මූලික අයිතිවාසිකම් කඩවන බවත් ඒ නඩු නිමිත්ත විය. සැබෑව නම් යුද්ධයට
පෙර මේ මයිලත්තමඩු මාදවනය (දිවුලපතාන යාබද ගම ) කැලෑ ප්රදේශයක් වීමයි. වන සංරක්ෂණයට
අයත් මේ ඉඩම් හෙළි පෙහෙළි කොට ගවගාල් තනා ඇත්තේ 2015 න් පසුවයි. ඉන්පසු ඔවුන්ගේ
ඉල්ලීම පරිදි මහවැලි අධිකාරිය විසින් මේ ගවගාල් වලට අවසර ලබා දී ඇති අතර
වැලිකැණීමට සහ ගවයන්ට ජලය ලබා ගැනීමට වැව් හෑරීමටද අවසර ලබා දී තිබේ.චමල් රාජපක්ෂ
හිටපු මහවැලි අමාත්යවරයාද රෝෂාන් රණසිංහ වත්මන් මහවැලි අමත්යවරයාද මාදුරු ඔය
දකුණු ඉවුර සංවර්ධනයට කරන ලද සැලසුම් අනුව නව ඉඩම් පරිහරණ සැලැස්මක් හඳුන්වාදී
තිබේ. දෙමළ අන්තවාදීන් ගේ ඉල්ලීම් සපුරාලනු සඳහා තෘණභූමි හෙක්ටයාර් 3025 ක්
අලුතින් ඇති කරලීමට නිර්දේශ වී ඇත.නමුත් මහවැලි මුල් සැලැස්ම අනුව වාරි පහසුකම්
යටතේ තිබූ 14500 ක ප්රමාණය 9412 කට අඩුකර ඇත. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මෙම තීරණයන් මුල් සැලැස්මට පටහැනිය. ඉතිහාසය
පුරාවටම වාරි දියෙන් පෝෂණය වෙමින් වී ගොවිතැනට මුල් තැන් දුන් අතර ගව පාලනය සිදු
වූයේ ඒ යටතේය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: red;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEilksZMv9FGT_LtPTTWYnkX61KR6VTJWqm336mmwaXWobxgoRvigOlJ0hG6UN6eHGkRaFpBIh77hfqeZFiADojrfmAgimy7TgN1UdUfidXjG5R9kDGQKDCQjPwMnyUDQRNeQVhcXAcoi2pWKN7O-B2FvBblVUQQh5xFrXZtY_w9QEMK34qWEvHdrIh1UDnz/s1032/PHOTO-2023-11-07-20-58-56.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="774" data-original-width="1032" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEilksZMv9FGT_LtPTTWYnkX61KR6VTJWqm336mmwaXWobxgoRvigOlJ0hG6UN6eHGkRaFpBIh77hfqeZFiADojrfmAgimy7TgN1UdUfidXjG5R9kDGQKDCQjPwMnyUDQRNeQVhcXAcoi2pWKN7O-B2FvBblVUQQh5xFrXZtY_w9QEMK34qWEvHdrIh1UDnz/s320/PHOTO-2023-11-07-20-58-56.jpg" width="320" /></a></span></div><span style="color: red;"><br /></span><p></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">අලුතින් තෘණභූමි වෙන් කරලීමට ගන්නා ලද තීරණය <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මත දිවුලපතාන ගම තුල හේන් ගොවිතැන් කළ කුඹුරු කල
ගොවීන් විශාල පිරිසකට බලවත් අභියෝගයකට මුහුණ දීමට සිදු විය. මෙම හරක් අයාලේ යන්නට
ඉඩ හැරීම නිසා කුඹුරු වතු පිටි විනාශ විය. මේ පිළිබඳ කළ පැමිණිලි පොලිසිය හෝ
මහවැලිය තුට්ටුවකට මායිම් කලේ නැත. ඒ වෙනුවට පෙර කී පරිදි මේ හරක් ගාල්
අයිතිකරුවන්ට සහාය දෙන රාසමානික්කම් මන්ත්රීවරයා මහවැලියට විරුද්ධව නඩු මට බැස
නීතිපති උපදෙස් මත 2022 දී තීන්දුවක් ලබාගෙන තිබේ. ඒ තීන්දුව අනුව මහවැලි අධිකාරිය
විසින් දිවලපතාන වාඩි තනා සිටින සිංහල ගොවීන් 10 දෙනෙකු ඉවත් කල යුතු විය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මේ නඩු කටයුතු 2023 ඔක්තෝබර් මසයේ දී ආරම්භ වන
අතර එරාවුර් උසාවියේ පැවති ලඝු නඩු විගායකින් පසු ගොවීන් 13 දෙනෙකු නෙරපීමට තීන්දු
කරඇත. මේ තීන්දු පිටිපස තිබෙන්නේ රාසමානිකම් ලාගේ දෙමළ අන්තවාදී දේශපාලනයයි. ඔවුහු
ජනපතිවරයා මඩකලපුවට ගෙන්වා හොඳින් සංග්රහ කර දේශපාලන පොරොන්දුවක් ලබා ගත්හ. 2022
වසරේ දී රෝෂාන් රණසිංහ මහවැලි ඇමතිවරායා අමාත්යමණ්ඩලයට ඉදිරිපත් අංක </span><span lang="EN-GB" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">IR/
2022/32 </span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">දරණ කැබිනට් සංදේශය අනුව හෙක්ටයාර් 20000 ක් ක ඉඩම් ප්රමාණයක්
සෘතුමය<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>බඩ ඉරිඟු වගාව පිණිස දිය යුතුය.
ගොවීන්ට ලබා දිය යුතු වන්නේ හෙක්ටයාර් 10000 කි. එයද ආයෝජකයන් හා ගිවිසි ගොවිතැනකට
පමණි.නමුත් මහවැලි මහ සැලැස්මේ නියමය නම් මාදුරු ඔය දකුණු ඉවුරේ හෙක්ටයාර් 14500 ප්රමාණයකට
අවශ්ය ජලය ලබාදිය යතු බවයි. එහි ප්රමුඛත්වය වී ගෙවිතැනටයි.නිවාස තැනීමට මංමාවත්
තැනීමට මෙන්ම කුඩා නගර ඇති කිරීමටද යෝජිතය. නමුත් වත්මන් මහවැලි ඇමතිවරයා සහ
ජනපතිවරයා මේ මුල් සැලසුම් කණපිට හරවාගෙන කටයුතු කරන්නට පටන් ගෙන තිබේ.පාරම්පරික
සිංහල ගොවීන් ඉවත් කර ඒ වෙනුවට තෘණ භුමි වෙන් කිරීමටත් අනෙකුත් වන සංරක්ෂණ භූමි
හෙළි පෙහෙළි කොට බඩ ඉරිඟු වැවීමට ආයෝජකයන්ට ලබා දීමත් සිදු වේ. මේ ආයෝජකයන් බොහෝ
විට ඉන්දීය ආයොජකයන් විය හැකිය. ඉන්දීය වුවමනාවන් මත යැපෙන ආණ්ඩුවකට වෙනත් විකල්ප
නැත. නමුත් ජනපතිවරයාට ඇත්තේ කටේ නරිවාදම පමණකි. ඔහු අයවැය යෝජනාවට පම්පෝරියක්
ඒකතු කර තිබේ. ඉඩම් නැති ජනතාවට ඉඩම් හිමිකම් දීම ඒ පම්පෝරියයි. නමුත් ඔහු කියන්නේ
එකක් කරන්නේ ඒකක් බව දන්නෝ දනිති. දිවුලපතාන ඇතුලු උතුර සහ නැගෙනහිර පළාත්වල
පාරම්පරික සිංහල වැසියන් ඉවත් කර බ්රිතාන්යයන් විසින් දහනවවන සියවසේ දී මෙරටට
සංක්රමණය කරන ලද දෙමළ මුස්ලිම් කල්ලතෝනීන්ට ඉඩම් ලබා දීම ඔහුගේ අරමුණයි.ඒ
අනුව<span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ෙඒතිහාසික වාසභූමි<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ද්රවීඩීකරණය වීමත් ජනවාර්ගික පවිත්රකරණයක්ද
සිදු වනු නියතය.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>එදා බ්රිතාන්ය අධිරාජ්යවාදීන්
මුඩුබිම් පනත ගෙනවුත් සිංහලයන්ට ඉඩම් අහිමි කොට ඒ ඉඩම් සිලිං කීපයකට වතු වැවිල කරුවන්ට
සහ බෝරාකාරයන්ට ලබා දුන්හ. දැන් එළඹ තිබෙන්නේ ඒ දෙවනි යටත් විජිත යුගයයි. මහැවැලි ගසට්ටුවකින්
1979 දී පවරා ගත් පාරම්පරික සිංහල වාසභූමි නැවත සංවර්ධනය කර ඒ වැසියන්ට ලබා නොදී.
විදෙස් ආයෝජකයන්ට ලබා දී සිංහලයා අනාථයෙකු බවට පත් කරලීම මගින් ජනපතිවරයා
බලාපොරොත්තු වන්නේ කුමක්ද දිවුලපතාන ඛේදවාචකය මගින් කියැවෙන්නේ වත්මන් සිංහලයන්ගේ
අසරණ භාවයයි.හැටනව ලක්ෂයක් සිංහල බෞද්ධ චන්ද ලබා දී ලැබෙන්නට තිබෙන ත්යාගය මෙයද <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>යන්න අප හිටපු ජනපති ගෝඨාභයගෙන් විමසිය යුතුය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">මතුගම සෙනෙවිරුවන්</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"><span style="color: red;"> </span></span><o:p></o:p></span></p>mathugama seneviruwanhttp://www.blogger.com/profile/17392542531704445510noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-4119988986176611249.post-57412199755470491502023-11-25T05:41:00.000-08:002023-11-25T05:41:41.262-08:00දිඹුලාගල කෙටූ අකුරු - දිග පළලක් ඇත සුමිතුරු<p><span style="color: red;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="color: red;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: red;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3jVJMonm5zudkS8BRpd1L-ixETt85s-7kU7U-rjRuI8v_ADPKTZ1uKYlUBC3wcwX4KpSLmqgJMA37M07eEdg3Nwxa1fST0p__IBwdSpbKizWT8v8nHSpzlZZ5xIX0VEd_IW2MwljrdabFkR647Be9Wx2idDoXzDnDmMBmC8ArToXoqPFH7-mTOy-sv0Hf/s1600/dibulagala%201.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="777" data-original-width="1600" height="155" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg3jVJMonm5zudkS8BRpd1L-ixETt85s-7kU7U-rjRuI8v_ADPKTZ1uKYlUBC3wcwX4KpSLmqgJMA37M07eEdg3Nwxa1fST0p__IBwdSpbKizWT8v8nHSpzlZZ5xIX0VEd_IW2MwljrdabFkR647Be9Wx2idDoXzDnDmMBmC8ArToXoqPFH7-mTOy-sv0Hf/s320/dibulagala%201.jpg" width="320" /></a></span></div><span style="color: red;"><br /></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span lang="SI-LK"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ශ්රී ලංකා කඩයිම් පොතේ සඳහන්
පුරාණ තමන්කඩුව පළාතේ වර්තමාන පොළොන්නරු දිස්ත්රික්කයේ දිඹුලාගල අසල නාමල් පොකුණ
පර්වත මස්තකයේ ගැලවී ගිය ගල්තලයක කොටවා තිබෙන සිංහල අක්ෂරයන් ගැන මේ වන විට රටේ
සුවිසාල උනන්දුවක් ඇති වී තිබේ.මේ තාක් හමුව තිබෙන විශාලතම ශිලාලේඛනය මෙය බව
පුරාවිද්යාඥයන් දක්වා ඇත. දිගින් අඩි පණහක් පමණ ඇති උසින් අඩි දහඅටක් පමණ ඇති මේ
පාර්වත කැබැල්ලේ සුමට පෘෂ්ඨය මත අඟල් හයක් පමණ උසින් යුත් අඟල් තුනක් පමණ පළල
අකුරින් රාජකීය සන්නසක් කොටවා ඇත. පුත්තලම් දිස්ත්රික්කයේ තෝනිගල ශිලා ලිපියට වඩා
මෙම ලේඛනයේ පේළි ප්රමාණය වැඩිය.ගල්පොත ලිපියට වඩා දිගින් පළලින් වැඩිය.අඩි නවයක්
උසට පේළි දහයකින් සමන් විත වන බැවින් මේ ගල් දෙබොක්කාවේ සිට ලිපිය කියැවීම පහසු
නැත.නාමල් පොකුණ පුරාවිද්යා ස්ථානයේ සිට කි.මී. එකහමාරක පමණ දුෂ්කර ගමනික් මෙයට
ළඟා විය හැකි බැවින් මෙහි වැඩ වාසය කළ භික්ෂූන් උදෙසා කල පූජාවක් හෝ කතිකාවක් මෙයට
අඩංගු විය හැකි යැයි සිතිය හැකිය.දිඹුලාගල පර්වතයේ ශිලා ලේඛන බොහොමයකි.මාරාවීදිය,
නාමල් ,පොකුණ, කොස් ගහ උල්පත සහ පුල්ලිගොඩ ගල්ගේ යනුවෙන් හඳුන්වන ස්ථාන ගණනාවක්
දිඹුලාගල අවට තිබේ. ඒ සැම තැනකම ගල් ලෙන් වල කොටවා තිබෙන්නේ පුරාණ සිංහල අක්ෂර
ලෙසින් සැළකෙන පූර්ව බ්රාහ්මී ලේඛනයන්ය.</span><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>දිඹුලාගල අවට දලුකාන සහ
ඉද්දපිච්ච යනුවෙන් වැව් දෙකකි.විහාරයට ජල පහසුව සැලසීමට ඉද්දපිච්ච වැව උපයෝගී වී
ඇත. දිඹුලාගල ආරණ්ය සේනාසනය ක්රි.පූ.දෙවන සියවසේ වළගම්බා සමයේ දී ථූපාරාම වාසී
කුන්තගත්ත තිස්ස තෙරුණ් වහන්සේට පූජා කළ ගල්ලෙන් සහිත ස්ථානයකි. මාතුල දනව්වේ ත්රිපිටක
ග්රන්ථාරූඪයෙන් පසුව කුන්තගත්ත තිස්ස මහ රහතන් වහන්සේ දිඹුලාගලට වැඩමවා ලූ බව
අස්ගිරි තල්පත විස්තර කරන්නේ මෙසේය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ඉක්බිතිව එම කුන්තගත්ත තිස්ස මහ රහතන්
වහන්සේ පිළිවෙලින් දනවු සැරිසරා දිඹුලාගලට වැඩමවා එක ගිරි ගුහාවක ධාන්ය සැප
විඳිමින් වැඩවසන වග වළගම්බා රජුට සැලව මහ සෙනග පිරවරා එතනට පැමිණ එම ස්ථානය වල්
එළි පෙහෙළි කර ඒ ගිරිලෙන ඇතුලුව<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>අනෙකුත්
බොහෝ ගිරි ලෙන් කර්මාන්ත සහ පුෂ්පාරාම පිරිවෙන් කර්මාන්ත නිමවා බොහෝ සංඝයාට වැඩ
ඉන්ඩ සලස්වා උන්වහන්සේගේ සැප විහරණයට පරිවාර ජනයන් සහ ග්රාම ක්ෂේත්රාදිය තනා පස්වාදහසක්
මුලුල්ලෙහි පවත්නා ශාසනය උදෙසා ප්රදානය කලා හා යනුවෙන් දක්වයි.අනතුරුව ඊට අවුරුදු
1200 කට පසුව පළමුවැනි ජයබාහු රජ දවසදී එතුමාගේ සුන්දරදේවී නම් බිසවක විසින්
දිඹූලාගල මාරාවිදියේ ලෙනත කළ ලිපියක සඳහන් වන්නේ ඒවකට පන්සීයක් පමණ භික්ෂූන් වහන්සේලා
මෙහි වැඩ වාසය කළ බවයි.ඉන්පසු මහා පරාක්රමබාහු සමයේ දී දිඹුලාගල අරණ්යවාසීව වැඩ
සිටි මහා කාශ්යප මහ රහතන්වහන්සේ පිලිබඳවද දඹදෙණි අවදියේ දී දඹදෙණි කතිකාවත සකස්
කිරීමට මුලු දී එහි වැඩ සිටි සංඝරක්ඛිත මහාසාමී මේධංකර ස්වාමීන්ද්රයන් වහන්සේ
ගැනද සඳහන්ය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>දිඹුලාගල
ආරණ්ය සේනාසනයේ පරිහානිය ඇරඹෙන්නේ කාලිංග මාඝ ආක්රමණයන්ගෙන්ය. එහි වැඩ සිටි සංඝ
පරම්පරාවෙන් කොටසක් දිඹුලාගල හැර දමා යාපහුවේ වලස්ගලට වැඩම කරන ලද වග අස්ගිරි තල්පතේ
දක්වා තිබේ.කාලාන්තරයකට පසුව 1940 දීපොලොන්නරුව පලුගස්දමන ට පැමිණි පූජ්ය කිතලගම
සීලාලංකාර හිමියන් 1948 දි දිඹුලාගල අවට භාවානායෝගීව සිට පසුව මිල්ලානේ වැදි නායක
තුමාගේ සහයෝගය මත දිඹුලාගලට වැඩම කර <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>කටුකොහොල් අරවා එළි පෙහෙළි කර නැවත දිඹුලාගල
ආරණ්ය සේනාසනය ප්රබෝධමත් කළහ.කිසිම හව්හරණක් නොමැතිව සිටි මේ ප්රදේශයේ සිංහලයන්
ද්රවීඩීකරණයට ලක්ව තිබෙන කාල වකාවානුවක උන්වහන්සේ විසින් ඔවුන් හට නිසි මග පෙන්වා
පාසල් ඇති කර දිඹුලාගල ප්රදේශය නැවත ගොවිබිමක් බවට පත් කළහ. සිංහල ජනතාව පමණක්
45000 ක් පමණ මෙහි පදිංචි කරවන ලද බව පැවසේ. .සැබවින්ම අනුරාධපුර පොළොන්නරු අවදිය
වන විට දිඹුලාගල ආරණ්ය සේනාසනයට රජවරුන් විසින් පූජා කරන ලද සඟ සතු භූමිය වශයෙන්
අක්කර අටදාහක් පමණ අයත්ව තිබී ඇත. මාදුරු ඔය දක්වා අවට විහාරගම් සියල්ල දාන ක්ෂේත්ර
කොට බද්දෙන් පවා නිදහස් කිරීම පැරණි සම්ප්රදායයි.අද මාදුරු ඔය එගොඩ කෝරළේ පත්තුව
දක්වා මහවැලි සංවර්ධන බල ප්රදේශයට අයත් වෙයි.මහවැලිය ව්යාපාරය ආරම්බ කරන ලද්දේ
මේ සමස්ත පැරණි රජ දහන නැවත ප්රතිෂ්ඨාපනය කර අතීත සමෘද්ධිය යළි ළඟා කරවා
ගැනීමටයි.කීතලගම සීලාලංකාර හිමියන්ගේ බලාපොරොත්තුව වූයේ එයයි. නමුත් අවාසනාවකට මේ
සඟ සතු බිම්කඩවල් මහවැලිය විසින් අත්පත් කරගෙන හිතූ මනාපේ අනසන්තක කරවමින් එහි
විසූ පාරම්පරික සිංහල ගැමියන් නඩුකර වලට පටලවමින් ඉවත් කරවමින් තිබේ.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>පෙර සඳහන් කළ පරිදි දිඹුලාගල පර්වතය
අවට විශාල ප්රදේශයක් පුරා පැතිර පවතින ගල්ලෙන් සමූහයක් ඇත.ගල් ලෙන් 113 ක් පමණ
හඳුනාගෙන තිබේ යැයි කියති. පෙර පන්සීයක් මහ රහතන් වහන්සේලාට සැප පහසුව සැලැස්වූ එම
ගල්ලෙන් වල තිබෙන ශිලා ලේඛන සංඛ්යාව අති මහත්ය. ඒ අතරින් නාමල් පොකුණ දිශාමුඛය
සුවිශේෂිය. එහි ලෙන් ලිපි නවයකි. අස සුමනහ, ගපති ශිව ,අය නදහ වැනි උපාසක
උපාසිකාවන් විසින් සකස් කරන ලද ගල්ලෙන් මේ අතරට අයත්ය.ක්රි.පූ. දෙවනි තුන්වන
සියවස් වලට අයත් මේ ලෙන් ලිපි මගින් කියැවෙන්නේ දෙවනපෑතිස් රජ සමයේ සිට පැවත
පැමිණෙන සිද්ධස්තානයක් බවයි. පණ්ඩුකාභය කුමරු ගේ මුණුපුරු මුටසීව කුමරු උප්පත්තිය
ලබා ඇත්තේ මේ දිඹුලාගල ගල්ලෙනක බව ජනප්රවාදයේ එන්නකි.මෙම ගල්ලෙන් සමූහයේ ඉතා
වැදගතම ගල්ලෙනක් වන පුල්ලිගොඩ ගල්ගේ තුළ පවතින බිතු සිතුවම් සිංහල චිත්රකලාවේ
අතිශයින් වැදගත් නිර්මාණයන් ලෙසට සලකති. එම නිසා දිඹුලාගල නාමයත් එහි අතීත ශ්රී
නාමයත් මගින් කියැවෙන්නේ මේ රටේ සැබෑ අනන්යතාවයයි.මේ ශ්රී විභූතිය වත්මන්
නැගෙනහිර පළාත දක්වාද සමස්ත උතුරු පළාත දක්වාද පැතිර පවතින ශිලා ලේඛන වලින් තහවුරු
කළ හැකිය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මීකඩන්නට වනයට වැදුණු පුද්ගලයෙකු
විසින් නාමල්පොකුණ සිද්ධස්ථානයේ ඉහළ කන්දේ පැවති විශාලතම ශිලා ලේඛනයක් හඳුනාගනු
ලබන්නේ 2022 වසරේ දීය. ඉන්පසු පුරාවිද්යා දෙපාර්තමේන්තුවේ ශිලා ලේඛන අංශයේ
නිළධාරීන් මෙහි පැමිණ ඒව පිටපත් කරලීමට අවශ්ය මූලික කටයුතු සංවිධානය කර ඇත. නමුත්
මුදල් ප්රතිපාදන නොමැතිකම නිසා මාස හයක් පමණ කාලයක් ඒ කටයුත්තට අත ගසන්නට
නොලැබිණ. හිටපු පුරාවිද්යා වැඩබලන අධ්යක්ෂ ප්රදීපා සේරසිංහ මහත්මිය විසින් මේ
කටයුත්ත සඳහා ප්රතිපාදන වෙන් කරවා ගත් පසු බස්නාහිර පළාත් සහකාර අධ්යක්ෂ මෙන්ම
ශිලාලේඛන අංශයේ සහකාර අධ්යක්ෂ වූ ඩග්ලස් බණ්ඩාර මහතාගේ මග පෙන්වීම මත පර්යේෂණ නිළධාරී
තනුර දයානන්ද මහතාගේ අධීක්ෂණය මත 2023 ඔක්තෝබර් මස 26 දින ලංකාවේ විශාලතම ශිලා
ලේඛනය පිටපත් කිරීම ඇරඹිණ. මේ කටයුත්තේ පූජ්ය දිඹුලාගල රාහුලාලංකාර නා හිමියන් සහ
පූජ්ය අලුත්වැව ජීවාලංකාරහිමියන්ගෙන් ලද සහය අපමණය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: red;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjSMFTQNIUk75qtnKsAfB8JQ191VeBBtSd8zGY7m7cLHlnhoh2uXOhXurPJUfRgivcS7hgKTCEnNIsWCnIgk35WLfNdl-UG0ukCmact0JccoUn6hggpu_NTZSejyg7tNL2G9U-D43q_Oy1QyeWAVWgtcZHxc4RR2J-sNQBK1vfgBgE3c46Ztm8JdsEJFJXA/s1600/dibulagala%204.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="777" data-original-width="1600" height="155" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjSMFTQNIUk75qtnKsAfB8JQ191VeBBtSd8zGY7m7cLHlnhoh2uXOhXurPJUfRgivcS7hgKTCEnNIsWCnIgk35WLfNdl-UG0ukCmact0JccoUn6hggpu_NTZSejyg7tNL2G9U-D43q_Oy1QyeWAVWgtcZHxc4RR2J-sNQBK1vfgBgE3c46Ztm8JdsEJFJXA/s320/dibulagala%204.jpg" width="320" /></a></span></div><span style="color: red;"><br /></span><p></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>අතිශයින් දුෂ්කර ලෙසටළග විය හැකි ගල් පර්වතය
උඩ කූඩාරමක් ගසා එහි ලැගුම් ගෙන පර්වත තලයේ පලංචි සවි කරලීම ශිලා ලේඛන නිළධාරීන්ට
විශාල ආයාසයක් දරන්නට සිදු විය.වර්ෂාවෙන් මැසි මදුරුවන්ගෙන් පීඩා ලබමින් මේ
විශාලතම ශිලා ලේඛනය පිටපත් කරලීමට මසක පමණ කාලයක් ගත වී තිබේ.ක්රි.පූ. පළමුවැන්නේ
සිට තුන්වන සියවස්<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>දක්වා පැතිර පවත්නා
පූර්ව බ්රාහ්මී අක්ෂර යන් ගෙන් මේ ලේඛනය කොටවා තිබේ.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මේ ලිපිය සම්පූර්ණයෙන්ම කියැවීමෙන් පසුව එහි
අන්තර්ගතය විග්රහ කර ගැනීම ට යොමු විය යුතුය. පළපුරුදු ශිලලේඛනඥයන් පිරිසකගේ
මැදිහත් වීම මත නුදුරේම එය සිදු කරනු ඇත. ලෙන් ලිපි පමණක් කොටවා තිබූ සමයක එනම් ක්රි.පූ.
තුන්වන සියවස වැනි ඈත කාලයක මෙම ලේඛන සම්ප්රදාය ඇරඹීම පුරාවිද්යාඥයන්ට අලුත්
අත්දැකීමක් වනු නිසැකය.එසේම දිඹුලාගල පිළිබඳ නව කියැවීමක් මේ තුළින් ලැබේ යැයි
කුතුහලයෙන් පසුවන්නන්ට ද<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>නවමු බලාපොරොත්තු
දනවන වෑයමක් වනු ඇත.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="color: red;">මතුගම සෙනෙවිරුවන්<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></span></p>mathugama seneviruwanhttp://www.blogger.com/profile/17392542531704445510noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-4119988986176611249.post-50254860140004389762023-10-18T22:46:00.000-07:002023-10-18T22:46:09.040-07:00 ව්යවස්ථාවත් සමග සෙල්ලම් කළහොත් ලෙල්ලම් වෙයි<p><span style="color: #cc0000;"> </span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #cc0000;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi_SMSb2fBZCWsvWrXftF6DS5ztdf773bkkUP_c2A-KiHV95WIsDX7xsLjo-GhTEIfvBRKCg9OlP8O8BXUDS58jGDLvAwX1U5liIu39ByuLQKzjBOH8lUJOCSUMomfUXQ7c6f1Lo3n22pjrAlWqwRDafP5u97h_TtTocuLr7Rm1b9eAxqOfM5lXpqXw8OLD/s793/ranil.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="601" data-original-width="793" height="243" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi_SMSb2fBZCWsvWrXftF6DS5ztdf773bkkUP_c2A-KiHV95WIsDX7xsLjo-GhTEIfvBRKCg9OlP8O8BXUDS58jGDLvAwX1U5liIu39ByuLQKzjBOH8lUJOCSUMomfUXQ7c6f1Lo3n22pjrAlWqwRDafP5u97h_TtTocuLr7Rm1b9eAxqOfM5lXpqXw8OLD/s320/ranil.jpg" width="320" /></a></span></div><span style="color: #cc0000;"><br /></span><p></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="color: #cc0000;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-spacerun: yes;">
</span>උසාවියක විනිශ්චය ආසනය ඉදිරියට පමුණුවන චූදිතයෙකුට චෝදනාවන් ඉදිරිපත් කල
විට ඔහු එය නොදැන සිටීම නිදහසට කරුණක් නොවේ යන්න සාමාන්ය පිළිගැනුමයි.වරදක් කල
පසු දැන හෝ නොදැනීම යන්න උසාවියට වැදගත් නොවේ. ඒ නිසාම වින්දිතයන් විසින් තමන්
වෙනුවෙන් කතා කිරීමට නීතිඥයන් ඉදිරිපත් කරති. අදාල චෝදනාවෙන් නිදහස් කර ගැනීමට
අවශ්ය නීතිය ගැන ඔවුහු විනිශ්චය කාරවරයා ඉදිරියේ තර්ක කරනු ලබයි. සැබවින්ම සාමාන්ය
ජනතාව අතරින් බහුතරයක් නීතිය දන්නේ නැත. නීතිය පිළිබඳව සාමාන්ය දැනීමක්වත් ලබා
දෙන පාසලක් රටේ නැත. ඒ අනුව නීතිය නොදැනීම යන්න පැහැදිලි සත්යයකි. එසේ නම් ඒ
පුදගලයන්ට දඩුවම් පැමිණවීම කෙතරම් සාධාරණද යන්න කල්පනා කල යුතුය. පනත් මගින් හෝ
දණ්ඩ නීති සංග්රහය තුළ පවතින නීතිවලට අමතරව මේ රටේ මූලික නීතියක් වෙයි. ඒ ආණ්ඩුක්රම
ව්යවස්ථාවයි. විධායකය ව්යවසථාදායකය සහ අධිකරණය පැවැත්විය යුතු ආකාරය එහිදී විග්රහ
වේ.පාර්ලිමේන්තුව විසින් පණවනු ලබන නීති ආණ්ඩුක්රම ව්යවස්ථාවට පටහැනි නම්<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ඉහල අධිකරණයකට පැමිණිලි කොට තර්ක කොට ඒ ප්රතිපාදන
වෙනස් කිරීමේ බලයක් ජනතාවට තිබේ. නමුත් එතනදීද විනිශ්චයකාර තුමා ඉදිරියේ කරුණු
දක්වන්නේ තීතිඥයන් විසිනි. නොදන්නා ආණ්ඩුක්රම ව්යවස්ථාවක් ගැන කතා කිරීමට සාමාන්ය
ජනතාවට නොහැකිය.</span><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මෙම
මූලික නීතිය මේ වන විට 21 වතාවක් සංශෝධනය කර තිබේ.ඒ සෑම විටකම ඒ වෙනස් කම්
සම්බන්ධව ජනතාව දැනුම්වත් වූයේ නැත. විශේෂයෙන්ම 13 වන ව්යවස්ථා සංශෝධනය ගෙන එන
ලද්දේ ඉන්දීය බලහත්කාරය මතය. එකල පැවති ජේ.ආර්. ජයවර්ධන මහතාගේ අත කරකවා බිය පත්
කර ඔහු ලවා සම්මත කරවන ලද මූලික නීතිය මගින් ලංකාවට පළාත් සභා ව්යුහයක් ආදේශ කරන
ලදී. උතුර සහ නැගෙනහිර පළාත් වල අයිතිය වෙනුවෙන් සටන් වැද සිටින ත්රස්තවාදී
සංවීධානයක් වූ කොටි සංවිධානයද ඔවුනට අනුබල දුන් විදේශ රටවල්ද මේ යෝජනාව ගෙන ඒ මට
දහිරිය දෙන ලදී. දෙමළ ජනතාවට අවශ්ය බලය ලබා දීම මෙහි අරමුණ වුවද සාමාන්ය දෙමළ
ජනතාවට ලැබුණු බලයක් නැත. ඒ වෙනුවට කොටි සංවිධානයේ දේශපාලන සංවීධානය වූ ටී.එන්.
ඒ.පක්ෂයේ අනුගාමිකයන් හට බලය ලැබුණි. නැතිනම් දේශපාලනය කිරීමට බලය ලැබුණි. ඒ
ආකාරයටම දකුණේ දේශපාලන පක්ෂ වෙතද බලය ලැබුණි. තම පක්ෂයේ රැළි සඳහා ජනතාව බස් වල
පටවා ගෙන පැමිණීම ද පෝස්ටර් ගැසීමටද පළාත් සභා වලට වෙන් වන මුදල් වලින් කොටසක්
මංකොල්ල කෑමටද මහ ඇමතිට අවශ්ය වාහන පාවිච්චි කිරීමටද තිබෙන ඉඩකඩ විශාල නිසා
පාර්ලිමේන්තුව නියෝජනය කරනු ලබන කිසිම දේශපාලන පක්ෂයක් පළාත් සභා අහෝසි කරලීමට
පක්ෂ නැත.</span><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-spacerun: yes;">
</span>මේ තත්වය දඩමීමා කර ගන්නා උතුරේ දේශපාලන පක්ෂ <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>වර්තමානයේ පත්වන සිංහල නායකයන් ට බලපෑම් කරමින්
උතුරේ බෙදුම්වාදී ප්රවණතාවයන්ට අවශ්ය පහසුකම් ලබා ගනිති.චන්ද ප්රතිශතය වෙනස් කර
ගැනීම දෙමළ රාජ්ය භාෂාව කිරීම පොලිස් හා ඉඩම් බලතල ලබා ගැනිමට උත්සාහ කිරීම.
උතුරෙන් සිංහල හා මුස්ලිම් ජනතාව එළවා දැමීම ආදී තත්වයන් නිර්මාණය වීම නිසා පළාත්
සභාව රටට මර උගුලක් වී තිබේ. විශාල මුදල් කන්දරාවක් නිකරුණේ නාස්ති වී යෑම මෙහි ප්රතිඵලයයි.මේ
වෙනස් කම් පිළිබඳ උනන්දුවක් ජනතාව තුළ නැත. ඔවුන් බහුතරයක් තමන්ගේ පක්ෂය අනුගමනය
කරන පිළිවෙත අනුගමනය කරති. පක්ෂයේ අනුගාමිකයන් වශයෙන් පුද්ගලිකව ඔවුන් ලබන වර ප්රසාදයන්ට
ගිජු වී මූලික නීතියේ රටට නොගැලපෙන වෙනස් කම් දෙස නොදුටුවා සේ සිටිති.</span><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-spacerun: yes;">
</span>මේ වන විට රටේ සම්පත් බහුතරයක් විදේශයන්ට පාවා දී සිටින වත්මන්
ජනපතිවරයා<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>කටයුතු කරන විට මූලික නීතිය
නොදත් රටේ නීතිය නොදත් ජනතාව <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>නිහඬව බලා
සිටිති. තමන්ගේ පක්ෂය විරුද්ධ වන්නේ නම් පමණක් පෙළපාලි යති.ව්යවස්ථාදායක සභාවන්
ගැන කොමිෂන් සභාවන් පිළිබඳ පාර්ලිමේන්තුව තුළ පණ්ඩිත කතා කියමින් ජාත්යන්තරයට
ඇමතූ වත්මන් ජනපති වරයා. අද ව්යවස්ථා දායක සභාවත් කොමිෂන් සභාත් නොසලකා
හරිමින්<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ව්යවස්ථා විරෝධි ව කටයුතු කිරීම
පාර්ලිමේන්තුවට දැනෙන්නේ කෙලෙසදැයි විමසුවහොත් ලැබෙන උත්තරය නම් පක්ෂය තීරණය කරන
දේට පිටින් යෑමට නොහැකි බව පැවසීමයි.ඒ නිසා ව්යවස්ථාව පිළිබඳ ගෞරවයක් නැති එය
නොපිලිපදින මිනිසුන් සහ දේශපාලනඥයන් සිටින යුගයක ඒ ව්යවස්ථාවටම නවතම කෑලි එල්ලා
ඇතැම් විට විෂ මරා ඉදිරිපත් කිරීම විහිලුවට කාරණයකි. හිටපු ජනපති ගෝඨාභය රාජපක්ෂ
විසින් ඔහුගේ පාලන කාලය තුළදී නව ව්යවස්ථාවක් කෙටුම්පත් කිරීමට කමිටුවක් පත් කර
තිබුණි. රොමේශ් ද සිල්වා මහතා ගේ ප්රධානත්වයෙන් රැස්වුණු ඒ කමිටුව විසින් සකස් කර
ලද වාර්තාවද ජනපති වරයාට භාර දී තිබුණි. නමුත් හිටපු ජනපති වරයා එය ජනතාව වෙත
ඉදිරි පත් නොකළේය.හේතුව අපි නොදනිමු. මීට කලින් රනිල් වික්රමසිංහ හිටපු අගමැතිවරයා
විසින් පත් කරන ලද ජයම්පතී වික්රමරත්න කමිටු වාර්තාව නම් සමාජ ගත වී ඒ පිළිබඳ
මහත් ආන්දොලනයක් ද ඇති විය.</span><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-spacerun: yes;">
</span>මේ කියන ව්යවස්ථාව සකස් කර තිබුණේ ඉංග්රීසි භාෂාවෙනි. එහි සිංහල පරිවර්තනයක්
ලබා දීමටද කමිටු සාමාජිකයන් අසමත් වී තිබුණි. එවැනි අවස්ථාවක පසුගියදා එය ජනගත
කරලීමට රැස්වුණ විට එහි අඩංගු කරුණු පිළිබඳ දැඩි විරෝධයක් එල්ල විය. අවසාන මොහොත දක්වා
එහි සත්ය පිටපත ජනතාව වෙත ඉදිරිපත් නොවුණු අවස්ථාවක එවැනි විරෝධයක් මතුවීම
ස්වභාවිකය. එසේම ඒ පිළිබඳ යම් සංකථනයක් පැවැත්වේ නම් ඊට කලින් එහි සිංහල සහ දෙමළ
පිටපත් සමාජය වෙත් මුදා හැර තිබිය යුතු වෙයි. එසේ නොවූ <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>විට මෙය ව්යවස්ථා සෙල්ලමක් විනා වෙනත් යමක්
නොවන බවට සමාජ මතයක් ඇති වීම ස්වභාවිකය. ඉදිරි වර්ෂයේ දී පැවැත් වීමට නියමිත
ජනපතිවරණය අවලංගු කර ව්යවස්ථාව වෙනස් කර අගමැති රටේ නායකයා කරලීමේ නව ව්යවස්ථාවක්
කරළියට පැමිණෙන වගටද මේ අතර ආරංචියක් වෙයි.එහි අරමුණ නම් වත්මන් ජනපති වරයා අගමැති
වී නාමික වශයෙන් තමන්ට හිතවත් පුද්ගලයෙකු ජනපති බවට පත් කර ගැනීමයි. 1978 ව්යවස්ථාවේ
බොහෝ සංශෝධන ගෙන එන ලද්දේ පක්ෂ වලට හෝ විධායකයට අවශ්ය පරිදි බලය සීරු මාරු කර ගැනීමටයි.
මේ තත්වය නිසා ව්යවස්ථාව පීලිබඳ තිබෙන ජනතා විරොධය දිනෙන් දිනම උත්සන්න විය. එසේම
ජනපති ක්රමය පීලිබඳවද විශාල විරෝධයක් උත්සන්න විය.රටට ගැලපෙන ව්යවස්ථාවක් සම්පාදනය
කර ගැනීමද එහි තුළ තිබෙන විධායකය රටට ගැලපෙන ආකාරයට සකස් කර ගැනීමටද තවමත් අසමත්ව
තිබෙන්නේ පෙර කී පරිදි බලය සීරු මාරු කර ගැනීමට වලිකන ආත්මාර්ථකාමී දේශපාලනඥයන් සහ
පක්ෂ දේශපාලනය විසින් රටට දායාද කරන ලද බල පොරය බව කිව යුතුයි.</span><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="mso-spacerun: yes;">
</span>ජනපති ක්රමය රටට අවශ්ය බල යන්ත්රණයකි. සිංහල බෞද්ධයන් ගේ මුදුන්මල්කඩ වන
දළදා වහන්සේ පිළිබඳ භාර ධූර වගකීමද රටේ ආරක්ෂාව පිළිබඳ භාර ධූර වගකීමද පැවරී
තිබෙන්නේ රටේ නායකයා වෙතය. එවැනි නායකයෙකු පත් විය යුත්තේ සමස්ත දිවයිනේම ජනතාවගේ
චන්දයෙනි. නැතහොත් පෙර සිරිත පරිදි රාජකීය පවුල් වලිනි. එලෙස ජනතා සම්මතයෙන් පත්
වූ රාජ්ය නායකයාට තිබෙන බලතල සම්මත ව්යවස්ථාවෙන් සහ චාරිත්ර ව්යවස්ථාවලින්
බැඳී පවතී. මල්වතු නායක ස්වාමීන් වහන්සේ විසින් පැල්ක් ආණ්ඩු කාරයාට පැවසූ පරිදි
රජෙකුට හිතූමතේ කටයුතු කරන්නට නොහැකිය. ඔහු පෙර සිරිත මගින් සහ දශ රාජ ධර්ම වලින්
බැඳී සිටිති. එසේ නොකළහොත් තමන්ගේ <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>හිස සත්කඩකට
පැලේ යැයි විශ්වාසයක් පැරණි සිරිත් වල තිබුණි. ඉදින් ජනපතික්රමය පිළිබඳ අපට බියක්
ජනිත කර තිබෙන්නේ රටේ ස්වාධීනත්වය ශූන්ය කොට රට බෙදුම්වාදයට ඇදගෙන යන චන්ඩාලයන්
විසිනි. අගමැතිවරකුට මේ බර දරන්නට නොහැකිය.පාර්ලිමේන්තුව ජනතා පරමාධිපත්යට යටත්
නොවේ.එය යටත් වන්නේ නොපෙනෙන දෙවියෙකුටයි. එසේම සල්ලි වලට විකිණෙන පාර්ලිමේන්තුවකට
ඒ බර දරන්නටද නොහැකිය. ඒ නිසා යම් කිසිවෙකු ජනපකි ක්රමය අවලංගු කර අගමැති ක්රමය
ඉදිරියට ගෙන ඒමට තැත් දරන්නේ නම් ඔහු රට ආගාධයකට රැගෙන යයි. ඒ නිසා ව්යවස්ථාව සමග
අනවශ්ය සෙල්ලම් නොකර විදේශ බලවේගයන්ට එරෙහි සටන ශක්තිමත් කර ගැනීම අද දවසේ වගකීම
බව පැහැදිලිව සඳහන් කළ යුතුය..</span><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><span style="color: #cc0000;">මතුගම සෙනෙවිරුවන්</span></span><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></p>mathugama seneviruwanhttp://www.blogger.com/profile/17392542531704445510noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-4119988986176611249.post-81786331231101045662023-09-30T21:15:00.002-07:002023-09-30T21:15:49.625-07:00 සංඝමිත්තා බෝධි මලුව ඇමද සුවපත් වූ දෙමළ කාන්තාව<p><span style="color: #ffa400;"> </span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #ffa400;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgGQA116lUqAWR78Yy85Njih_RvX37xi5se5liE8Pose3jDVfNKWrXiwCVTvvKY07f_hjR5GUi5fpk53gM96Kfg5BtgSnAk0yVXOfirkJSHszvHwi_SU73Fp0nC0SZ66U2DmU2tEmde3naJ7HWNJmD-WUrWtHq4f_eW8_Ompp8zF9ji-8ND8RiWDnF_kaoS/s2576/20201209_110033.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1932" data-original-width="2576" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgGQA116lUqAWR78Yy85Njih_RvX37xi5se5liE8Pose3jDVfNKWrXiwCVTvvKY07f_hjR5GUi5fpk53gM96Kfg5BtgSnAk0yVXOfirkJSHszvHwi_SU73Fp0nC0SZ66U2DmU2tEmde3naJ7HWNJmD-WUrWtHq4f_eW8_Ompp8zF9ji-8ND8RiWDnF_kaoS/s320/20201209_110033.jpg" width="320" /></a></span></div><span style="color: #ffa400;"><br /></span><p></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="color: #ffa400;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #ffa400;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>දේවානම් පියතිස්ස රජ දවස මිහිඳු මහ
රහතන් වහන්සේ ප්රමුඛ දූත පිරිස ලංකාවට වැඩම කරන ලද්දේ ධර්මාශෝක අධිරාජයා ගේ ධර්ම
දූත මෙහෙවර සම්පූර්ණ කිරීමට යි.මිහින්තලා පුදබිමේ දී සම්මුඛ වූ මෙම දූත පිරිස
පිළිබඳව රජු සැබවින්ම කල්තියා දැන සිටින්නට ඇතැයි සිතේ .කාලාන්තරයක් තිස්සේ ශාක්ය
රාජ වංශයත් සමග මෙරට රජවරුන්ට තිබූ අවිච්ඡින්න සම්බන්ධය මීට හේතුවයි.විඩූඩභ විසින්
කරන ලද ශාක්ය සංහාරයෙන් අනතුරුව රාජ වංශිකයන් සෑහෙන පිරිසක් ලංකාවේ නැගෙනහිර
පළාතට පැමිණියහ. ඒ ප්රදේශයෙන් හමු වූ ශිලා ලේඛන සහ පූජනීය ස්ථාන වලින් හමුවන සාධක
ඊට සාක්ෂි සපයයි. මෙරට සිටි රාජ වංශිකයන් සහ කාලිංග රජ පෙළපත් අතර ඇති වූ විවාහ
සබඳතා පිළිබඳවද යම් මූලාශ්ර දක්වන තොරතුරු මගින්ද අපට පෙන්වා දෙන්නේ දීර්ඝ කාලයක්
තිස්සේ රජ පෙළපත් අතර තිබූ බැඳීමයි. දෙවන පෑතිස් රජ දවස දී පිහිටවූ බුද්ධ ශාසනයත්
අනතුරුව සංඝමිත්තා තෙරණින් වහන්සේ ගේ වැඩම වීමත් ශ්රී මහා බෝධියේ දක්ෂිණ ශාඛාවක්
මෙරට රෝපණය කිරීමත් අහඹු සිදු වීම් ලෙසට සැළකිය නොහැකිය.අනාගතයේ දී බුද්ධ ශාසනය
පිහිටන දිවයින සිංහල ද්වීපය වීම මෙයට ප්රධාන හේතුවයි.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="color: #ffa400;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span lang="SI-LK">බෝධිවංශයේ සඳහන් ආකාරයට ජයශ්රී මහා බෝධි ශාඛාව ලංකා ධරණී තලයේ රෝපණය
වී පැතිරී යන්නේ මෙසේය.'දෙවනපෑතිස් රජ එක දවසින් දඹුලු තොටට ගොස් සන්හුන්වූ රළ ඇති
සමුද්රයෙහි සුපිපි පස්වනක් පියුම් දැක පහවූ සමුද්ර ඝෝෂා ඇති<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ආකාශයෙහි දිව්යා තූර්ය නාදය අසා සියලු
පංඤ්චාංගික තූර්ය නාදයෙන් පිරිවරන ලදුව දෙදුම්මල් පහන් ආදියෙන් පූජා කොරෙමින් ප්රීති
වේගයෙන් කරවටක් පමණ සමුද්ර ජලයට බැස එම්බල කොල දශබල ධාරී වූ බුදු රජානන් වහන්සේ
ගේ සිනිඳු වූ ඕජාවත් වූ<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>රශ්මි ජාලිවන්
විහිදවන්නා වූ මහබෝධින් වහන්සේ වැඩිසේක් වේදැයි ප්රසන්න සිත් ඇතිව මහා බෝධින්
වහන්සේ ඔසවා මුදුන් මස්තකයෙහි පිහිටුවා මිනිසත් බව ලැබීම සඵල යැයි සිතමින් බෝධි
ගුප්ත කුමාරයන් ප්රධාන කොට ඇති සොලොස් ජාති සම්පන්න කුලයන් හා සමග හිසින් ගෙනවුත්
සමුද්රයෙන් ගොඩ නැගී සමුද්ර තීරයෙහි සිත්කලු මණ්ඩපය ක වඩා සියලු ලංකාද්වීපයෙහි
රාජ්යයෙන් මහා බෝධින් වහන්සේට පූජා කොට සොලොස් කුලයන්ගේ අතට රාජ්යය හැර තුමූ
දොරටුපාල තනතුරෙහි සිට තුන් දවසක් මුළුල්ලෙහි අනේක ප්රකාර පූජා කරවූහ.'</span><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #ffa400;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>දෙවන පෑතිස් රජු ඉන් ඉක්බිතිව නැගෙනහිර
තිස්ස විහාරය පිහිටන්නා වූ තැනට බෝධින් වහන්සේ වැඩම කොට අනතුරුව අනුරාධපුරයට මහත්
හරසරින් වැඩම කළ බව වංශ කතා වල දක්වා තිබේ.අනුරාධපුර මහමෙව්නා උයනෙහි බෝධි රෝපණය
කරවූ දිනයෙහි.අසූ රියනක් පමණ ඒ බෝධින් වහන්සේ අහසට පැන නැගී ප්රාතිහාර්ය පෑ බව
සඳහන්ය. ඉන් පසු එයින් අටගත් බෝ ඵල අටක් විය. ඒ අෂ්ඨ ඵල බෝධින් වහන්සේ ලා අතරින්
පළමු බෝධි අංකුරය දඹුලු තොටින් එන ගමනේදී බෝධිය පිහිටි තැන රෝපණය කළ බව බෝධි වංශය
සඳහන් කරයි.අනෙක්වා තිවක්ක බ්රාහ්මණ ග්රාමයෙහිද සෑගිරියහිද කසුන්ගිරියෙහිද
ථූපාරාමයෙහිද <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ප්රථමක චෛත්ය ස්ථානයෙහිද
කාජරගාමයෙහි සහ චන්දන ග්රාමයෙහිද පිහිටුවා ලූ බව දක්වා ඇත.මේ අතරින් ප්රථම අෂ්ඨ
ඵල බෝධින් වහන්සේ හඳුන්වනු ලබන්නේ සංඝමිත්තා බෝධිය යනුවෙනි.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #ffa400;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>වර්තමාන දඹකොළ පටුන නොහොත් සම්බිලිතුරෙයි එකළ
ප්රසිද්ධ වරායකි. මෙම ස්ථනයෙහි මුහුද යම් තාක් දුරකට යනතෙක් නොගැඹුරුය. නාවුක
යාත්රා <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>නැංගුරම් ලෑමට සුදුසුය. පැරණි
යාත්රා මන්ඩපයක සලකුණු එහි ඇත. මෙම ස්ථානයෙහි තිබී පුරාවිද්යා අංශ වලට ලැබුණු
පුරාවස්තු කීපයක් ඇත.හිරිගල් වලින් තැනූ කොත් කැරැල්ලක් ඒ අතර වෙයි.අතීතයේ දී මේ
අසළින් සිරිපතුල් ගලක් හමුව තිබේ.ඒ පැරණි වාලුකා විහාරයේ නටබුන්ය.නමුත් මෙම ස්ථානය
අවට දැනට රෝපණය වී වැඩී තිබෙන්නේ පසුගිය ත්රස්තවාදී සමයෙන් පසුව නාවුක හමුදාව
විසින් රෝපණය කරන ලද බෝධින් වහන්සේ නමකි.ඒ නිසා සැබෑ සංඝමිත්තා බෝධිය කුමක්දැයි
මෑතක් වන තුරු පැණයක් නැගී තිබුණි.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #ffa400;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ත්රස්තවාදී <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>යුද්ද සමයට ප්රථම යාපන අර්ථ ද්වීපය සමකාමි ප්රදේශයක්
විය. ලන්දේසි සමයේ ගෙනවුත් පදිංචි කරන ලද මලබාර් දෙමළ ජනයාගෙන් මෙම ප්රදේශ නැවත
ජනාවාස ව තිබුණද අතීත ප්රෞඩ සංස්කෘතික සළකුණු එහි දක්නට<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ලැබුණි. ලන්දෙසි සමයේ දී ඔවුන්ගේ රෙපරමාදු
දේවස්ථාන මේ ප්රදේශයේ පිහිටුවා ලීම කල අතර ඒවා සාදන ලද්දේ සැබවින්ම බෞද්ධ සිද්ධස්ථාන
තිබූ තැන් වල බව පිලිප්පුස් බල්දෙයස් නම් ලන්දේසි පූජකයා විසින් දක්වා ඇත. නමුත්
අතැම් ස්ථාන නිරුපද්රිතව ජනයා අතර හුදකලාව පිහිටියේය. දඹකොළ පටුනට කිලෝමීටර දෙකක්
පමණ දකුණෙන් චුලිපුරම් නම් ග්රමයෙක් වෙයි. එහි සිංහල තේරුම චූලපුරයයි. ශ්රී මහා
බෝධින් වහන්සේ වැඩමවා පැමිණි සොලොස් කුලයන් අතර ලම්බකර්ණ වංශයට අයත් බෝධිගුප්ත සුමිත්ත
යන දෙකුමරුවන් අතුළු කුමරුවන් අට දෙනෙක් වූහ. ඒ පිරිස සමග විවාහ වූ කීරවැලි පරපුරද
චන්ද්රවංශික පරපුරුද දූල වංශයට අයත්ය. මේ චූල වංශික පරපුරු වලට වාස භූමි වූ ස්ථානයක්
ලෙසින් චූලපුර හඳුන්වා දිය හැකිය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #ffa400;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>අෂ්ඨ ඵල බොධි අංකුර දිවයිනේ නන් දෙස
පිහිටුවා ලූ පසු මෙම චූලංශයට අයත් පරපුරු ඒ බෝධි ශාඛාවන් සමග පදිංචි කරවා තිබෙන බව
පෙනේ.යාපන අර්ධද්වීපයේ වත්මන් මල්ලාකම් උතුරු පෙදෙසට අයත්ව පිහිටා තිබෙන චුලිපුරම්
ගම්මානය මෙලෙස චූලවංශික පරපුරට දායාද කළ ගම්මානයක් විය.බෝධීන් වහන්සේ රෝපණය කරන
ලද්දේ එහිය.බෝධිය රෝපණය කොට තැනූ විහාරස්ථානයත් එයට යාබද ජල පොකුණත් නිසා එහි විශේෂත්වයක්
තිබේ. මෙම විහාරය ලන්දේසි සමයේදී විනාශයට පත්වන්නට ඇත. පසුව මෙම ස්ථානය අසල මඩමක්
නොහොත් අම්බලමක් පැවති බවට සාධක හමුවෙයි. ඊට හේතුව මනා ජල පහසුවක් තිබීමත් කාරතිවු
හරහා යාපනයේ නැගෙනහිර දෙසට ගමන් කිරීමේ මාවත් මේ හරහා පිහිටීම නිසාත්ය.1940
දශකයෙන් පසුව පරාලෙයි යනුවෙන් වර්තමානයේ දක්වන මෙම පෙදෙස තුළ පිහිටි බෝධිය අසළ
ඝනදෙවි කෝවිලක් ඉඳි කර තිබේ.ඉන්පසු 1950 දශකයේ දී යටකී මඩම ආශ්රිතව මුරුගන්
කෝවිලක් ස්ථාපිත කර වැඩි දියුණු කර තිබේ.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #ffa400;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මෙම මුරුගන් කෝවිලේ සිටි බලගුරු සාමි නම්
පූජකවරයා මේ මෑතකදී මිය ගිය අතර ඔහු හොඳින් සිංහල සහ ඉංග්රීසි භාෂා හැසිරවූ
තැනැත්තෙකි. ඔහු මෙම ස්ථානය පිළිබඳ කියා ඇත්තේ මෙවැනි අදහසකි. 'ඉස්සර දකුණේ අය
නයිනතිවු යන්න කරත්ත වලින් එනවා. ඇවිත් ඉස්සරම මෙතැනට වඳිනවා.භාර වෙනවා. ඊට පස්සේ
නයිනතිවු යනවා.ඔවුන් කීවේ සංඝමිත්ත බෝධිය කියලයි.මුරුගන් කෝවිල අතුගාලා පිරිසිඳු
කළ අම්මා කෙනෙක් ඉන්නවා.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මේ අම්මාට
පිළිකාවක් තිබෙනවා කියා දොස්තරලා කීවා. මේ අම්මා හැමදාම බෝධිය ළඟ අතුගාලා පහන්
පත්තු කරනවා. පස්සේ ඒ පිළිකාව සනීප වුණා. ඒ වගේ හාස්කම් තිබෙනවා. යුද්දෙන් පස්සෙ
දකුණේ අය එන්නේ නෑ. ඔවුන්ට එන්න කියන්න. මේතැන ඔවුන්ට වැදගත් තැනක්'.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #ffa400;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #ffa400;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjw2D9IXGFlNzL2wu8IUaseuFds3IazzYQCeiPyBKvVtYcwx6nqAcTdH5rOJu_SP0a_6Xb-3Ixh48lf7QbGiLHFQc15mYdMewiqnfr9PSVLuH35o-Q2OfhyphenhyphenC0yOWcBu9tcvZlwg3X0mE0AkAufrt6_tErXNTcVp_BsPhryDeSRLADkiBrkSRCJMEotyCd0j/s2576/20201209_110236.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="2576" data-original-width="1932" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjw2D9IXGFlNzL2wu8IUaseuFds3IazzYQCeiPyBKvVtYcwx6nqAcTdH5rOJu_SP0a_6Xb-3Ixh48lf7QbGiLHFQc15mYdMewiqnfr9PSVLuH35o-Q2OfhyphenhyphenC0yOWcBu9tcvZlwg3X0mE0AkAufrt6_tErXNTcVp_BsPhryDeSRLADkiBrkSRCJMEotyCd0j/s320/20201209_110236.jpg" width="240" /></a></span></div><span style="color: #ffa400;"><br /><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><br /></span></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #ffa400;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>යාපන අර්ධ ද්වීපයේ සැඟ වුණු ෙඑතිහාසික
බෞද්ධ උරුමයේ වැදගත්ම තැනක් ලෙසට දෙමළ ජනතාව විසින්ද සළකන මේ ෙඑතිහාසික බෝධිය
2022 වර්ෂයේ දී පුරාවිද්යා දෙපාර්තමේන්තුව විසින් ස්මාරකයක් ලෙසට ගැසට් මගින් ප්රකාශයට
පත් කර තිබේ. මේ සිද්දිය ආරංචි වූ යාපන දිස්ත්රික් පාර්ලමේන්තු මන්ත්රී ශ්රී
ධරන් එයට විරෝධය පළ කොට ජනපතිවරයාට <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>කරුණු
ඉදිරිපත් කර ඇති බව වාර්තා වී තිබේ.ලන්දේසි සමයේ පැමිණ උතුරේ බෞද්ධ සිද්ධස්ථාන අතර
පදිංචි වුවද බෞද්ධයාගේ වන්දනා මානය ගැන උපේක්ෂා සහගතව සිතන සාමාන්ය දෙමළ ජනතාවට
වඩා මේ දේශපාලනඥයන් බලන්නේ වෙනත් කෝණයකි. ඔවුහු තමන්ට නැති උරුමයක් මවා පාමින්
දෙමළ තරුණයන් අවුස්සා ත්රස්තවාදයට පොළඹවති. එසේත් නැති නම් ජාත්යන්තරයට ගතු
කියති.ශිවසේනා නාග සේනා වැනි ඉන්දීය බළල් අත් බවට පත් වී සංහිඳියාව නැති කරති.
වෙසක් පොසොන් සමයේ යාපනයේ ජනතාව බලා සිටින්නේ අතීතයේ මෙන් යළිත් දන්සැල් විවෘත වන
තුරුය වන්දනා නඩ පැමිණෙන තුරුය. ඒ ඔවුන් අත තිබෙන යමක් විකුණා යමක් හරි හම්බ කර
ගැනීමටය. දෙමළ ජාතිවාදී අන්තවාදී දේශපාලඥයන්ට මේ සංස්කෘතිය වහකදුරුය. තමන්ගේම
ජනතාව කුල හීනයන් ලෙසට සළකා පිළිකෙව් කරන ඔවුහු මානව හිමිකම් ගැන පැමිණිලි කිරීමට
ජිනීවා යති. අපට සංඝමිත්තා බෝධිය වැදගත් වන්නේ<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>බුදුදහම මෙරටට පැමිණි පසු ඇති වූ වැදගත්ම සිද්දිය වන ජය ශ්රී මහා බෝධින වහන්සේ
වැඩමවීමෙන් ඇතිවූ ප්රබෝධය ට පසුබිම් වීමට හේතු වූ බැවිනි.. ඒ ජය ශ්රී මහ බෝධින්
වහන්සේගෙන් හටගත් අෂ්ඨ ඵල බෝධින් වහන්සේ අතරින් අග්ර ඵලය රෝපණය කළ ඒ ශුද්ධ භූමිය
තවමත් බෞද්ධයන් වෙනුවෙන් විවෘතව තිබේ.දෙමළ ජනතාව සමග ඒ මිතුදම අලුත් කරගන්නට මේ
බෝධින් වහන්සේ උපස්ථම්බක වේනම් එය කෙතරම් වාසනාවක්ද.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="color: #ffa400;">මතුගම සෙනෙවිරුවන්<o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"><span style="color: #ffa400;"> </span></span><o:p></o:p></span></p>mathugama seneviruwanhttp://www.blogger.com/profile/17392542531704445510noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-4119988986176611249.post-6382556932702394782023-08-21T20:56:00.002-07:002023-08-21T20:56:14.907-07:00 දේශගුණික විපර්යාස මුවාවෙන් ගොඩ නගන ගෝලීය ආධිපත්ය<p><span style="color: red;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: Cambria; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-hansi-font-family: Cambria; mso-hansi-theme-font: major-latin;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="color: red;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>දැඩි නියන් තත්වයක් හමුවේ උඩවලව ජලාශය
සිඳී යෑමත් සමග පරිසරය හා බැඳුණු සංසිද්ධින් රැසක් මේ වන විට කතාබහට ලක් වෙමින්
පවතී.දේශගුණික විපර්යාස හමුවේ ඇති වන එල්නීනෝ තත්වයක් මීට හේතු වන බව විද්යාඥයන්
දක්වා ඇත. අප දන්නා පරිදි අවුරුද්දේ නිකිණි මාසය යනු ඉඩෝර සමයකි. යල් මෝසම් අහවර
වි ගොයම් කපා පාගන ලංකාවට සුර්යා මුදුන් වන සමයකි. එම කාලය තුළ වැව් සිඳී යෑම ගංගා
ඇළ දොළ ජලය හිඟව යෑම දක්නට හැකිය. පොළවේ ජල මට්ටම පහත බැස ළිං ජලය පවා වේලි යන බව
අප පැරැන්නන් අත් දැකීමෙන් දනිති. මෙවැනි තත්වයකට එල්නිනෝ යයි නමක් තැබීම පිළිබඳ
යම් කිසි විමතියක්ද ඇති වේ. කෙසේ වෙතත් මෑත කාලයේ සිදු වූ දැඩි පරිසර හානි එනම්
කැලෑ කැපීම් කඳු කැපීම් වගුරු බිම් විනාශ වී යෑම ආදී කරුණුද මහවැලියේ අත්තනෝමතික
සංවර්ධනය නිසාවෙන්ද මෙන්ම පාලකයන් ගේ අධර්මිෂ්ඨ ක්රියා මත කලට වැසි නොවැටීම මෙන්ම
වැසි සමයේ සිදු වන ගං වතුර විනාශයන් අපට දක්නට හැකිය.නමුත් පාලකයන් ගේ ඇස් ඇරී
නැත. ඔවුහු ලෝකයට පෙනෙන්නට ගෝලීය සමුළු වලට සාභාගි වෙමින් නොයෙකුත් ගිවිසුම් වලට
අත්සන් තබති.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>එක්සත් ජාතීන් ගේ සංවිධානය හරහා මුළු දුන්
පරිසර සංවාදයන්හි අවසන් ප්රතිඵලය ලෙසට හැඳින්විය හැක්කේ පරිසරය ආරක්ෂා කර ගැනීම
උදෙසා සම්මුතීන් වලට එකග වීමයි.කාර්මික විප්ලවය හේතු කොට ගෙන බිහි වූ නව කර්මාන්ත
කෘෂිකර්මයට යොදා ගැනෙන පලිබෝධ නාශක ආදී සියල්ලම යම් කිසි පාලනයකට යටත් විය යුතු
යැයි නීති රීති පැනවිණ.අසූව දශකයේ දී මෙරට පරිසර අමාත්යංශයක් පවා පිහිටුවනුයේ
මෙකී විෂයයන් ඔස්සේ රාජ්ය සංවර්ධන කටයුතු තුලිත කර ගැනීමටයි.මේ සඳහා විදේශ
අරමුදල් වලින් ලැබුණ දායකත්වය සුළු පටු නොවේ. ලංකාවේ විදේශ සංචිත තර ගැනීම පිණිස
මෙම විෂය යොදවා ගන්නට ඇතිය යන සිතුවිල්ල පැණ නගින්නේ වර්තමානය වන විට පරිසර අංශයන්
වෙත ගලා එන අරමුදල් අඩු වී ඇති බැවිනි. කෙසේ වෙතත් වෙන කවරදාටත් වඩා අද වන විට දේශගුණික
විපර්යාස නමැති මාතෘකාව ඔස්සේ විදෙස් අරමුදල් සක්රීය වී ඇත.1997 වර්ෂයේ දෙසැම්බර්
මස දී ජපානයේ කියෝතෝ හි ඇති කර ගත් සම්මුතිය එනම් රටවල් 191 ක් විසින් ගිවිස ගත්
කෙටුම්පත අනුව හරිතාගාර වායුන් අවම කර ගැනීමට එකඟ විය. ඉන්පසු 2015 නොවැම්බර් මස
දී රටවල් 128 ක් එක්වී පැරිස් සම්මුතියට 2016 දී අත්සන් කළහ. ගෝලීය උෂ්ණත්වය
සෙල්සියස් අංශක දෙකකින් පමණ් ඉහළ යා හැකිය යන පුරෝකථනය අනුව එය ඉහළ යෑම වළක්වා
ගැනීමට හරිතාගාර වායුන් අවම කර ගැනීමට සියල්ලෝම කටයුතු කළ යුතු යැයි එහිදී ද එකඟ
වී තිබේ.නමුත් ඩොනල්ඩ් ට්රම්ප් ජනාධිපතිවරයා 2017 දී මෙම සම්මුතියෙන් ඉවත් වීම
සඳහා පියවර ගනු ලැබූයේ. ඒ මගින් ඇමරිකාවේ සංවර්ධනයට බාධා ඇති වන බව පවසමිනි.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>දේශගුණික විපර්යාස යනු මිනිස් ක්රියාකාරකම්
මධ්යයේ වායුගෝලයේ සමතුලිත්වය බිඳ වැටීමයි යන්න සාමාන්ය අර්ථ දැක්වීමයි.මිනිසා ගේ
ක්රියාකාරකම් විශේෂයෙන්ම කර්මාන්ත මගින් පිටවන හරිතාගාර වායුන් නිසා පෘතුවියේ උෂ්ණත්වය
වෙනස් වීම නිසා ගෝලීය දේශගුණික තත්වයන් විපර්යාසයට බදුන් වන බව විද්යාඥයන් පවසා
ඇත. 19 වන සියවස වන විට සාමාන්යයෙන් පෘතුවියේ පැවති උෂ්ණත්වය වනුවේ සෙල්සියස්
අංශක 1 <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ට අඩුවෙන්ය. මේ වන විට සෙල්සියස්
අංශක 1.2 දක්වා එය වැඩිවී තිබේ යැයි කියති.</span></span><span style="color: red; font-family: "Iskoola Pota", "sans-serif"; font-size: 12pt;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>2050 වන විට සෙල්සියස් අංශක 2.0 දක්වා වැඩි වී
හිමකඳු දිය වී ගංවතුර ඇති වී නියන් සායෙන් පීඩිත වී මහ විනාශයක් සිදු වීමට ඉඩ
ඇතැයි ඔවුන් අනතුරු අඟවති. ඒ නිසා 2030 වන විට මෙම උෂ්ණත්වයට ප්රධාන හේතුව වන
කාබන්ඩයොක්සයිඩ් වායුව නිකුත් කිරීමේ තත්වය බිංදුව දක්වා අගයකට පැමිණිය යුතු යැයි
සම්මුතියක් ඇති වී තිබේ. ගෝඨාභය රාජපක්ෂ මහතා 2020<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>දී ස්කොට්ලන්තයේ ග්ලාස්ගෝව් හිදි පැවති </span><span lang="EN-GB" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;">cop 26(</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;">ගෝලීය දේශගුණික විපර්යාස සමුලුව ) සමුළුවට සාභාගි වී ප්රතිඥා කීපයක්ම
ඉදිරිපත් කරන ලද්දේය. පුනර්ජනනීය බලශක්ති වෙත පූර්ණ වශයෙන් පරිවර්තනය වීම පොසිල
ඉන්ධන දහනය කරන වාහන වලින් ඉවත් වීම ආදීය එහි විය. එසේම ඒ වන විට ඔහු ක්රියාත්මක
කරලීමට පටන් ගෙන තිබූ කාබනික කෘෂිකර්ම ව්යාපෘතිය පිළිබඳවද ඔහු දීර්ඝ පැහැදිලි
කිරීමක්ද කර ඇත. ඒ මගින් ඔහු බලාපොරොත්තු වන්නට ඇත්තේ මේ ව්යාපෘතියට අවශ්ය විදේශ
අරමුදල් ලබා ගැනීමටයි.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span lang="EN-GB" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ගෝඨභය රාජපක්ෂ අභිබවා යමින් මේ වන විට රනිල්
වික්රමසිංහ මහතා පැරිස් සම්මුතියට අත්සන් කර තිබේ.පෙර සඳහන් කළ පුනර්ජනීන
බලශක්තියට පරිවර්තනය වීම මෙහි ප්රධන ඉලක්කයකි.රට පුරා සූර්ය බල ශක්ති ව්යාපෘති
ක්රියාත්මක කරලීම විදුලි වාහන ප්රචලිත කිරීම සඳහා විශේෂ වැඩ සටහනක් කිරීමට ඔහු
බලපොරොතතු වේ.මේ සඳහා දැන් සෘජුවම ඉන්දියාවේ අදානි වැනි සමාගම් මැදිහත්ව සිටී.
සූර්ය බලාගාර සුළං බලාගාර <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ආදියේ ආධිපත්ය
තුල නව පරිසර ධනවාදයක් නිර්මාණය වෙමින් තිබේ.මොවුන් ගේ මූලික සංකල්පය නම් දේශගුණික
විපර්යාස සිදු කරන පොසිල ඉන්ධන භාවිතයෙන් ඉවත් වීම සිදු කළ යුතු බවයි. ධනවාදී
රටවල් එය වඩාත් කර්යක්ෂමව භාවිතා කරමින් තෙවනි ලෝකයේ රටවලට ඒවායින් ඉවත් වීමට බල
කර ඇත. යටකී ගිවිසුම් ඒ සඳහාය. නමුත් ඔවුන් නොකියන කාරණයක් මේ වන විට එළියට පැමිණ තිබේ.
එනම් පෘථිවි චුම්බක ක්ෂේත්රය ක්රමයෙන් දුර්වල වීමයි.රොයිටර් පුවත් සේවය වාර්තා
කරන ආකාරයට පසුගිය වසර 160 ක කාල වකවානුව තුළ මේ වෙනස් වීම මැන ඇත.</span><span lang="EN-GB" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>චුම්බක
ක්ෂේත්රය තුල සිදුවන මේ වෙනස් කම් ගැන රොචෙස්ටර් විශ්ව විද්යාලයේ භූ භෞතික විද්යාඥ
වරයෙකු වූ ජෝන් ටාර්ඩුනෝ දක්වන අදහස අපට වැදගත්ය. අතීතයේ දී පෘථිවි චුම්බක ක්ෂේත්රය
පෙරළී උතුර සහ දකුණ මාරු වී අද පවතින තත්වයකට පත් වූ බව කියයි. මෙවන් වෙනසක් අවසාන
වරට සිදුව ඇත්තේ වසර 780000 කට පෙර බව මෙහිදී දක්වා ඇත.අධික ගෝලීය උෂ්ණත්වයට ද ලොව
පුරා පැතිර යන වසංගත තත්වයන්ටද මෙම වෙනස්වීම් හේතු සාධක වන බව ලෝක ප්රකට සඟරාවක
පළ වූ ලිපියක් මෙහි දී උපුටා දැක්විය හැකිය.( </span><span lang="SI-LK"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span>Iraqi Geological Journal Hijab and
Al-Dabbas 53 (2C), 2020: 13-2<span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; mso-ascii-font-family: Calibri; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: Calibri; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">) ඒ සඟරාවේ පල වූ ලිපිය අනුව වර්ෂ 1790 දී
රුසියාවේ ඇති වූ වසංගත තත්වයේ සිට 2020 ලෝකයේ ඇති වූ කොරෝනා වසංගත තත්වය දක්වා
තිබෙන දත්ත පරිශීලනය කිරීමෙන් චම්බන ක්ෂේත්රයේ වෙනස්කම් අනුව ලෝකයේ දේශගුණික සහ
සෞඛ්ය විපර්යාසයන් සිදු වන බවට යම් මතයක් ඇති කර තිබේ.</span><span lang="EN-GB" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>නමුත්
ගෝලීය ධනවාදය විසින් අපට බල කරනුයේ පොසිලඉන්ධන දහනයෙන් ඉවත් වීමට පමණය. එසේම ඔවුහු
දේශගුණය පාලනය කිරීමටද දැන් උපක්රම හඳුනාගනිමින් ඇත. ඒ සඳහා තුන්වන ලෝකයේ රටවල
දක්ෂ පක්ෂ විද්යාඥයන් නාසා වෙත් කැඳවා ගෙන ශිෂ්යත්ව දී ඒ රටවල යම් දැනුම් සම්භාරයන්
උකහා ගැනීමටද තුන්වන ලෝකයේ රටවල් වලට එරෙහිව යොදා ගැනීමට උත්සාහ දරමින් ඇත. මෙයින්
ලබා ගත් දැනුම උපයෝගී කර ගනිමින් ස්වභාවික විපර්යාස වෙනුවට කෘතිමව සකස් කළ
විපර්යාස වෙත අප යොමු කරමින් සිටී.යම් යම් කලාප වලට පමණක් බලපාන<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>භූමි කම්පා<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>අධික වැසි තත්වයන් මෙන්ම නියන් තත්වයන්ද නිර්මාණය කරගැනීමට දැන් ඔවුන් සමත්
වී ඇති බව වාර්තා වේ.</span></span><span style="color: red; font-family: "Iskoola Pota", "sans-serif"; font-size: 12pt;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ලංකාවේ මෑත
කාලයේ දී සිදු වූ පරිසර වෙනස් කම් සහ දේශගුණික වෙනස් කම් පමණක් නොව කොරෝනා වසංගත
තත්වයන්ද අතිශයින් ගුප්ත කාරණා මත පදනම් වන බව අපට දැනේ.රටක් දේශපාලන වශයෙන් වෙනස්
කිරීමට පමණක් නොව ආර්ථික වහයෙන් කඩා වැට්ටවීමට සමත් මෙම කුරිරු තාක්ෂණික විප්ලවයන්
හැටේ දශකයේ දී සිදු වූ හරිත විප්ලවයට වඩා භයානක වේ.උඩවලව ජලාශය අරභයා පැණ නැගී ඇති
ගැටළුව සමනලවැව ජලාශයෙන් වතුර නිකුත් නොකිරීම යන තැනට ඌණනය කර තිබේ.ඒ නිසා ගැටළුව
දෙශපාලන පක්ෂ වල ගොදුරක් බවට පත් වෙමින් තව තවත් උගුල් වලට සිරවෙමින් සිටිමු.වලවේ
පෝෂක ප්රදේශ සහ උඩවලවට ජලය ලැබෙන බෙලිහුල්ඔය අවට වසර පහලොවකට පමණ පෙර සිට තේක්ක
වැවීම ගැන දැන් කතාබහ නොකරති.මෙවැනි ප්රශණයන්ට අදාල පසුබිම විග්රහ කිරීම වෙනුවට
විද්යුත් මාධය විසින් ජනතාව තොරොම්බල් කරලීම විශාල ඛේදවාචකයකි. මේ <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>අතර පොසිල ඉන්ධන පළවා හැරීමෙන් ඇතිවන රික්තය
පුරවන අදානිලාගේ බහුජාතික සමාගම්ද දක්නට හැකිය. ජල විදුලිය නැති වන විට ගල් අඟුරු
හෝ ඩීසල් විදුලියද ඔවුනට කැපය. සුළං බලාගාර සඳහා ඔවුන් ඉල්ලන භූමිය අප ලබා දිය
යුතුය.රට වටා තිබෙන ඉන්ධන සම්පත හාරා ගැනීමට ඉඩක් නොලැබේ.පැරිස් සම්මුතිය යනු මේ
හිර කිරීමේ ගිවිසුමයි. රනිල් වික්රමසිංහ සිදු කරනුයේ මෙම කොන්ත්රාත්තුව සම්පූර්ණ
කිරීමයි.මන්ද එරික් සෝල්හයිම් ප්රධාන තැන් ගන්නා ගෝලීය දේශගුණික සමුලුවේ රනිල්
වික්රමසිංහයන්ටද යම් භූමිකාවක් හිමිව ඇති බැවිනි.</span><span lang="EN-GB" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;">මතුගම සෙනෙවිරුවන්</span><span lang="EN-GB" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></span></p>mathugama seneviruwanhttp://www.blogger.com/profile/17392542531704445510noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4119988986176611249.post-59361046917393071002023-07-27T08:06:00.003-07:002023-07-27T08:06:42.814-07:00මහා විහාර ව්යාපෘතිය පෙන්වා ත්රිකුණාමලය බිලිදෙන ට්රෝජන් සංකල්ප<p><span style="color: #cc0000;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhHupQ5M3hgao2r2ddDrY94Jut1YJ9zFUQtqQNXLkaux20veH5deP2cIbqlAEysMZrNFMw6ZCCYY080Uqo2pRe8MYGS4SY1sTXClxEgdfn3YsRZ4TUGL_HQuGcFwCdjgvuGJGw7vL-lQej2sEX-m2Kcok7md43ekcvN9oyYrwi1Kj-IvSSwT9VN6B6nhuU0/s247/%E0%B7%83%E0%B7%92%E0%B6%BA%E0%B6%B8%E0%B7%8A%201.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="204" data-original-width="247" height="204" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhHupQ5M3hgao2r2ddDrY94Jut1YJ9zFUQtqQNXLkaux20veH5deP2cIbqlAEysMZrNFMw6ZCCYY080Uqo2pRe8MYGS4SY1sTXClxEgdfn3YsRZ4TUGL_HQuGcFwCdjgvuGJGw7vL-lQej2sEX-m2Kcok7md43ekcvN9oyYrwi1Kj-IvSSwT9VN6B6nhuU0/s1600/%E0%B7%83%E0%B7%92%E0%B6%BA%E0%B6%B8%E0%B7%8A%201.jpg" width="247" /></a></div><br /><span style="color: #cc0000;"><br /></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>අග්රාමාත්ය නරේන්ද්ර මෝදි හමු වී මෙරටේ
ආර්ථික දේශපාලනික ව්යුහයට<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ඉන්දීය මැදිහත්
වීම තහවුරු කළ රනිල් වික්රමසිංහ මහතා ලංකාවට පැමිණි විගසම සිදු කරන ලද්දේ
අනුරාධපුරයට ගොස් අටමස්ථාන නායක ස්වාමීන් වහන්සේලා මුණ ගැසී සංස්කෘතික සාකච්ඡාවකට
මුල පිරීමයි.ඉන්දීය බලහත්කාරය ඔස්සේ බලය බෙදීම හරහා රට දෙකඩ වන තත්වයකට තල්ලු විය
හැකි බව හොඳින්ම දැන දැන ගිවිසුම් කීපයක් අත්සන් කළ ජනපතිවරයාට වහාම මහා විහාරය
මතක් වූ යේ ඇයි. මීට කලින් කුරුන්දි විහාර ප්රශ්ණය සහ ඉඩම් ප්රශ්ණය ඇද ගත්
අවස්ථාවේ දීද මහා විහාරයට වඩා කුරුන්දි වෙහෙර <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ඉඩම් ලොකුද යන්න ගැන විවාදයක් ඇති කල බව කවුරුත්
දනී.එම කතාව මගින් කියැවෙන්නේ <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මහා විහාර
සීමාවේ පවතින ස්ථාන කැණීම් කොට සංරක්ෂණය කරනවා විනා<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>රටේ විවිධ ස්ථාන වල පවතින ෙඑතිහාසික නටබුන්
කැණීම් කොට සංරක්ෂණය කිරීම ට හදිසි නොවිය යුතු බවයි.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මිහිඳු මහ රහතන් වහන්සේ මිස්සක පව්වට
වැඩම කොට ලක් බුදු සසුන ස්ථාපිත කළ පසු දේවානම්පියතිස්ස රජතුමා අලි ඇතුන් ඈදා රන්
නගුලින් අනුරාධපුර මහා <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>සීමාව ලකුණු
කළ<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>හැටි මහා වංශ ගත ඉතිහාසයෙන් දැන ගත
හැකිය.මහා වංශයේ දැක්වෙන පරිදි පණ්ඩුකාභය රජතුමා පැරණි අනුරාධ ගමෙහි වෙසෙමින් නව
අනුරාධ නාගරය නිර්මාණය කර තිබේ. මේ නගරයට අදාල වැදගත් ස්ථාන විසි අටක් ගැන සඳහන්
වේ. ඒ අතරින් අභය වැව ජය වැව කාලවේල දෙවොල චිත්රරාජ දෙවොල වාලමුඛී නිවස්නය නීච
සූසානය සැඩොල් ගම් ආදිය ගැන වෙසෙසින් සඳහන් කරයි.පූර්ව අනුරාධපුර සමයේ පැරණි
අනුරාධ ගම දැනට තිබෙන පස් තට්ටු වලින් යට අඩි ගණනාවක් ගැඹුරින් පිහිටා තිබූ බව ඇතුලු
නුවර කැණීමෙන් සනාථ වී ඇත. අබි අනුරදිය යනුවෙන් සඳහන් වළන් කැබැල්ලක් හමු වීමෙන්
පසු ස්ඵුට වූයේ බ්රාහ්මී අක්ෂර වල පරිණාමය මහින්දාගමනයට ප්රථම සිදු වූ බවයි.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>දෙවන පෑතිස් රජු <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මිහිඳු මහ රහතන් වහන්සේගේ උපදෙස් පරිදි මහා
සීමාව පිහිටුවාලූයේ පැරණි අනුරාධපුර නගරයේ පැරණි ස්ථානයන් අසු වන පරිද්දෙනි.මහා
සීමාව කොලොම්හොයේ පහණ තොටින් ඇරඹී දක්ෂීණා වෘත්තව ගමන් ගෙන දක්ෂිණ ස්ථූපයට දකුණෙන්
ගමන් කර විජයාරාමඋයන පසු කර අභය වැවේ බටහිර පැත්තේ වූ කොක්ගල අසළින් උතුරට හැරී
මහා සූසානයට ඇතුළු වී තිබේ.ඉන්පසු<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මහා
සූසානය මැදින් ගමන් කර නැගෙනහිරට බරව ගොස්<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>පුර දොවොල් පසු කරමින් පසු බැස නැවත දකුණු දිශාමුඛව ගමන් කර ඇත. එහිදී හමු
වන්නේ දිගු ගල් විල නොහොත් දීඝ පාෂාණයයි. මෙය වත්මන් බුලන් කුලම යයි මහාචාර්ය ඒ
.ඇස් හොට්ටි ආරච්චි මහතා පවසයි. අනතුරුව කම්මාර දේවතාවගේ දොවොල් හමු වෙයි.ඉන්පසු
නීච සූසානයයි. එයද පසු කළ කල්හි මස්තොටු පිරිවෙනයි.පසුව පරිභ්රාජකයන් සිටි තැන
පියමන් කරමින් ගොස් කොලොම් නදියේ දී මහා සීමාව සම්පූර්ණ කර තිබේ.අනුරාධපුර මහා
සීමාවේ එක් පර්ශවයක් තනිකරම කොළොම් නදියෙන් ආවරණය වන්නේය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>දේවානම් පියතිස්ස රජු ගෙන් පසුව අනුරාධපුර
නගරය බෞද්ධ කේන්ද්රස්ථානයක් වශයෙන් ක්රමානුකූලව ගොඩ නැන්වෙයි.රුවන් මැලි සෑය ජය ශ්රී
මහා බෝධිය ථූපාරාමය ජේතවනය <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මිරිසවැටිය
ඉසුරු මුණිය ආදී වශයෙන් සංඝාරාම උපෝසථ ශාලා දන් ගෙවල් පිරිවෙන් භෛෂජ්ජ ශාලා රජ
මාළීගා වැව් අමුණු තැනවේ.නමුත් මෙරට වාසීන් තුළ බෞද්ධ සංකල්ප බිහිවන්නේ
මහින්දාගමනයටත් පෙර සිටය.</span></span><span style="color: #cc0000; font-family: "Iskoola Pota", "sans-serif"; font-size: 12pt;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මහා වංශයෙන් ඊට ලැබෙන ආලෝකය මද වුවද බුදුන්
වහන්සේගේ ඥාති පරම්පරාව සමග තිබූ අඛණ්ඩ සම්බන්ධතාවය මත අනුරාධපුරයත් දිවයිනේ
නැගෙනහිර පළාතත් සංවර්ධනය වූ බව පැහැදිලි කරගත හැකිය.අනුරාධපුර ශිෂ්ටාචාරය සතුරු
ආක්රමණ හමුවේ බිඳ වැටීමෙන් පසුව සිංහල රාජධානිය ක්රමයෙන් පොලොන්නරුවටත් අනතුරුව
දඹදෙණිය යාපහුව කුරුණෑගල ගම්පළ කොට්ටේ සීතාවක සහ මහනුවර වශයෙන් විතැන් වීම සිදු
වෙයි. මෙහිදී මහා විහාර වාසී භික්ෂුන් වහන්සේලා සිය රැකවරණය උදෙසා රජුන් සමිපයේ ද
දිඹුලාගල වැනි වනපත්ය ආරණ්ය වලද අච්ඡගිරි නොහොත් වලස්ගලද පැවැතුණු බව ශාසන
ඉතිහාසය දක්වයි. අවසාන වශයෙන් සෙංකඩගල මහනුවර අස්ගිරියටත් <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>පුෂ්පාරමයටත් වර්ධනය වී වත්මන් මහා විහාරය
නිර්මාණය වෙයි.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>රනිල් වික්රමසිංහ ජනපතිවරයා මහා විහාරය
පිළිබඳ පුරාවිද්යා අධ්යක්ෂ ජනරාල්වරියටත් මධ්යම සංස්කෘතික අරමුදලේ අධ්යක්ෂ
වරයාටත් පාඩම් කියාදෙන තත්වයට වැටී තිබෙන බව පෙනේ. ජනපතිවරයාගේ ඉතිහාස කීයවීම තුළ
ඔහු දෙමළ නිජබිම පිළිගනී. ඒ අනුව නොර්වේ ඇමරිකා මෙන්ම ඉන්දියාව සමගද අවබෝධතා
ගිවිසුම් අත්සන් කරයි. උතුර සහ නැගෙනහිරට ස්වයං පාලනයක් දීමටද ඉඩම් බලතල
දේශපාලඥයන්ටද දීමට උත්සුක වන්නේ මේ මිථ්යා අදහස් වලින් ඔහු තරව බැඳී ඇති බැවිනි.
මෙලෙසම ඔහු මහා විහාරය ගැන හිතලු මවාගෙන සිටින්නේ යැයි මට සිතේ.මහාවංශය, මහා සම්මත
මනු වංශය, මහා විහාර ආදී වදන් වල මහා යන්නෙන් නැගෙන අදහස විවිධය.මහා වංශය යනු උභයකුල
පාරිශුද්ධ සූර්යවංශ රාජ පරම්පරාවයි.<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>බුදුන් වහන්සේ ගේ ශ්රාවකයන් ගෙන් පැවතෙන භික්ෂුන් වහන්සේලාගෙන් මහා විහාර පරම්පරාව
සමන්විත වේ. .අනුරාධපුර යුගයේ සිට අඛණ්ඩව මෙම පරම්පරාවන් සීතාවක යුගය දක්වා පැවත
පැමිණ ඇත. නමුත් සතුරු ආක්රමණ හමුවේ ශාසනික පැවැත්ම අභියෝගයට ලක් වීමෙන් පසු
උපසම්පදාවට භික්ෂූන් නොමැති විය. කීප වරක්ම උත්සාහ කොට සියම් දේශයට හසුන් පත් සමග
දූතයන් පිටත් කර සියම් උපාලි හිමියන් මෙහි වඩම්මවා නැවත මහා විහාර පරම්පරාව
ස්ථාපිත කර ඇත.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>රනිල් වික්රමසිංහ මහතා අනුරාධපුරයේ
වැඩ සිටින මහා විහාර වංශික භික්ෂූන් වහන්සේලා අභීමුවේහිදී මහා විහාරය ලෝක පූජිත
තැනක් කිරීමට අවශ්ය කැණීම් සංරක්ෂණ කටයුතු යෝජනා කරයි.ඒ සඳහා පුරාවිද්යාඥයන්
කොපමණ සිටින්නේ දැයි ප්රශ්න කරයි.මෙම ප්රශ්ණයට පිළිතුර<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>කල්තියා බුද්ධ ශාසන අමාත්යංශයේ ලේකම් වරයාගෙන්
ලැබ ගත හැකිව තිබුණි. නමුත් මාධ්ය ඉදිරියේ ඔහු එය ප්රකාශ කරනු ලබන්නේ වෙනත්
අදහසක් ඇතිව යැයි සිතේ. ඒ අතර ලුම්බිණයේ කැණීම් වලින් මතු කරගත් දේ ගැනද දක්වයි. ඒ
කැණීම් කරන ලද්දේ<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>රොබින් කණින්හැම් නම්
පුරාවිද්යාඥයෙකි.ලංකාවේ පුරාවිද්යා දෙපාර්තමේන්තු නිළධාරීන් පැත්තකට දමා විදෙස්
රටකින් පුරාවිද්යාඥයෙකු ගෙන්වා පර්යේෂණ කිරීම රනිල් වික්රමසිංහ ජනපතිවරයාට
නම්බුවකි.මහාචාර්ය ශිරාන් දැරණියගල ද එසේ කර ඇත.ඒ නිසා සමනල වැව යකඩ උදුන්ද අපට
අහිමි විය.මෙවැනි විදෙස් විද්වතුන් පර්යේෂණයන් කරන විට ජාත්යන්තර න්යාය පත්රයක්
ක්රියාත්මක වේ. මහාවිහාර සීමාවේ පවතින පැරණි පිරිවෙන්<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>යටින් මේ විදේශීය විද්වතාට කෝවිල් වල නටබුන්ද
සොයා ගන්නට වුවමනාවක් ඇති වේ නම් එයද සිදු විය හැකිය.පොලොන්නරුවේ ශිව දේවාල පරිශ්රයේ
පර්යේෂණ අගල් කීපයක් ඇති කලේ ඒ සඳහාය. නමුත් එහිදී බෞද්ධ පිළිමගෙයක නටබුන් මතු වූ
බැවින් ඒ පර්යේෂණය නවතා දමා ඇතැයි කියති.මෙරට වර්තමාන ඉතිහාසය දෙමළ ඊලාම්
ඉතිහාසයක් බවට පත් කිරීමට වලි කන පිරිසකට උඩගෙඩි දෙන ජනපතිවරයා මහා විහාරය ගැන කතා
කරමින් උතුර සහ නැගෙනහිර පෙදෙස් වල බෞද්ධ නටබුන් සුන්නත්දූලි කිරීමට විදේශීය
සමාගම් වලට අවසර දේ.</span></span><span style="color: #cc0000; font-family: "Iskoola Pota", "sans-serif"; font-size: 12pt;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">මේ
වන විට ත්රිකුණාමලයේ සාම්පූර් පෙදෙසේ අක්කර පන්සීයක භූමි කඩක සුළං බල ව්යාපෘතියක්
ඇති කිරීමට අදානි සමාගමට අවසර දී ඇත. මොවුන් සුළං ජනන යන්ත්ර සවි කිරීමට යන තැන්
අතර ගල්ලෙන් ආරාම සංකීර්ණ සහිත කඳු මුදුන්ද හමුවේ.පුරාවිද්යා හානි අගැයුම්
වාර්තාවක්ද නොමැතිව මෙම ව්යාපෘතීන්ට අවසර දීමට උත්සාහ කරන අතර<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ඉන්දියාවට ගොස් මෙවැනි ව්යාපෘති කීපයකට අවශ්ය
ගිවිසුම් වලට අත්සන් තබා තිබේ.මහා විහාර භික්ෂූන් වහන්සේලා ගේ අවධානය අනුරාධපුරයේ
තබා රට වටා තිබෙන ජාතික උරුමය ඩෝසර කිරීමට සහ ඉඩම් මංකොල්ලයට<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>පසුබිම සකසන නූතන නිදහස් ආර්ථික පිළිවෙත මගින්
කියැවෙන්නේ බෞද්ධයනි නුඹලා වැඩි වශයෙන් දඹදිව වන්දනාවට පැමිණෙත්වා. නුඹලාගේ බෞද්ධ
ස්මාරක කෝවිල් බවට පත් කර ඉන්දීය සංචාරකයන් ලංකාවට පැමිණෙන්නට මග සලසමි යන්නයි. ත්රිකුණාමලයේ
වැදගත්ම බෞද්ධ ස්මාරකය වන ගෝකණ්නය අද හින්දු කෝවිලකි. එම භූමිය තුළ ඉන්දීය
සංචාරකයන්ට විශ්රාම ශාලාවක් සෑදීමට නැගෙනහිර ආණ්ඩුකාරවර සෙන්දිල් තොන්ඩමන්
වලිකයි.ලංකාව ඉන්දියාවේ ආර්ථික දේශපාලනික ප්රාන්තයක් බවට පත් කිරීමට මෙම මෙහෙයුම
ප්රමාණවත්ය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="color: #cc0000;">මතුගම
සෙනෙවිරුවන්</span></span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></p>mathugama seneviruwanhttp://www.blogger.com/profile/17392542531704445510noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4119988986176611249.post-17313383183170646332023-07-09T08:08:00.001-07:002023-07-09T08:08:24.662-07:00ඉන්දියානු ආක්රමණයේ තවත් පැතිකඩක් ආයුර්වේද පනතින් හෙළිවෙයි<p><span style="color: red;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: red;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhitvLrOUbCsudLzOOEbR9DGxThmUMD6yzP_NoEA9zoZq6Ok2yBNdsD1XCD0CI-4Lo1zPhtvKt5TXCmi0Ow0DxpGLUd1WXjxONkZB-JT7vvNTTYC6QB1zR2PjTafW3tBsNeeyLcSUB6DAC00518pIVqWuPoWRvjO3fu_VT5zu6c7c-l3CH6a548AEUkmLD6/s1420/%E0%B7%83%E0%B7%92%E0%B6%82%E0%B7%84%E0%B6%BD%20%E0%B6%B6%E0%B7%99%E0%B7%84%E0%B7%99%E0%B6%AD%E0%B7%8A.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="799" data-original-width="1420" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhitvLrOUbCsudLzOOEbR9DGxThmUMD6yzP_NoEA9zoZq6Ok2yBNdsD1XCD0CI-4Lo1zPhtvKt5TXCmi0Ow0DxpGLUd1WXjxONkZB-JT7vvNTTYC6QB1zR2PjTafW3tBsNeeyLcSUB6DAC00518pIVqWuPoWRvjO3fu_VT5zu6c7c-l3CH6a548AEUkmLD6/s320/%E0%B7%83%E0%B7%92%E0%B6%82%E0%B7%84%E0%B6%BD%20%E0%B6%B6%E0%B7%99%E0%B7%84%E0%B7%99%E0%B6%AD%E0%B7%8A.jpg" width="320" /></a></span></div><span style="color: red;"><br /></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="color: red;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span lang="SI-LK"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>දේශීය වෛද්ය ඇමති සිසිර ජයකොඩි
මහතා<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ගේ අමාත්යංශයෙන් සකස්කරන ලද
ආයුර්වේද සංශෝධන පනතක් පසුගිය ජූනි මස 12 වන දා ගැසට් පත්රයේ පළ කරතිබේ.එම පනත
2023/0705 වන දින <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>පාර්ලිමේන්තුවට ඉදිරිපත්
කර ඇති අතර ඉතා ඉක්මනින් සම්මත කරගන්නා බව මේ වන විට දැනුම් දී තිබේ.මෙම පනතේ
තිබෙන විවිධ පරස්පරතා සහ අඩුපාඩු පැහැදිලි කර දීමට අමාත්යවරයා හමු වීමට ගිය පාරම්පරික
වෛද්යවරුනට සහ සිවිල් ක්රිකාරීන් කීප දෙනෙකුට ඔහු පවසා තිබෙන්නේ<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ආයුර්වේද පනත සංශෝධනය කිරීම මගින් බාධාවක්
නොමැතිව කංසා නීතිගත කිරීමට හැකි වන බවයි.කෙසේ වෙතත් මේ වන විට මෙම සංශෝධන පනත
ආණ්ඩුක්රම ව්යවස්ථාවට පටහැනි බව පෙන්වා දෙමින් දේශීය වෛද්යවරු පිරිසක් ශ්රේෂ්ඨාධිකරණයට
පෙත්සමක් ඉදිරිපත් කර තිබේ.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span lang="SI-LK">ලන්දේසීන් සහ ඉංග්රීසීන්
යටතේ පැවති ආණ්ඩු ක්රමයන්හි දේශීය වෙදකමට නිසි තැනක් අත් වූයේ නැත. ග්රාමීය වෛද්යාවරයා
ඔවුන්ට වෙදරාළ විය.ඒයි වෙදරාළ මෙහෙට වරෙන් යයි ඇමතූ සුදු දිසාපතිවරු මෙන්ම සිංහල
දිසාපතිවරුද<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>එකල වූහ. 1926 දී පමණ රාජ්ය
මන්ත්රණ සභාවේ දී දේශීය වෙදකමට ලැබිය යුතු තැන පිළිබඳ කතාබහක් ඇති විය. ඒ අනුව
බාලසිංහම් නම් මන්ත්රී වරයා යටතේ ස්වදේශ වෛද්ය උපදේශක සභාවක් පත් කරන ලදී. මෙම
තත්ත්වය මත 1928 කෝට්ටේ පාරේ වෛද්ය විදුහලක්ද රෝහලක්ද බෙහෙත් සාදන ස්ථානයක්ද ඇති
කරන්නට ඉංග්රීසි ආණ්ඩුව කටයුතු යෙදූහ. පසුව එස්.ඩබ්.ආර්.ඩී. බණ්ඩාරනායක මහතා මෙම
උපදේශක සභාවේ සභාපති වූවායින් පසුව 1937 ද පමණ කවිරාජ් දාස් ගුප්තා මහතා යටතේ
කොමිෂන් සභාවත් පත් කර තිබේ. එසේම 1950 දී සිංහල වෙදකම පිළිබඳ පැවැත්වූ කොමිෂන්
සභා වාර්තාවක් ඇති අතර රජය අද පිළිගනු ලබනුයේ 1947 වසරේ මුලු දුන් ආයුර්වේද
කොමිෂන් සභා වාර්තාවේ නිර්දේශයන්ය<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මෙහි
කොමිෂන් වාර්තාව අනුව ආයුර්වේද දෙපාර්තමේන්තුවක් පිහිටුවා වෛද්ය වරු ලියාපදිංචිය
ඇරඹී දේශීය ආයුර්වේදය නව මුහුණු වරකින් ඉදිරියට පැමිණියේය.</span><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>1956 ජයග්රහණයේ දී බණ්ඩාරනායක මහතා
නැවතත් දෙශීය වෙදකමට අවශ්ය ස්ථානය ලබා දීමේ අභිප්රායෙන් සිටියද එතුමාගේ හදිසි
අභාවයෙන් පසුව එය ඇණ හිටින. නමුත් 1960 බලයට පත් වූ සිරිමා බණ්ඩාරනායක රජය යටතේ
ආයුර්වේද පනතක් පාර්ලිමේන්තුවට ඉදිරිපත් කරන ලදී. මෙම පනත ඉදිරිපත් කරන ලද්දේ සෞඛ්ය
ඇමති වෛද්ය ජේ. පී. ඔබේසේකර මහතා විසිනි.මෙම පනතේ දී ආයුර්වේද වෛද්ය ක්රමය තුළට
දේශීය වෙදකම ඇතුලත් කර වෛද්යවරුන්ට ලියාපදිංචිය ලබා දී ඇත. නමුත් දේශීය වෙදකම
පිළිබඳ ග්රාමීය වෛද්යවරුන්ට තිබෙන පරිචය සහ පළපුරුද්ද මත තවමත් ආයුර්වේදයට වඩා
ග්රාමීය වෛද්යවරුන් ගෙන් ජනතාවට සේවයක් සිදු වේ.ඒ නිසා 1961 ආයුර්වේද පනත වෙනස්
විය යුතු යැයිද දේශීය වෛද්යවරුන්ගේ අනන්යතාවය සහතික කරන්නා වූ පනතක් සකස් කරගත
යුතු යැයිද හඬක් වූ බැවින් රාජිත සේනාරත්න සෞඛ්ය අමාත්යවරයා ගේ පාලන සමයේ දී ඒ
සඳහා කමිටුවක් පත් කර පනත් කෙටුම්පතක් භාර දී ඇත. නමුත් මෙම පනත් කෙටුම්පත් ද
සැළකිල්ලට නෙගෙන නව සංශෝධිත පනත ඉදිරිපත් කර ඇති බවද ග්රාමීය වෛද්යවරුන්ගෙන් හෝ
සංරක්ෂණ සභා වලින් කිසිම යෝජනාවක් නොගෙනම යම් කිසි රහස්ය ක්රමවේදයකට සකස් කර ඇති
බවද වෛද්යවරු චෝදනා කරති. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>1961 පනතේ ආයුර්වේදය යන අර්ථනිරූපනයට
සිද්ධ යුනානි දේශීය චිකිත්සා ක්රමවල වෛද්ය කර්මය හා ශල්ය කර්මයද ආසියාතික රටවල
දේශීය වූද ඒ ඒ රටවල රජය මගින් පිළිගනු එසේ යැයි<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>පිළිගනු ලැබූද වෙනයම් වෛද්ය ක්රමයක්ද ඇතුළත් වෙයි යන්න අඩංගුය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මෙම සංශෝධිත පනතේ දී එම නාමය<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>කප්පාදු කර දේශීය චිකිත්සා ඖෂධ ප්රතිකාර
යනුවෙන් ලඝු කර තිබේ. ඒ අනුව ඖෂධ ප්රතිකාර නොවන මැතිරීම් නූල් බැඳීම් ආදිය මෙන්ම
විවිධ කෙම් ක්රමයන්ද ගෙඩි පැලීම් ආදී දේශීය ශල්ය කර්මද ඇතැම් විට නස්ය කර්මද තහනම්
වන අතර එවැනි ප්රතිකාර කරනු ලබන දේශීය වෛද්යවරුන් අත්අඩංගුවට ගැනීමට බලය ලබා දී
තිබේ. එසේම ඔසු උයන් පවත්වාගෙන යෑමට පෞද්ගලික අංශයටටද ඉඩ ලබා දෙනු ලබන අතර අපනයනය
සඳහා එම ඔසු භාවිතා කළ හැකි වේ. මෙම පනතේ සගවා තබා ඇති කාරණය නම් කංසා වගාව ප්රචලිත
කිරිමයි. දේශීය වෛද්යවරුයෙකුට සිය වට්ටෝරුවකට අනුව කංසා පැලෑටියක් වගා කර ගැනීමට
සහ යොදා ගැනීමට නීත්යනුකූල තත්වයක් මෙහිදී ඇති කර නොමැතිය. ඒ වෙනුවට ඔහුගේ සමස්ත ඔසු
වගාවත් ලියාපදිංචි කරවීමට බල කර තිබේ.සැබවින්ම කංසා වගාකිරීමට දේශීය වෛද්යවරුන්ට
අවසර ලබා ගත් හැක්කේ අන්තරායකර ඖෂධ පනත ට වගන්තියක් එකතු කිරීමෙන් පමණකි.මෙම පනතේ
ප්රතිපාදන යටතේ විදේශික සමාගම් වලටද ඖෂධ වගාවට <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>අවස්ථාව හිමිවන අතර දැන ගන්නට තිබෙන අතර උතුරේ
ඉඩම් ඩයස්පෝරාවට සහ<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ඉන්දියානු සමාගම් වලට
ලබා දී වැඩි දියුණ කරන ලද (හයිබ්රිඩ්) කංසා වගාව මගින් අපනයනය සඳහා පමණක් වගා
කිරීමට දරන උත්සාහයක් ද ප්රකට වෙයි.වෙසෙසින්ම ඉන්දියානු ප්රතිකාර මධ්යස්ථාන
මෙරට විවෘත කරලීමටද දේශීය වෙදකම සමතලා කොට උතුර සහ නැගෙනහිර පෙදෙස්වලද පසුව මුලු
ලංකාවේමද ඉන්දියානු ආයුර්වේදය ප්රචලිත කිරීමේ වෑයමක්ද මෙහි වෙයි.දැනට ලංකාවේ වගා
කරන කංසා මෙරටට ආවේණික පාරම්පරික පැලෑටියකි.අපනයනය සඳහා සැකසීමේ දී එවැනි පැලෑටි
වලට දැනට වෙළෙඳ පළක් නැත. එබැවින් වැඩි දියුණු කරන ලද කංසා යොදා ගැනීමට උත්සාහ
කරනවා විය හැකිය.අපනයනය මගින් ඩොලර් ඉපැයිය හැකියැයි අමාත්යවරයා සඳහන් කරනුයේ
මෙකී අරමුණු පදනම් කොට ගෙනය. ජනපතිවරයා විසින් මෙම පනත පිළිබඳ දැඩි උනන්දුවක් දක්වා
ඇත්තේ ෙපර කී පරිදි උතුර සහ නැගෙනහිර පෙදෙස් වල ඉඩම් ඩයස්පෝරාවට සහ විදේශික සමාගම්
වලට ලබා දීමට මෙයින් <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මග විවර වන බැවිනි.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මෙරට සිංහල වෛද්යක්රමයට තිබෙන ඉතිහාසය
අනුව විවිධ යුග වල නොයෙකුත් දැනුමින් පෝෂණය වෙමින් ඒ ඒ පළාත්වල ඔසු වර්ග භාවිත කරමින්
සාර්ථක ප්රතිකාර ලබා දෙන පාරම්පරික වෛද්ය කමයක් පවත්වාගෙන යන පිරිසක් ඇති
වූහ.වට්ටෝරු වෙදකම් යයි සමහරක් බටහිර වෛද්යවරුන් විසින් ගර්හාවට පත් කරන ලද්ද්
මෙම පාරම්පරික වෙදකමයි. තමන්ගේ පළාතට ආවේණික ඖෂධ වර්ග භාවිතා කරන හෙයින් ද තමන් විසින්ම
ඖෂධ නිෂ්පාදනයේ යෙදෙන හෙයින්ද මේ ප්රතිකාර ක්රම වල සාර්ථකත්වය ඒ වෛද්යවරුද
ජනතාවද අත්දුටුවහ.එදා වෛද්යවරයා ප්රතිකාර කරන ලද්දේ බුලත් අතටය. මුදලට
නොවේ.බෞද්ධ සාරධර්මයන්ගෙන් හැඩ ගැසුණු වෛද්ය<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>සම්ප්රදායට බුදුන් වහන්සේ විසින් දේශනා කළ අනු දැන වදාල ක්රමවේදයන්ද
ඇතුළත්ව තිබේ.දැන් මෙම පනත මගින් සිංහල වෛද්ය සම්ප්රදායට අනුව සකස් වී තිබෙන
මෙකී බොහෝ දේ ක්රමානුකූලව ශූන්ය කිරීමට උත්සාහ දරා තිබේ.එසේම සම්බාහන ශිල්පීන්
සහ ශිල්පිනියන් යනුවෙන් මෙම පනතේ ස්ත්රී ලිංග පුරුෂ ලිංග පද යෙදීමද සැකයට තුඩු
දෙන්නකි. වෙනත් කිසිම පනතක නැති මෙම විලාශය මෙයට ආදේශ කරන්නට ඇත්තේ සම්බාහන
මුවාවෙන් ගණිකා වෘත්තිය නීතිගත කිරීමට දැයි සැකයක් උපදී.කොරෝනා සමයේ දී වීරයෙක් බවට
පත්වුණු සිසිර ජයකොඩි අමාත්යවරයා ද්රෝහියෙකු කර ඔහු ලවා කොස් ඇට බෑවීම තුළින් එක
ගලෙන් කුරුල්ලන් කීප දෙනෙකුම මරා ගැනීමේ වෑයමක් ද තිබෙන්නේ යැයි මෙහිදී<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>අප තේරුම් ගත යුතුය. </span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="color: red;">මතුගම
සෙනෙවිරුවන්</span></span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></p>mathugama seneviruwanhttp://www.blogger.com/profile/17392542531704445510noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4119988986176611249.post-31790182904299475632023-06-14T08:15:00.002-07:002023-06-14T08:15:52.300-07:00කුරුන්දි වෙහෙර ගැන ඉංග්රීසියෙන් බොරු කියන පාලකයා කවුරුද<p><span style="color: red;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: red;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgvzXRP914WCs__jetmizEsgQcncYS3Uhh6VH2dfI8W02ArB9BDDmJQgRq0BPxkq9yoBWepAdwbR6Gcm2fWWRzW6HEFF_2Zo8mTmCzWwEclODYrDMoBdKy8Eq5KDT3Z25FXMgImsW2ce1hrYvVx39M2WUmv1gayevT-y8o9h6eSOp3lDOflCH-wOceCmA/s1680/%E0%B6%9A%E0%B7%94%E0%B6%BB%E0%B7%94%E0%B6%B1%E0%B7%8A%E0%B6%AF%203.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1120" data-original-width="1680" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgvzXRP914WCs__jetmizEsgQcncYS3Uhh6VH2dfI8W02ArB9BDDmJQgRq0BPxkq9yoBWepAdwbR6Gcm2fWWRzW6HEFF_2Zo8mTmCzWwEclODYrDMoBdKy8Eq5KDT3Z25FXMgImsW2ce1hrYvVx39M2WUmv1gayevT-y8o9h6eSOp3lDOflCH-wOceCmA/s320/%E0%B6%9A%E0%B7%94%E0%B6%BB%E0%B7%94%E0%B6%B1%E0%B7%8A%E0%B6%AF%203.jpg" width="320" /></a></span></div><span style="color: red;"><br /></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="color: red;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ජනපති රනිල් වික්රමසිංහ මහතා තමන්ගේ එක්
පසෙකින් දෙමළ ජාතික සන්ධනයේ මන්ත්රීවරු ද තවත් පසෙකින් පුරාවිද්යා අධ්යක්ෂ
ජනරාල් අනුර මනතුංග මහතා ද බුද්ධ ශාසන අමාත්යංශයේ ලේකම් සෝමරත්න විදාන පතිරණ මහතා
ද තබා ගෙන ඉතිහාස පන්තියක් පවත්වා ඇත. ජනපතිවරයා චතුර ලෙස ඉංග්රීසි කතා කරන්නෙකි.
තර්ක කරන්නෙකි. එබැවින් ඔහුගේ ඉතිහාස පන්තිය අනුර මනතුංග මහතාට එක පැහැර තේරුම්
ගන්නට බැරි වන්නට ඇතැයි සිතමි. මුලතිවු දිස්ත්රික්කයේ පිහිටි කුරින්දි විහාරය
පිළිබඳ ජනපතිවරයා කරන කතාව ජාතික වශයෙනුත් ජාත්යන්තර වශයෙනුත් ගත් විට බරපතල ප්රකාශයකි.
ලංකාවේ ඉතිහාසය විකෘති කරමින් ද්රවිඩ බෞද්ධ විහාරයක් පැවති බවට ඔහු කළ ප්රකාශය
ඛණ්ඩනය කරන්නට අනුර මනතුංග මහතාට නොහැකි විය. නැතිනම් ජනපති ගේ ඉංග්රීසි භාෂා ව්යවහාරයෙන්
ඔහු අසරණ වන්නට ඇත. සාමාන්යයෙන් ජනපති රනිල් වික්රමසිංහ මහතාගේ හැසිරීම අතිශයින්
ව්යාකූලය. ඔහු එකක් කියමින් තවත් අදහසක් දක්වන්නෙකි. ඛල්ලාට නාග රජු විසින්
අනුරාධපුර යුගයේ සාදවන ලද කුරුන්දි විහාරය පසුකාලීනව අග්ගබෝධි තුන්වන මිහිඳු සතරවන
<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>උදය වැනි රජවරු විසින් ප්රතිසංස්කණය කර
ඇත. මෙම විහාරය පසුභාගයේ දී කුරන්දාවශෝක විහාරය ලෙසට හඳුන්වා දී ඇත.කාලිංග මාඝ ගේ
බලකොටුවක්ද මෙහි පිහිටා තිබුණු අතර දෙවන පරාක්රමබාහු රජු විසින් එය විනාශ කරතිබේ.
පෙර කී රජවරු විසින් පිහිටවූ සෙල් ලිපි වලින් ඉතිහාසය පැහැදිලිව පෙනෙද්දී ද්රවිඩ
බෞද්ධ විහාරයක් ගැන කියන රනිල් වික්රමසිංහ දෙමළ ජාතික සන්ධානය ඉදිරියේ කරනුයේ
දේශපාලන රංගනයකි. </span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ඉදිරි ජනපතිවරණයකදී හෝ වෙනයම් දේශපාලන
ප්රතිසංස්කරණයකදී දෙමළ දේශපාලනඥයන් ගේ සහාය රනිල් වික්රමසිංහයන්ට අවශ්ය වෙයි.
මෙම සාකච්ඡාව සම්බන්ධයෙන් එතැන සිටි සෝමරත්න විදාන පතිරණ ලේකම් වරයා සිය අමාත්ය
විදුර වික්රමනායක වෙත ඉදිරිපත් කරන වාර්තාව මගින් ඒ බැව් සනාථ වෙයි. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මෙම දිනයේ පළමු සාකච්ඡාවේ දී <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>පුරාවිද්යා ස්ථාන ගැසට් කිරීමට කටයුතු කළ යුතු
බව නිළධාරීන් ඉදිරියේදී ප්රකාශ කරන ජනපති වරයා දෙමළ ජාතික සන්ධාන සාකච්ඡාවේ දී <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>අනුර මනතුංගයන් හෑල්ලුවට ලක්කරමින් ඔහුගේ
මහාචාර්ය පට්ටමද හෑල්ලුවට ලක් කරමින් කුරුන්දි විහාරය සහ ඉතිහාසය විකෘති කරමින්
පුරාවිද්යා ස්ථාන වල මායම් කණු ගැලවිය යුතු යැයි කියමින් කරන කතාව මේ රටේ
දේශපාලනය පිළිබද මහා ඛේදවාචකයක් ඉසිමතු කරන්නෙකි.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>දෙමල සන්ධානය සහ ඔවුන්ගේ ප්රාදේශීය දේශපාලනඥයන්
යනු ඉඩම් මංකොල්ලකරුවන්ය. මුලතිවු පිහිටා තිබෙන නාගචෝල රක්ෂිතය 1932 දී හෙක්ටයාර්
6825 ක වපසරියකින් <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ගැසට් කරන ලද්දකි. එම
රක්ෂිතය තුළ අක්කර 78 ක කුරුන්දි විහාර ආරාම සංකීර්ණ රක්ෂිතය පිහිටා තිබේ.. පාරක් තොටක්
නොමැතිවව තීබූ මේ පෙදෙස ත්රස්තවාදී යුද්ධයෙන් පසුව එළිපෙහෙලි විය. අසල ගම්වල සිටි
දෙමළ ජනතාව දෙශපාලඥයන්ගේ මෙහෙයවීම පිට මේ රක්ෂිතය එළිකොට කුඹුරු අස්වැද්දූහ.ඒ අනුව
හෙක්ටයාර් 1200 ක් පමණ පෙදෙසක් ඔවුන් විසින් විනාශ කරතිබුණි. දෙමළ ජාතික සන්ධානයේ
ප්රාදේශීය දෙශපාලනඥයෙකු වූ ශෂි කුමාර් විසින් පමණක් අක්කර සියයකට වඩා ඉඩම් ප්රමණයක්
අල්වා ගෙන තිබිණ. 2018 න් පසු මේ දෙශපාලඥයන් විසින් කුරන්දි විහාර පැරණි පොකුණ
විනාශ කර ඩෝසර දමා මහා වැවක් සාදන්නට යෙදිණ . </span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: red;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgFDvaQDljljaUJfmOhiO1JycHVPx6MlIwcUmCK92ZuZVb5MjAy9cZY5SYlOF-7A9Qo2aPagsYa1bFJpFHZFLOyOfl2K--gUBuaxOHbBWiPBxiCJ9izkZQfe2FPe5tfkE0qSRf45p7CSTDqFIJfO9Iq_nBq5HRgupvgW-9E2OYwcVH2zFCV9k2kz_zvuw/s1680/%E0%B6%9A%E0%B7%94%E0%B6%BB%E0%B7%94%E0%B6%B1%E0%B7%8A%E0%B6%AF%202.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1120" data-original-width="1680" height="213" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgFDvaQDljljaUJfmOhiO1JycHVPx6MlIwcUmCK92ZuZVb5MjAy9cZY5SYlOF-7A9Qo2aPagsYa1bFJpFHZFLOyOfl2K--gUBuaxOHbBWiPBxiCJ9izkZQfe2FPe5tfkE0qSRf45p7CSTDqFIJfO9Iq_nBq5HRgupvgW-9E2OYwcVH2zFCV9k2kz_zvuw/s320/%E0%B6%9A%E0%B7%94%E0%B6%BB%E0%B7%94%E0%B6%B1%E0%B7%8A%E0%B6%AF%202.jpg" width="320" /></a></span></div><span style="color: red;"><br /></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">එසේම
1905 බෙල් වාර්තාවේ දක්වා තිබෙන කුරුඳු නගරය හෙවත් ජනාවාසය විනාශ කොට කුඹුරු
අස්වද්දන්ට යෙදිණ. මේ එළ පෙහෙලි කිරීම් සම්බන්ධව නඩු දෙකක් වන සංරක්ෂණ ආඥා පනත
යටතේ පවරා තිබේ.2019 දී ඔවුහු කුරුන්දි විහාර කඳු ගැටය ආසන්නයේ ම පිහිටි පුරාවස්තු
සහිත අක්කර පහක පමණ ප්රදේශයක් ද ආක්රමණය කරමින් එළි පෙහෙළි කිරීම් කළද පෙර කී
නඩුව නිසා ඒ ව්යයාමය වැලක්විණ. අනතුරුව 2020 න් පසුව කුරුඳු විහාර රක්ෂිතයේ කළ
ගවේශණයකින් පසුව අක්කර 229 ක් පුරා පැතිර පැවති කුරුඳු නගරයේ නටබුන් සොයා ගන්නට
යෙදුණි. ඒ වටා මායිම් කණු සිටවන්නට ද යෙදුණි. මේ සීමාවට පෙර සඳහන් කළ අක්කර පහද
ඇතුලත් වී තුබුණි. ජනපතිවරයා ඉදිරියේ දී දෙමළ ජාතික සන්ධාන පාර්ලිමේන්තු මන්ත්රී
සුමන්තිරන් පවසන්නේ සියවස ගණනාවක් තිස්සේ මේ ගොවීන් පෙර කී අක්කර පහේ ගොවිතැන් කළ
බවයි. මෙය අමූලික බොරුවකි. ඒ බොරුව පිළිගත් ජනපති වරයා කවුරුත් නොදන්නා ඉතිහාසයක්
දක්වමින් ඉංග්රීසියෙන් ශිල්ප දක්වන්නට යෑමෙන් සාකච්ඡා සභාව කෝලම් මඩුවක් බවට පත්
වී ඇත. </span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මේ සියල්ලටම හේතුව ජනපතිවරයා සිය
විධායක බලය පිලිබඳ නොවැටහීමෙන් කටයුතු කිරීම යයි සිතමි.විධායකය ව්යවස්ථාදායකය සහ
අධිකරණය යනුවෙන් කොටස් තුනකට කඩා ඇති කළ දේශපාලන අධිකාරිය තුළ විධායකයට අසීමිත
බලයක් නැත. ඔහු අමාත්ය මණ්ඩලයේ ප්රධානියා වන අතර ආන්ඩුවේ ප්රධානියාද වෙයි. එසේම
රටේ සන්නද්ධ අංශයේ ප්රධානියා ද වෙයි. නමුත් ආණ්ඩුක්රම ව්ව්යස්ථාවේ 33 (ඊ)
වගන්තිය ප්රකාරව ආණ්ඩුක්රම ව්යවස්ථාවේ හෝ වෙනත් යම් ලිඛිත නීතියක හෝ විධි විධාන
වලට පටහැනි නොවන්නා වූද ජාත්යන්තර නීතිය චාරිත්ර වාරිත්ර හෝ භාවිතය අනුව සියලු
ක්රියා කිරීමට බලතල ඔහුට ඇත්තේය යනුවෙන් සඳහන්ය.දැන් වත්මන් ජනපතිවරයා මේ ව්යවස්ථාමය
තත්වය පිළිපදින්නේද නැත. ඔහු වරෙක මහවැලි ඉඩම් දෙමල ජනතාවට බෙදා දීම අරභයා මහවැලි
අධිකාරි පනත උල්ලංඝණයට සැරසෙයි. නැතිනම් මහවැති අධිකාරිය විසිරුවා හරින බවට
පාරම්බායි. තවත් වරෙක 1985 ඉඩම් පරිහරණ සැලැස්මට යා යුතු බවද අවධාරණය කරයි. 1985
ඉඩම් පරිහරණ සැලැස්ම යනු 1983 දී ඉඩම් හා මහවැලි සංවර්ධන අමාත්යංශය විසින් ඇති
කරන ලද ඉඩම් පරිහරණය පීලිබඳ පිහිටුවා ලූ ආයතනයයි. එය තවත් සංවර්ධනය වී 2007 දී නව ඉඩම්
පරිහරණ සැලැස්මක් ඇති කරමින් අක්ශාංෂ දේශාංහ අනුව ඉඩම් නිශ්චිත කිරීම අරඹන
ලදී.ජනපති වරයා කියනුයේ මේ දියුණු සැලැස්ම පැත්තකින් තබා 1985 යන්නටය. එහි රහස නම්
ඒ යුගයේ දී පුරාවිද්යා රකෂිත හඳුන්ගෙන තිබුණේ 276 ක් පමණක් වීමයි. නමුත් 2012 න්
පසු පුරාවිද්යා ස්ථාන 1700 කට වඩා උතුර සහ නැගෙනහිර පළාත් වලින් සොයා ගන්නට
යෙදිණ. මේ සියලු ඉඩම් වල විශේෂයෙන්ම බෞද්ධ පුරාවස්තු තිබීම දෙමළ ජාතික සන්ධානයට
පමණක් නොව මුස්ලිම් කොන්ග්රසයට ද බලවත් හිසරදයකි.දකුණු ඉන්දියාවේ ශිව සේනා නාග
සේනා සහ උතුර් සේනා යනුවෙන් දක්වන දේශපාලන සංවිධාන සමග එක්වී<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>උතුර සහ නැගෙනහිර පළාත් වල ආගමික සංහාරයක් කොට
ඒවායේ ශිව ලිංග තැන්පත් කරලීම දෙමළ ජාතික සන්ධානය ඇතුළු අන්තවාදීන් ගේ වෑයමයි.
රනිල් වික්රමසිංහ ජනපති වරයා උඩගෙඩි දෙන්නේ මේ අන්තවාදයටයි.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ජනපති වරයා ඉංග්රීසියෙන් බොරු කීමට
සමතෙකි. ඔහුගේ වාග් විලාශය චතුරය . ඒයට තාර්කික වශයෙන් ඉංග්රීසියෙන් පිළීතුරු
දීමට ලෙහෙසි පහසු නැත. ඒ නිසා ඉංග්රීසි බසින් ඕනාම බොරුවක් කියන්නට ඔහුට හැකිය.
කුරුන්දිය යනු <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ද්රවිඩ බෞද්ධ විහාරයක්
යැයිද පොත්තකූට නම් ද්රවිඩයෙක් මෙය හැදූ බව කියනන්ට ඔහු තතනයි. පොත් කූට යනු සුලු
අගබෝ රජුගේ රාජ සභාවේ සේවය කළ ද්රවිඩයෙකි. ඒ යුගයේ ලම්භකර්ණ වංශිකයන් අතර තිබූ බල
අරගයෙන් ප්රයෝජනය ගත් පොත්ත කූට රාජ්යය පැහර ගෙන දත්ත වල්පිට නම් රාජ වංශිකයෙකු
සිංහාසනයේ තබා රට පාලනය කරල්ය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>සිංහල රජුන් දුර්වල වන විට විදේශික සතුරන් බලවත්
වෙයි. පොත්ත කූට රට අල්ලා ගත් පමණින් කුරුදු විහාරය ද්රවිඩයන් සෑදවූවක් බව ඔප්පු
කරන්නට නොහැකිය. එම භූමියෙන් සම්භ වී ඇත්තේ සිංහල ශිලා ලේඛන පමණකි.ඒබැවින් මේ බොරු
වලට සහ ආණ්ඩුක්රම ව්යස්ථාව උල්ලංඝණය කිරීම් වලට සීමාවක් තිබිය යූතු බව අපගේ
හැඟිමයි. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>රනිල් වික්රමසිංහගේ සෘජු තර්ජනය
කිසා පුරාවිද්යා අධ්යක්ෂ ජනරාල් ඉල්ලා අස්වී තිබේ. එය බරපතල වැරදි
පූර්වාදර්ශයකි.මෙයට කලින් කලුදියපොකුණ පුරාවිද්යා සංකීර්ණය හෝටලයකට දිය යුතු යැයි
ආචාර්ය සෙනරත් දිසානායක හිටපු අධ්යක්ෂ ජනරාල්ටද තර්ජනය කර තිබෙන්නේ ද රනිල් වික්රමසිංහ
මහතාය.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>විද්වතුන් ට බලපෑම් කිරීම සහ ආයතන
වලට අනිසි ඇගිලි ගැසීම් නිසා <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ආයතන
පවත්වාගෙන යෑමට නොහැකි වනු ඇත.මෙම ගැටළුවට සංස්කෘතික අමාත්ය විදුර වික්රමනායක
මහතාද සෘජුව වගකිව යුතුය. ජනපතිගේ අනිසි බලපෑමට කලින් අමාත්යවරයාද කීප විටක්ම
මෙලෙස පුරාවිද්යා ස්ථාන අන්සතු කිරීමට බලපෑම් කර තිබේ යැයි දැන ගන්නට ඇත.මෙම
තත්වය මත මේ රටේ ජාතික උරුමයන් ආරක්ෂා කර ගැනීමට හැකි වෙයිද යන කාරණය අභියොගයක්
වශයෙන් අප ඉදිරියේ පවතී.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="color: red;">මතුගම
සෙනෙවිරුවන්</span></span><span lang="EN-GB" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;"><o:p></o:p></span></p>mathugama seneviruwanhttp://www.blogger.com/profile/17392542531704445510noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4119988986176611249.post-78575008620471432782023-05-20T07:04:00.002-07:002023-05-20T07:04:31.340-07:00කිලිනොච්චි බෞද්ධ ස්මාරකය අභිබවා කෝවිලක් මතුවූයේ කෙලෙසකද<p><span style="color: #2b00fe;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: #2b00fe;"> </span></o:p></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #2b00fe;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj2vGU_wdRznjltPnxP8-PDdMkm7d-NTwWiYAIGtlFOmrA7Mb5QwpAOkXYVi8v1U20FQ5tLVIdWrggB9q17gy9VVE8E8a4mG35ZBi1OUhqomK__d2CHL48491_BY-3iABF6eLPp94W-FjZBZqc_gk2D0k_MuaAK4k8yls06AnIyRFgA2v5F4HNiurVk0g/s1080/KCDO8238.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="810" data-original-width="1080" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj2vGU_wdRznjltPnxP8-PDdMkm7d-NTwWiYAIGtlFOmrA7Mb5QwpAOkXYVi8v1U20FQ5tLVIdWrggB9q17gy9VVE8E8a4mG35ZBi1OUhqomK__d2CHL48491_BY-3iABF6eLPp94W-FjZBZqc_gk2D0k_MuaAK4k8yls06AnIyRFgA2v5F4HNiurVk0g/s320/KCDO8238.JPG" width="320" /></a></span></div><span style="color: #2b00fe;"><br /></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"><span style="color: #2b00fe;"> </span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>උතුරු පළාතේ කිලිනොච්චි දිස්ත්රික්කයේ
කරච්චි ප්රාදේශීය ලේකම් කොට්ඨාශයේ ශිවනගර් නමින් හඳුන්වනු ලබන <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ප්රදේශයේ ඌරතිපුරම් ගම්මානයේ කෝවිලක් අසබඩ කරන
ලද පරීක්ෂණයකදී සිරිපතුල්ගලක් ආදී බෞද්ධ නටබුන් සොයා ගනු ලැබූ බව<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මහාචාර්ය පද්මනාදන් මහතා මාධයයට ප්රකාශ
කරතිබුණි. මේ පුවත පසුගියදා දිවයින පුවත් පතේ පළ ව තිබුණි.නමුත් මෙම ස්ථානයේ
ඉතිහාසය පිළිබඳ විමසිල්ලෙන් සිටි <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>අපට නම්
ඒ පුවතේ අලුත් දෙයක් තිබුණේ නැත. වර්තමානයේ ශිවනගර් යනුවෙන් හඳුන්වන ග්රාමයේ
පැරණි වැවක් අසල තිබී 1956 දී නශ්ඨාවශේෂ රාශියක් හඳුනාගන්නට යෙදුණු ආකාරය පැරණි
පුරාවිදු වාර්තා වල දැක්වෙයි. .ඒ අනුව එම පෙදෙස රජයේ ඉඩමක් ලෙසට සිතියම් වලට
ඇතුලත් කර ඇත.1958 දී<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>පුරාවිද්යා
කොමසාරිස්ව සිටි පී.ඊ.පී. දැරණියගල මහතාගේ පාලන වාර්තාවේ එම කටයුත්ත දක්වා ඇත්තේ
මෙසේය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>'උතුරු පළාතේ උරතිරපුරම් ජනපදයේ තිබෙන
දාගැබක් විනාශ කොට ඇති බවට වාර්තා වී තිබේ.උරතිරපුරම් වැව දක්වා මාර්ගයක්
තැනවීමේදී කරන ලද සමතලා කිරීම් වලදී මෙම දාගැබ හඳුනාගන්නට යෙදී ඇත.පාර කැපීම වහාම
නවත්වන ලදී.දාගැබ අසල ගල්කණු කීපයක්ද හඳුනාගන්නට යෙදී ඇත.නව කෝවිලක් මෙම නටබුන්
අසලම දැනට ඉඳි කරමින් ඇත(</span><span style="font-family: "Cambria","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: major-latin; mso-hansi-theme-font: major-latin;">A modern kovil is under conatruction )</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;">.කොවිලේ ගෙඩනැගිල්ල සඳහා
අත්තිවාරම් කැපීමේ දී සිංහ හිස සහිත මැටි භාණ්ඩ කීපයක්<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>සහ පැරණි කාසි හමුව තිබේ.මෙම ස්ථානයේ දේවාලයක්
ද තිබෙන්නට ඇතැයි සිතිය හැකිය.' මෙම නටබුන් හඳුනාගන්නට යෙදුණද ස්ථානය පුරාවිද්යා
ස්මාරකයක් බවට ගැසට් කරනු ලබන්නේ 2016 වසරේ දීය(අංක 1960/ 2016-03-24 ).ඒ වන විට
ප්රදේශය ශිවනගර් ලෙසට නාමකරණය වී ඇති හෙයින් එම නමින්ම ගැසට්ටුවට ඇතුලත් වී තිබේ.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>උරතිපුරම්
ආසන්නයේ එයට උතුරින් කලපුව ආසන්නයේ සපුමල් කුමරු ගේ ගමන් මාළිගාවක් පිහිටා තිබී
ඇත.සපුමල් කුමරු ආර්ය චක්රවර්තී රජුන් පරාජයට පත් කිරීම පිණිස යාපනය දෙසට ගමන්
කරන ලද්දේ මන්නාරම් මුහුදු තීරයට සාපේක්ෂ පුනරීන් මාර්ගයෙනි. යපනය කලපුවෙන් එගොඩ
වී කොඩිකාමම් දක්වා සතුරන් හඹා ගොස් අත්අඩංගුවට පත් කරගෙන ඇත.ඉන්පසු මේ සතුරු ඈඳුත්ත
<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>කෝට්ටේ අග රජු වෙත <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ඉදිරිපත් කළ බව ඉතිහාසයේ දක්වයි. මේ ජයග්රහණය
ලබා ගැනීමට ප්රථම පුනරීන් පෙදෙසේ පැවති පැරණි කතරගම දේවාලයක් වන්දනාමනා කර
ඇත.වරින් වර උතුරට එල්ල වූ පාණ්ඩ්ය ආක්රමණ වලින් පසුවද කාලිංග මාඝ ආක්රමණ වලින්
පසුවද මෙම පෙදෙසේ දේව ඇදහිලි ජනප්රිය වී තිබුණි. නමුත් උරතිරපුරම් හි පවතින
සිරිපතුල් ගල අපට කියාපාන්නේ ස්තූපයේ පැරණි බවයි.නැගෙනිහිර පළාතේ කන්නියා සපුමල්
ගස්කඩ ආදී තැන් වලදී හමුවන ස්තූප වට කොට සිරිපතුල්ගල් තැබීම සිදු කර ඇති බව
පැහැදිලිය.ක්රි.පූ. සියවස් වල සිට පොලොන්නරු යුගය දක්වා කාලය තුළ වැඩී ගිය බෞද්ධ
ශිෂ්ඨාචාරයක් මෙහි පැවති බවට සාක්ෂි තිබේ.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #2b00fe;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi06LGwv58mI61HlgH6jJ5Ia_Frp1VBr-Ey9kySv5TXHRnK-Hddw66jB6U2flJRF_pJ6UJxeYCjmFIns62HjYodJpjr_KIKk24ZawsmS_bk3601bTJoqRT-AbOEHaLA4ME2QSE9eRXdcSDH0T3VJ-fULvMifajHFxhVlyC4WYIfIOF7iseQGiL1hmfV8Q/s1080/XIIT0071.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="810" data-original-width="1080" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi06LGwv58mI61HlgH6jJ5Ia_Frp1VBr-Ey9kySv5TXHRnK-Hddw66jB6U2flJRF_pJ6UJxeYCjmFIns62HjYodJpjr_KIKk24ZawsmS_bk3601bTJoqRT-AbOEHaLA4ME2QSE9eRXdcSDH0T3VJ-fULvMifajHFxhVlyC4WYIfIOF7iseQGiL1hmfV8Q/s320/XIIT0071.JPG" width="320" /></a></span></div><span style="color: #2b00fe;"><br /><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><br /></span></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>තිස්ස
නම් බෞද්ධ උපාසකයෙකු නාගද්වීපයේ බොහෝ භික්ෂූන් වහන්සේලා සිටී යැයි අසා<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>පුනරීන් සිට යාපන කලපුවෙන් එගොඩ මෙගොඩ ගිය
සැදැහැවතුන් වෙනුවෙන් යාත්රා සේවයක් කළ බව ඉතිහාසයේ දැක්වේ. ඒ නිසාම ඔහු ආරියගාල
තිස්ස නමින් හැඳින්විණ. යාපා පටුනේ දී පැවැත්වූ මහණ උපසම්පදා කර්මයක් ගැන කෝට්ටේ
යුගයේ දී සඳහන්ව ඇතැයි පූජ්ය එල්ලාවල මේධානන්ද හිමියන් දක්වයි.ඉරණමඩු වැවෙන්
පෝෂණය වන සශ්රීක වෙල්යායන්ගෙන් සමන් විත මෙම පෙදෙස පැරණි බෞද්ධ ජනපදයකි. මන්නාරම්
පැරණි මාර්ගය දෙපස විශාල බෞද්ධ සමාරක රැසක් හමුවන්නේ ඒ නිසාය. උරතිපුරම් විහාරයද
එවැනිම වූ වැදගත් සිද්ධස්ථානයකි පරංගින් විසින් යාපන පෙදෙස අත්පත් කර ගැනීමත් කන්ද
උඩරට සිංහල පාලනයෙන් ගිලිහී යෑමත් හේතු කොට ගෙන කිලිනොච්චිය නොහොත් වන්නි පෙදෙස ජන
ශූන්ය වුණි. පසුව ලන්දේසීන් විසින් සිය වහල් සේවය සඳහා ගෙන්වා ගන්නා ලද මලබාර්
වහලුන් මේ පෙදෙසේ පදිංචි කරන්නට යෙදුණි. අද අපට දක්නට ලැබෙන දෙමළ ජනගහනය මෙකී වහල්
පූර්වගාමීන් ගෙන් පැවතෙන්නවුන්ය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>සපුමල් කුමරුගේ යාපන ගමනය නිසා මේ පෙදෙසේ
පැවති දේවාල සංස්කෘතිය තව දුරටත් වැඩි දියුණු වී තිබේ. මේ කාලයේ දී බුද්ධ මන්දිරය
අසළ විෂ්ණු කතරගම වැනි දේවාල සකස් කිරීම බෞද්ධ සංස්කෘතියට අයත්ය. උරතිපුරම් හි
පැවති බෞද්ධ ස්මාරකය අසලින් ලැබුනු පුරාවස්තු කීපයක් අදටත් කෝවිල සන්තකව පවතින බව පුරාවිද්යා
දෙපාර්තමේන්තුව දක්වයි. 1958 කාලයේ පටන් උරතිපුරම් දාගැබ විනාශ වන්නට කටයුතු
යෙදුණු බවට පුරාවිද්යා වාර්තා දක්නට ඇත. මෑත කාලයේ දාගැබ පවතින රජයේ ඉඩම දීමනා
පත්රයක් මගින් කෝවිලට පවරා දී ඇත.උතුරු පළාතේ පවතින දැනට ශේෂව දක්නට ලැබෙන
පුරාවස්තු අතර උරතිරපුරම් දාගැබ සහ නශ්ඨාවශේෂ ඉතා වැදගත් බැවින් ඒවා ආරක්ෂා කර
ගැනීමේ අදිටනින් උතුරු පළාත් පුරාවිද්යා කාර්යාලය රජයට යෝජනාවක් ඉදිරිපත් කරනු
ලබන්නේ 2020 වසරේ දීය. ඒ අනුව 2021 මාර්තු මාසයේ දී දාගැබ සංරක්ෂණ කටයුතු ආරම්භ
කරලීමට කැණීම් කණ්ඩායම් පිටත් කර යැවිණ. නමුත් කෝවිල් පාලක මණ්ඩලය මෙයට විරෝධය
දක්වන ලද බැවින් දෙපාර්තමේන්තුවට කැණීම නතර කරන්නට සිදු විය. ඒ සම්බන්ධව
කිලිනොච්චි පොලිසියට පැමිණිලි කොට ඇති අතර එම ඉල්ලීම දැනට උසාවියට ඉදිරිපත් කර
තිබේ.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මේ රටේ විවිධ ස්ථානයන්හි විවිධ පුරාවස්තු
දක්නට ලැබේ. බොහෝ පුරාවස්තු බෞද්ධ සිද්ධස්ථාන ආශ්රිතව පවතින අතර ඒ වායේ යම් කැණීමක්
හෝ අලුත් වැඩියාවක් කරන කල්හි එයට විරුද්ධව යෑමක් නැත. ඒ ස්ථානවල වැඩ වසන ස්වාමීන්
වහන්සේලා ගේ සහයෝගයෙන් එම කැණීම් කරගෙන යනු ලබයි.නමුත් උතුරු සහ කැගෙනහිර පළාත් වල
සිංහල නීතියක් බල පැවැත්වෙන්නේ නැත. යම් පැමිණිල්ලක් පුද්ගලයෙකුට විරුද්ධව
ඉදිරිපත් කළද ආණ්ඩුවේ නිළධාරීන්ට එරෙහිව ඉදිරිපත් කළද උසාවි වල තීන්දු ලබා දෙන්නේ
දෙමළ පාර්ශවයට වාසි සහගත වන ආකාරයෙනි.නෙදුන්කේනි වසමේ වඩුන්නාගල නැතහොත්
වෙඩිකිරිනාමලේ බෞද්ධ ලෙන් සංකීරණය මත පැවති දාගැබ<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>පොලිසිය බලා සිටියදීම<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>විනාශ කර
ඇත.ඒ මත දැන් ශිව ලිංගයක් තබා ඇත.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #2b00fe;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>උරතිපුරම් කෝවිලට ඉතිහාසයක් නැත. එහි ඉතිහාසයට
දෙමළ සම්භවයක් තිබෙන බව ඔප්පු කිරීම ට උතුරේ විශ්ව විද්යාල වල මහාචාර්යවරුන්
උත්සාහ කරනවා විය හැකිය.උතුරේ සිටි එක් මහාචාර්යවරයෙකු යාපන කෞතුකාගාරයේ තැන්පත්
කර ඇති බෞද්ධ නටබුන් හින්දු නටබුන් ලෙස වර්ග කිරීමකට උත්සාහ ගත් බව අපට සැළව
තිබේ.මහාචාර්ය පද්මනානන් මහතා ද උත්සාහ ගන්නට ඇත්තේ උරතිරපුරම් කෝවිලට දෙමළ
ඉතිහාසයක් සදන්නටයි.එපමණක් නොව මෙම බෞද්ධ පුරාවස්තු දාගැබ අසලින් ඉවත් කර යාපන
කෞතුකාගාරයට ගෙන යා යුතු බවටද ඔහු යෝජනා කරයි.නමුත්<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මෙවෙර එම විකෘති කිරීම කළ <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>නොහැකි වුණි.ඊට හේතුව වත්මන් කෝවිලේ තිබී බෞද්ධ
පුරාවස්තු හමුවීමයි. අනුරාධපුර යුගයට අයත් ඌරතිපුරම් දාගැබ සහ පිළීමගෙයි ඉතිහාසය
විකෘති කිරීමට ඔහුට නොහැකිය. මෙහි තිබූ සිරිපතුල මගින් බෞද්ධ ස්මාරකයේ සැබෑ තත්වය
ඉස්මතු වී පෙනේ . දැන් ඔවුන් සංවිධානය වී වර්ෂ 3000 ක් පැරණි කෝවිලක් මෙහි තිබුණේ
යැයි ප්රකාශ කරති. කෝවිල් පාලක සභාවද අන්තවාදී දෙමළ දේශපාලනඥයන්ද එකතු වී උද්ඝෝෂණ
සංවිධාන කරති. ඒ නැති ඉතිහාසයකට පලිප්පු දමන්නටයි. සඳුන්රුක කෙතරම් ගල ගෑවත් සුවඳ
මිස ගඳක් නැත. උතුර සහ නැගෙනහිර පළාතේ කැලෑ පීරමින් සෙවුවත් වර්ෂ 150ට වඩා පැරණි
කෝවිලක් හමුවන්නේ නැත. බෑලූ සෑම අතකම දක්කට තිබෙන්නේ බෞද්ධ නටබුන්ය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><span style="color: #2b00fe;">මතුගම සෙනෙවිරුවන්</span></span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-theme-font: minor-bidi; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-theme-font: minor-bidi;"><o:p></o:p></span></p>mathugama seneviruwanhttp://www.blogger.com/profile/17392542531704445510noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-4119988986176611249.post-89281756633992691092023-05-07T07:59:00.000-07:002023-05-07T07:59:08.400-07:00විග්නේශ්වරන් ගේ ජාන හුටපටය සහ නොදන්න දෙමළට ගොස් වරිගෙ නහ ගැනීම<p><span style="color: red;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>කාලයක් නිහඬව සිටි සී.වී. විග්නේශ්වරන්
මහතා මෑතකදී සිය කටහඬ අවදි කර තිබෙනු දුටුවෙමි.එහෙත් ඔහු ඉතාමත් ඉක්මනින් යළි නිහඩ
විය. ඊට හේතුව ඔහු කරන ජාතිවෘදි ප්රකාශ සම්බන්ධව පොලසිපතිට පැමිණිලි කිරීමයි..
උතුරේ මහ ඇමතිව සිටි සමයේ දී විද්යුත් මාධයයන්ට පුවත් සපයන පුද්ගලයෙකු ලෙසින් ප්රකට
සිටි එතුමා<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>කොළඹ මල්පාරේ සිට නැවතත් අරුම
පුදුම මතිමතාන්තරයක් දක්වා තිබුණි .ඔහුගේ ජීවිත කාලයේ වැඩිමනත්ව කොළඹ සිට සිංහලයන්
සමග එකට වැඩ කර තිබුණද මහින්ද රාජපක්ෂයන්ගේ තෙරීම මත මහ ඇමති වූ දා පටන් ඔහුගේ ප්රකාශයන්
අතර සිංහල ජනතාවට එරෙහි වෛරී ප්රකාශ බහුල විය.මේ කතා සාමාන්ය දෙමළ ජනතාවට එල්ල
කොට කියන්නක් නොවේ.ඔහු නියෝජනය කරන දෙමළ වෙල්ලාලර් කණ්ඩායම් එල්ල කොට කියන්නක් බව
පැහැදිලි වේ. උතුරේ චන්දයකදී වෙනත් නියෝජනයක් නොමැති බැවින් දෙමළ ජනතාව විසින්
තමන්ව තෝරා පත් කර ගන්නා බව ඔහු දනී.නමුත් ඒ අතර තවත් දෙමළ දේශපාලනඥයන් අතරින්
ඔහුට කැපී පෙනෙන්නට අවශ්ය වී තිබේ.රනිල් වික්රමසිංහ මහතා විසින් යාපනයේ පැවති
තෛපොංගල් උත්සවයේ දී සහ නිදහස් දින කතාවේ දී දක්වා සිටි 13 වන සංශෝධනය සපුරා
බලාත්මක කරලීම තේමා කර ගනිමින් <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ඔහුගේ ප්රකාශය
නිකුත්ව තිබුණි. ඒ අතර ඔහු ඉංග්රීසියෙන් ලියූ ලිපියක්ද මහානායක ස්වාමීන් වහන්සේලා
වෙත නිකුත් කර තිබුණි.දෙමළ දේශයක් වෙනුවෙන් ප්රකාශ නිකුත් කරන විග්නේශ්වරන්
අනෙකුත් නීතිඥවරුන් මෙන්ම ඉංග්රීසිය මව් බස කර ගත්තෙකි.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>විග්නේශ්වරන් විසින් මෑතකදී තවත් ප්රකාශයක්
කරතිබේ.සිංහල ජනයා පැවත පැමිණෙන්නේ දෙමළ ජනයා ගෙන් බව ඔහු එක හෙළා කියාපායි.එයට
සාධක වශයෙන් ඔහු ඊනියා ඩී.එන්.ඒ. පරීක්ෂණයක් ගැන දක්වා ඇත.ජාන ඉංජිනේරු විද්යාවේ
දියුණු ව සමග ලෝකයේ මෑත කාලීනව ජන වර්ගයන්හි ජාන සම්මිශ්රණය පිළිබඳව පර්යේෂණ
රාශියක් සිදු කර තිබේ.එම පර්යේෂණයන්හි මූලික පදනම වන්නේ ජාන මගින් හඳුනා ගැනීමේ ක්රම
දියුණු කිරීම පොදු මානව වර්ගයක් බිහි කිරීමට අවශ්ය ජාන හුවමාරුව සිදු කිරීම මෙන්ම
රෝගයන් සදහා නවීන ජාන ප්රතිකාර හඳුන්වා දීමත්ය.රට රටවල් වල පවත්වා ගෙන යනු ලබන
විශ්ව විද්යාලයන්හි කරන මේ පර්යේෂණයන් සඳහා ඇමරිකාව ප්රමුඛ බලවත් අයතනයන්හි මූල්ය
අනුග්රහය ලැබේ.එවිට ඒ දත්ත ඔවුන් සන්තක වන නිසා මේ පර්යේෂණයන් විවිධ ක්ෂේත්රයන්
අරභයා සිදු වෙයි. උදාහරණයක්<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>වශයෙන් කොරෝනා
එන්නත පිළිබඳව කළ පර්යේසණ දැක්විය හැකියි.ලංකාවේ ජයවර්ධනපුර විශ්ව විද්යාලයේ
විද්වතුන්ටද එවැනි අරමුදල් ලැබී තිබුණි.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මෑත කාලයේ දී සිංහල ජාන සම්භවයත් එම ජාන
ඉන්දීය ජන වර්ගයා සහ වෙනත් ආසියානු රටවල් අතර තිබෙන සම්බන්ධයත් සෙවීමට විවිධාකාර
පර්යේෂණ රාශියක් සිදු කර තිබේ. ඉන්දීය ජාන ඉංජිනේරුවකු වූ රෝයි චවුද්රි 1985 දී
කළ පර්යේෂණයකදී ඔහු සඳහන් කර තිබෙන්නේ බෙංගාලි ජනතාවට වඩා දකුණු ඉන්දීය ද්රවිඩ ජන
වර්ගයන්ට<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>සිංහල ජනයාගේ සම්බන්ධයක් තිබෙන
ආකාරයයි.. ඉන්පසු ගෞතම් ක්ෂත්රියා 1995 දී කළ පර්යේෂණයද එබන්දකි. ඔහු දක්වා ඇත්තේ
දකුණු ඉන්දීය සම්මිශ්රණය සියයට හැට නවයක්ද බෙංගාලි සම්භවය සියයට 25 ක් ද වන <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>බවයි. 1976 දී ක්රික් නම් විද්යාඥයෙකු කළ
පර්යේෂණයකදී දක්වා ඇත්තේ සිංහල ජනයා කේරළ වර්ගයාට තිබෙන සම්බන්ධයක් පිළිබඳවයි.අනතුරුව
2014 වසරේ දීද මෙවැනිම ජාන පර්යේෂණයක් සිදු කර තිබේ. ලංකාවේ ජීවත්වන ලංකා දෙමළ
ඉන්දියානු දෙමළ<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මුස්ලිම් යන පිරිස සමග
සිංහලයාගේ සබඳතාවය සෙවීම මෙහි අරමුණ වී තිබේ.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>විද්යාවේ දියුණුව සඳහා<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මෙම පර්යේෂණ සිදු කිරීම ඵලදායී වුවද මෙහි යටි
අරමුණ වන්නේ වෙනත් කරුණකි. වසර දහස් ගණනක් තිස්සේ අවිච්ඡින්නව පැවතෙන සිංහල
ජනතාවගේ අභිමානය සහ සංස්කෘතික අනන්යතාවය මානසික වශයෙන් දිය කර හැරීම මෙකී අරමුණු
අතර තිබෙනවා විය යුතුයි..තමන් ශුද්ධ වූ ජන වර්ගයක් නොව විදේශිකයන් සමග සම්බන්ධව
පැවතෙන්නක් වූ බව විද්යාත්මකව පැහැදිලි කිරීම නිසා මේ අභිමානය දිය කර හැරේ.විද්යාවෙන්
පැහැදිලි කළහොත් ඕනෑම බොරුවක් සමාජ ගත කිරීම වර්තමානයේ දී ඉතා ලෙහෙසිය පහසුය.
විශේෂයෙන්ම උතුර සහ නැගෙනහිර පළාත් දෙමළ ජනයාගේ පාරම්පරික වාස භූමි ලෙසට කලක පටන්
කරන ප්රකාශ සමග දෙමළ ජනයාට සිංහලයා සමග තිබෙන සම්බන්ධය දිග හැරීම මත මේ ප්රදේශ
වලට තිබෙන අයිතිය තහවුරු කර දිය හැකි බව මේ පර්යේෂණයන්ට මුදල් දෙන පිරිස දනී.
විග්නේශ්වරන් ගේ ප්රකාශයේ සත්යතාවය සැගවී පවතින්නේ මෙවැනි පසුබිමක් මත <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>බව කිව මනාය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>2021 දී කොළම විශ්ව විද්යාලීය ජින්ටෙක්
ආයතනය විසින් ද මෙවැනිම ජාන පර්යේෂණයක් සිදු කර තිබේ.කොළඹ විශ්ව විද්යාලයේ ආචාර්ය
ගයනි ගල්හේන ජින්ටෙක් ආයතනයේ නදීක පෙරේරා සහ විවෘත විශ්ව විද්යලයේ මහාචාර්ය ගයා
රණවක යන තිදෙන විසින් පුද්ගලයන් 838 දෙනෙකු ගේ ජාන දත්ත පදනම් කරන ලද විශ්ලේෂණයේ
දී නිගමන වශයෙන් ප්රකාශ කොට තිබෙන්නේ සිංහලයාගේ ජාන සම්මිශ්රණය තුළට ලංකා දෙමළ
යනුවෙන් හඳුන්වන පිරිස සහ මුස්ලිම් පිරිසකගේ ජාන වඩා සමීප බවයි.නමුත් මේ
පර්යේෂණයන්ට ලංකාවේ ෙඑතිහාසික තත්වයන් යොදා ගත් බවට සාධක නැත.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ලංකාවේ
ඉතිහාසය තුළ ප්රාග් ෙඑතිහාසික තත්වයක් සහ ෙඑතිහාසික තත්වයක් විද්යාමාන වේ. ප්රාග්
ෙඑතිහාසික තත්වය ජන ප්රවාද ගත තොරතුරු අනුව රාවණා ඇතුළු යක්ෂ රාක්ෂ නාග ජන
වර්ගයන්ගෙන් සමන්විතය.මොවුන් පොදුවේ අසුරයන් වශයෙන් හැදින්වෙයි.අසුරයන් දකුණු
ඉන්දියාවේ ද බහුලව වාසය කළ බව රාම රාවණා පුවත ඇසුරෙන් දත හැකිය.ෙඑතිහාසික යුගයේ
දී විජයාගමනයටත් ප්රථම උතුරු ඉන්දියාවේ සිට පැමිණ ක්ෂත්රියන් ලංකාවේ පාලනබලය ලබා
ගත් බවද පසුව ශ්රී මහා බෝධිය සමග පැමිණි කුල දහ අටක ජනයා ලංකාවේ පදිංචි කළ බවද
වංශ කතා පැහැදිලි කර දෙයි. ඉන්පසු ගජබා රාජ්ය සමයේ දී ඉන්දියාවේ සිට විසිහතරදහසක්
ජනයා ලංකාවට ගෙනා බවද දැක්වේ. ලංකාවේ පැරණි කුල ක්රමය අනුව බ්රාහ්මණ වෛශ්ය ගොවි
සහ ක්ෂුද්ර යන කුලකයන් ගත් විට බ්රාහ්මණ සහ වෛශ්ය වැඩි පිරිස උතුරු ඉන්දීය ක්ෂත්රියන්
වෙති.ගොවි කුල ජනයා පැරණි යක්ෂ රාක්ෂ නාග ජන වර්ගයන්ට අයත් අතර අනෙකුත් ජන වර්ගයන්
සේවා කුල වශයෙන් දකුණු ඉන්දියාවෙන් සහ උතුරු ඉන්දියාවෙන් පැමිණි පිරිස වෙති. මෙම
තත්වය මත ලංකාවේ ජාන සම්භවය ඉතාමත් සංකීර්ණ තලයක පවතී සිංහලයාගේ වර්ණ දේහ කෙතරම්
කාලයක් සිට මෙලෙස සම්මිශ්රණය වූවා දැයි සිතීම අතිශයින් උගහටය. නමුත් ෙඑතිහාසික
යුගයේ<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>සිටම ඉන්දීය මහ ද්වීපයෙන් වෙන් වූ
පොදු අනන්යතාවයකින් යුක්ත පොදු භාෂාවක් කතා කරන සංස්කෘතියක් ඔවුන් ඇති කර ගෙන
තිබේ. මෙම සස්කෘතිය තුළට අවශෝෂණය වන්නෝ දෙමළ වේවා මුස්ලිම් වේවා<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>චීනුන් හෝ ජපනුන් වේවා යුරෝපීයන් වේවා කාලයත්
සමග සිංහලයන් බවට පත් වී තිබුණි.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>දකුණු ඉන්දියාවේ තත්වය ඊට මදක් වෙනස්ය. ක්රි.පූ
. පස්වන සියවසේ සිට යවනයන් විසින් ආක්රමණය කිරීමෙන් පසු අප්රිකානු සම්භවයක්
සිහිත ද්රවිඩ කම්කරුවන් හෝ සෙබළුන් හෝ වහලුන් වශයෙන් කාවේරි ගංඝා නිම්නයේ පදිංචි
කරවන ලදහ.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>යවනයන්ගේ බලය බිද වැටුණු පසු මෙකී ද්රවිඩ ජනයා
ධනයෙන් සහ බලයෙන් වැඩිතර වී දකුණූ ඉන්දීයාවේ විවිධ රාජ්යයන් බිහි කළහ. එවිට එහි
ජීවත්ව සිටි අසුර ජනයා නැතිනම් යක්ෂ රාක්ෂ ගෝත්ර සියල්ල ද්රවිඩීකරණය වූහ. ද්රවිඩ
ලෙසට අද හැඳින්වෙන්නේ භාෂා පවුලකි. දෙමළ තෙලිඟු<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>මලයාලි කන්නඩ ආදී වශයෙන් භාෂා පවුලකි. මෙම භාෂෘවන් කතා කරන ජනයා අද පොදුවේ
ද්රවිඩයන් ලෙසට හඳුන්වයි. දකුණු ඉන්දීය<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>මෑත කාලීන සංස්කෘතිය බිහි කිරලීමට විදෙස් වලින් පැමිණි ද්රවිඩ මූලයන්
වැදගත් වනුයේ එලෙසයි. හතරවන කාශ්යප රජුගෙ පුත්<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>මාන කුමරු කේරළයේ පල්ලව රාජ්යයට පැන ගොස් එහි රාජ්ය සභාවේ කාලයක් සේවය<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>කොට නැවත ලංකාවට පැමිණ සිංහල රාජ්ය බලය නැවත
ලබා ගෙන මානවර්මන් අභිධානයෙන් රජකම් කළේය. ඔහු සමග කේරළයෙන් පැමිණි ජනී ජනයා මෙන්ම
ඔහුගේ පුත් පරම්පරාවේ පල්ලව දේශයේ සිටි අලකේශ්වර පරපුරද වරින් වර ලංකාවට පැමිණියහ.විද්යාඥ
ටික්කම මහින්ද කුමාර මහතාගේ පර්යේෂණ තොරතුරු වලින් මේ කරුණු පැහැදිලිවේ. ක්රික්
ගේ පර්යේෂණයන් අනුව අපට කේරළ සබැඳියාව ඇති වන්නේ මෙම පසුබිම තුළය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මෙලෙස
මෙරට අනන්යතාවය ජාන සම්මිශ්රණයකින් සිදු වුවද මෙරට සංස්කෘතිය ගොඩ නැගීමට උතුරු
ඉන්දීය ක්ෂත්රියන්<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>දක්වන ලද දායකත්වය
සුවිශේෂී වෙයි. භාෂා පෝෂණය සිරිත් විරිත් බුද්ධ ශාසනය <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>සාර ධර්ම සියල්ල එම සම්බන්ධයේ ප්රතිඵලයක් ලෙසට
පවතී.පැරණි ස්වදේශිකයන් වූ යක්ෂ ගෝත්රයන්හි භාෂා ලක්ෂණ සහ චාරිත්ර ධර්මයන්ද මේ
පොදු සංස්කෘතියට එක්වී තිබේ. ඒ නිසා අදටත් උතුර සහ නැගනහිර ප්රදේශ වල පමණක් බෞද්ධ
ස්මාරකයන් 1500 කට වඩා අපට හඳුනාගන්නට ලැබී තිබේ.චෝල පාලන සමයේ ඉඳි කරන ලද බෞද්ධ
ගොඩනැගිලි ඇරණූ කොට වෙන කිසිම ස්මාරකයක් ද්රවිඩ ජන වර්ගයා විසින් කර නැත. දෙමළ
සෙල් ලිපි පවා උතුර සහ නැගෙනහිර පවතින්නේ ඉතාමත් සීමිත සංඛ්යාවකි. මහා පරාක්රමබාහු
රජු විසින් කළ දෙමළ සෙලි ලිපියක් නාග ද්වීපයේ පවතී. එයද සිංහල රජුගේ ආඥාවක් ප්රදර්ශනය
කර වූවකි. විග්නේශවරන් කියන ලෙසට ඔවුන්ට වසර 3000 ක් පැරණි ඉතිහාසයක් පැවතියේ නම්
මේ ප්රදේශයන්හි භාෂාව දෙමළ විය යුතුය. ඉන්දීය අසුර ජනයා ද්රවීඩිකරණය වුවද ලංකාව
එලෙස ද්රවීඩීකරණය කිරීම පහසු නොවූයේ සිංහල රජ වරුන් අභිමානයෙන් යුතුව මෙරටේ අනන්යතාවය
වෙනුවෙන් සටන් වැදුණු නිසාය. අප පරාජයට පත් වූයේ යුරෝපීයන්ට පමණි. එයද රැවටීම
නිසාය. ඉන්පසු මලබාරයෙන් දුම්කොළ වගාවට ගෙනෙන ලද වහලුන් නිසා ලංකාවේ දෙමළ
ජනගහනයක්ද වෙළදාමට පැමිණි<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>දකණු ඉන්දීය
මරක්කලයන් නිසා මුස්ලිම් ජනගහනයක්ද ඇති විය. විග්නේශ්වරන් සහ සම්බන්ධන්ද පැවතෙන්නේ
මෙකී වහල් පරම්පරායෙන් බව ඔවුන් දත යුතුයි.<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>උතුර සහ නැගෙනහිර වීසූ සිංහලයන් පිරිසක් <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ද ද්රවිඩීකරණය වූ යේ සිංහල පාලනයෙන් ඒ ප්රදේශ
ගිලිහී ගිය බැවිනි. ඒ අතර වැද්දන් ද විය. නොදන්නා දෙමළට ගොස් වරිගෙ නහ ගැනීම යයි
පාඨයක් ජන ප්රවාදයන්ට එක්වූ යේ මෙලෙස දෙමළ ඉස්කොල වලින් දෙමළ ඉගෙන දෙමළ වර්ගයා
බවට පත් වූ සිංහලයන් නිසාය.කෙසේ වෙතත් ජාන පර්යේෂණයන් මගින් හෝ බලය බෙදීමෙන් හෝ
මෙරට එකසේසත් කළ නොහැකිය.අතීතයේ සිටම පැවති ලෙසට සිංහල පොදු සංස්කෘතියකට අනෙකුත්
ජන වර්ගයා එකතු වීමෙන් පමණක් සාර්ථක වේ .අතීත සූත්රයන් අදටත් වලංගුය. </span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="color: red;">මතුගම
සෙනෙවිරුවන්</span><o:p></o:p></span></p>mathugama seneviruwanhttp://www.blogger.com/profile/17392542531704445510noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4119988986176611249.post-74138380126855815592023-04-27T07:33:00.001-07:002023-04-27T07:33:17.972-07:00උරුමයේ අයිතිකරුවන්ට උරුමය රැක ගන්න ඉඩ දෙන්න<p><span style="color: #990000;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: #990000;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: #990000;"> </span></o:p></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #990000;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhqrhnlr-PaIYRXBsGQLK1v0DdOay7RQb8Jp3CeyfqaYeRIQm8fMwb-5okieatmGQvdYqJZht5Zi99d-ZkttoajkWI131Vp_IU4ijdgiONR5NgEhblv-TUsv4abwcRcZEJqUFh5V6WY2Pt889QISUiMIsykUjFZGRfX4rugU43YjJn75pDiEJhOGsdHLw/s1024/b800a7a8-3577-45cb-baae-f18d5b528c97.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1024" data-original-width="768" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhqrhnlr-PaIYRXBsGQLK1v0DdOay7RQb8Jp3CeyfqaYeRIQm8fMwb-5okieatmGQvdYqJZht5Zi99d-ZkttoajkWI131Vp_IU4ijdgiONR5NgEhblv-TUsv4abwcRcZEJqUFh5V6WY2Pt889QISUiMIsykUjFZGRfX4rugU43YjJn75pDiEJhOGsdHLw/s320/b800a7a8-3577-45cb-baae-f18d5b528c97.JPG" width="240" /></a></span></div><span style="color: #990000;"><br /></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="color: #990000;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span lang="SI-LK"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #990000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;">මෙරට සංස්කෘතික උරුමය යනු සිංහල</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">
</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;">බෞද්ධ උරුමයයි. වසර </span><span style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">2500
</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;">කට එහා ගිය කාල වකවානුව තුළ
හැදී වැඩී ඔප් නැන්වුණු මෙම සභ්යත්වය දිවයින පුරාම අපට දක්නට හැකිය. වෙසෙසින්ම
වෙහෙර විහාර වැනි වාස්තු නිර්මාණ අදටත් ජීවමානව දක්නට ලැබෙන්නේ තවමත් මෙරට
බෞද්ධයන්ගේ වන්දනාමානයට ඒවා ලක් වන බැවිනි. </span><span style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">1815 </span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;">යනු අපගේ ඉතිහාසයේ කඩ ඉමකි. වසර දහස් ගණනක් අදීනව
පැවති රාජ්යය පරාධීනව බ්රිතාන්ය ආණ්ඩුවට භාර දීම එ වසරේ දී සිදු විය. එය සිදු
වූයේ දෙපාර්ශවය විසින් අත්සන් කරන ලද ගිවිසුමක් මත වුවද<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මෙරට වාසීන් වෙනුවෙන් ගිවිසුමේ සඳහන් කළ වගන්ති
ක්රියාත්මක කරලීමට නව පාලනය මැළි කමක් දැක්වීය.විශේෂයෙන්ම බුද්ධාගම වෙනුවෙන්
සටහන් කළ වගන්තිය බලාත්මක නොවීය. මෙම තත්වය මත </span><span lang="SI-LK" style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;">පෙර</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">
</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;">පැවති බෞද්ධ ශිෂ්ඨාචාරය</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">
</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">ක්රම ක්රමයෙන්
</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;">බිඳ වැටීමකට ලක් විය.ලංකාවට
ගෙන්වන ලද ඇමරිකන් චර්ච් මිෂානරීන් විසින් යාපනයේ දී ඇරඹි මිෂනාරි ව්යාපාරය මගින්
1819 දී ලංකාව උතුර සහ දකුණ යනුවෙන් බෙදා දක්වන ලදී. ලන්දේසීන් විසින් දුම්කොළ
වගාවට ගෙන්වන ලද මලබාර් වැසියන් උතුරේ<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>පාරම්පරික
වැසියන් ලෙසටද සිංහලයන් දකුණේ පාරම්පරික වැසියන් ලෙසටද බෙදා දැක්වීමක් කළහ. මෙම
තත්වයට පැමිණීමට ප්රථම 1798 දී පමණ ඉංග්රීසීන් විසින් යාපන දස්ත්රික්කයේ කෝවිල්
300 ක් රජයේ වියදමින් සාදවන ලදී. මේවා සාදවන ලද්දේ පෙර පැවති බෞද්ධ සිද්ධස්ථාන <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>විනාශ කර දමමිනි. </span><span style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #990000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>අනතුරුව <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>බ්රිරිතාන්ය පාලකයන් විසින් හිතාමතාම ගෙන එන
ලද නීති රීති අණ පනත් නිසා උරුමයේ අයිතිකරුවන්ට උරුමය අහිමි විය.මුඩුබිම් පනත එහි
මූලික පියවරයි.</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"> </span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;">බෞද්ධ විහාරගම් දේවලගම් පනත දෙවැන්නයි. ඉඩම් ආඥා
පනත මගින් සිංහලයන් සතු ඉඩ කඩම් අන්ය ජන වර්ග වෙත බෙදා දෙන ලදී. </span><span style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">1940
</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">අංක 09
දරණ </span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;">පුරාවස්තු
ආඥා පනත ද <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>එවැනි නීතියකි.</span><span style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">1815
</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;">ට පෙර පැවති නටබුන්ව ගිය සියලුම
වෙහෙර විහාරස්ථාන පුරවිද්යා ස්ථාන බවට පත් විය.කෝවිල් බවට හරවන ලද පැරණි බෞද්ධ
ස්ථාන සහ ලන්දේසීන් විසින් විනාශ කරන ලද යාපනයේ සහ මන්නාරමේ සිද්ධස්ථාන මෙයට අයත්
නොවීය.1815 ට පෙර <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මෙරට පවතින පුරාවස්තු
වලින් සියයට අනූ අටක්ම බෞද්ධ නටබුන්</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"> </span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ලෙසට වර්ග
කළ හැකිය..අද ලෝක උරුමයක් ලෙසට නම් කර ඇති සීගිරියද ඒ අවටද බෞද්ධ ආරාම සංකීර්ණ රාශියක
පද්ධතියකි. මඩු පල්ලියද පැරණි බෞද්ධ ස්ථානයකි. පත්තිනි දේවාලයක්ද ඊට අයත් විය.මෙම
පනත නිසා නබුන්ව පැවති සෑම ස්ථානයක්ම <span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>පුරාවස්තු බවට පත් විය.යටත් විජිත යුගයේ පසු
කාලයේ දී <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මෙම ස්ථාන අසල <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මහත් වැර වෑයමෙන් තනන ලද <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>විහාරස්ථාන කීපයක්</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">
</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>විය.
රුවන් මැලි සෑය සේරුවාවිල දීඝවාපිය සෝමාවතිය ඉන් කීපයකි. මේවා අසල විහාරස්ථාන
කීපයක් </span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;">ඉඳි
කෙරුණද පුරාවස්තු වලට අත ගැසීම තහනම් විය.සෝමාවතිය අසල වැසිකිලි වලක් හෑරූ
විහාරාධිපති හිමියන් අත්අඩංගගුවට පත් වූයේ පුරාවස්තු පනතේ බලතල ප්රකාරවය.පුරාවිද්යා
දෙපාර්තමේන්තුව පිහිටුවා දැනට වසර 123 ක් ගත වී ඇත.ඔවුන් යටතේ තිබෙන නටබුන්ව ගිය
වෙහෙර දාගැබ් පෙති පිළිම ජරාවාසව පෙර තත්වයෙන්ම පවතින අතර බාහිර වශයෙන් විහාරස්ථාන
ගොඩ නන්වා ඇති තැන්වල පමණක් ජීවමාන ආගමික පරිසරයක්ද බෞද්ධ ප්රබෝධයක්ද දක්නට
හැකිය.ඒ සමගම පුරාවිද්යා දෙපාර්තමෙන්තුව විසින් හඳුනාගන්නා ලද දැනට ස්මාරක වශයෙන්
ගැසට් කරන ලද ස්ථාන අතරින් වසරකට ස්ථාන 250 ක් පමණ නිදන් හොරුන් ගේ විනාශයට ලක්
වෙයි. මේ අතර ඉඩම් මංකොල්ල කෑමේ චේතනාවෙන්ද අන්තවාදී වුවමනාවෙන්ද පුරාවස්තු වලට
කරන ලද විනශයන්ද ඇතුළත්ය.</span><span style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #990000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #990000;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjk6fqoxgxQctSeP3JXw_eJUothk0AMIq-lW6kfL7sLA2C6HI3Ym_L6GSmWGyqpzmwGgmCNITW0GlIBfRVMeRa0JK3iCID4GTexB0uVPG15vPjz7Xto3s9bVj97VPj6UO02c4tkv9F8-uA6aqqkb4g15RHufucZhX_y7clCl7_wD2PiK-apI1srFR5MFw/s640/IMG_6331.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="476" data-original-width="640" height="238" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjk6fqoxgxQctSeP3JXw_eJUothk0AMIq-lW6kfL7sLA2C6HI3Ym_L6GSmWGyqpzmwGgmCNITW0GlIBfRVMeRa0JK3iCID4GTexB0uVPG15vPjz7Xto3s9bVj97VPj6UO02c4tkv9F8-uA6aqqkb4g15RHufucZhX_y7clCl7_wD2PiK-apI1srFR5MFw/s320/IMG_6331.jpg" width="320" /></a></span></div><span style="color: #990000;"><br /><span style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p><span style="color: #990000;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #990000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මෙම
ලිපියට අඩංගු කර ඇති පළමු රූපය <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>හිරුකෝවිල්
වල වෙල් යායක් මැද කිබූ දාගැබකි. නිදන් වස්තු ගැනීමේ වුවමනාවෙන් මෙම දාගැබ යම්
පිරිසක් ඩෝසරයක් දමා දෙපළු කර තිබුණි. පසුව එම පුද්ගලයන් අත් අඩංගුවට ගැනුණද
පුරාවස්තු ආඥා පනත යටතේ නොව සාමාන්ය නීතිය යටතේ දඩ ගැසීම් කර නිදහස් කර තිබුණි.මඩකලපුව
දිස්ත්රික්කයේ ස්ථාන 530 ක පුරාවස්තු හඳුනාගෙන තිබුණද ගැසට් නොකිරීම මත උසාවි වලදී
ඇති වන අභියෝගයන් මීට හේතු වශයෙන් දැක්විය හැකිය. දෙවැන්න ගෝමරන්කඩවල මයිල වැව
තිබෙන පුරාවිද්යාව විසින් මෑත කාලයේ දී තහවුරු කරන ලද ස්තූපයකි. පුරාවස්තු ආඥා පනත
තිබුණද මෙම නටඹුම අද</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"> </span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;">විනාශ කර ඇත. අසල හමුදා කදවුරක්ද පිහිටා ඇති නමුත්
ආරක්ෂාවක් ලැබී නොමැති බව පැහිදිලිය.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>උතුරේ
මෙවැනි ස්තානයන්ට හමුදාව මැදිහත් නොවිය යුතුයයි ආඥාවක්ද දැනට නිකුත් කර ඇති හෙයින්
හමුදා සාභාගිත්වය අවම මට්ටමින් පවතී. තෙවැනි රූපය </span><span style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">1960 </span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;">ගණන් වලදී යාපහුව</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">
</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;">පර්වත මස්තකයේ පැවති හතරැස්
කොටුව සහ අඩක් ගරා වැටුණු කොත් කැරැල්ල සහිත ස්තූපයයි. වසර පණහකට පමණ පසු ගන්නා ලද
එම ස්තූපයම අද පවත්නා තත්වය හතරවන රූපයෙන්</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">
</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;">පෙන්නුම් කෙරේ . එහි හතරැස්
කොටුව හෝ කොත් කැරැල්ල නැත.පුරාවස්තු ආරක්ෂා කිරීමට බැඳි සිටින පුරාවිද්යාවට
පුරාවස්තු විනාශය</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"> </span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;">පාලනය කිරීමට නොහැකිය.</span><span style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #990000;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #990000;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_o3hXcrceSCX0fm2z7B10TAklwiijFggqCZPkq0hIPbbr5W3cdSNVaYbJCzF9jA3PTWQnByHx_-0_OlbJC8jQ_9xzUqflicydlHISwzPBxb060CJL7UjYO_2mYrOR9qJhgQaXROuUn-3aVDQj1LM8m3spXDpg2Yb4TiY2PMjuk76nLjpvfoUzaBaC1Q/s120/90px-%E0%B6%BA%E0%B7%8F%E0%B6%B4%E0%B7%84%E0%B7%94%E0%B7%80_%E0%B6%AF%E0%B7%8F%E0%B6%9C%E0%B7%90%E0%B6%B6.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="120" data-original-width="90" height="120" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_o3hXcrceSCX0fm2z7B10TAklwiijFggqCZPkq0hIPbbr5W3cdSNVaYbJCzF9jA3PTWQnByHx_-0_OlbJC8jQ_9xzUqflicydlHISwzPBxb060CJL7UjYO_2mYrOR9qJhgQaXROuUn-3aVDQj1LM8m3spXDpg2Yb4TiY2PMjuk76nLjpvfoUzaBaC1Q/s1600/90px-%E0%B6%BA%E0%B7%8F%E0%B6%B4%E0%B7%84%E0%B7%94%E0%B7%80_%E0%B6%AF%E0%B7%8F%E0%B6%9C%E0%B7%90%E0%B6%B6.jpg" width="90" /></a></span></div><span style="color: #990000;"><br /><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;"><br /></span></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #990000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>විශේෂයෙන්ම උතුර</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">
</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;">සහ නැගෙනහිර පළාත්වල ඉඩම්
මංකොල්ල කෑමේ</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"> </span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;">මුවාවෙන් කරන පුරාවස්තු විනාශයද අන්තවාදී ක්රියා
ද පාලනය කිරීමට නොහැකිය. පුරාවස්තු ආඥා පනතේ නීතිය ක්රියාත්මක කරලීමට පොලිසිය
මැළිකමක් දක්වයි. ඔවුහු අන්තවාදී දේශපාලඥයන්ට</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">
</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;">යට වී සිටී. වත්මන් පුරාවිද්යා</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">
</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;">අධ්යක්ෂ ජනරාල් තුමා කිසිවිටක
තම පනතේ බලතල නීතිය ඉදිරියේ පෙන්වා දීමට උත්සුක නොවේ.මුලතිවු අධිකරණයේ දී විභාග වූ
කුරුන්දි<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>නඩුකරය දිගින් දිගටම ඇදී යමින්
පවතින්නේ එහෙයිනි. පුරාවස්තු පනතෙන් තමන්ට පැවැරී ඇති බලතල ක්රියාත්මක කර ගැනීමට
නොහැකි අධ්යක්ෂ ජනරාල් වරයෙකු ගෙන් පුරාවස්තු සුරැකෙන්නේ නැත..නමුත් උරුමය අයිති
භික්ෂූන් වහන්සේලා මෙම ස්ථාන වල විහාරස්ථාන ඉදි කරනවාට ඔහු සහමුලින්ම විරුද්ධය. මැදිරිගිරිය
පුරාවිද්යා භූමියට යාබදව විහාරස්ථානය ඉදි කිරීමට ඉල්ලුම් කළ විට ඒ අවසරය ලැබ
දුන්නේ අස්ගිරි අනු නායක ස්වාමීන් වහන්සේ ගේ මැදිහත් වීම නිසාවෙනි. වවුනියා
සමලන්කුලම පුරාවිද්යා ස්ථානය පැරණී බෞද්ධ විහාරයකි.1978 සිට එතැන කෝවිලක් අටවා
ගෙන තිබේ. අපි එහිදී යෝජනා කලේ කෝවිල රක්ෂිතයෙන් ඉවත් කර ඉන් පිටත තැනීමටත් විහාරස්ථානද
ඒ අසල ඉඳි කිරීමට අවසර දෙන ලෙසටත්ය. මේ පිළිබඳ ඉල්ලීම මඩුකන්ද ශ්රී දළදා විහාරස්ථානයේ
නායක හිමියන් වන පූජ්ය මුවඇටගම ආනන්ද ස්ථවිරයන් වහන්සේ ඉදිරිපත් කල විට එම ඉල්ලීම
ප්රතික්ෂේප කරන ලද අතර කෝවිල සංවර්ධනයට අවසර දී තිබේ. දැනට මේ සම්බන්ධව මානව
හිමිකම් කොමිසම වෙත පැමිණිල්ලක් ඉදිරිපත් වී තිබේ.මේ සියලු තත්වයන් හමුවේ <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>නිෂ්ක්රීය ව සිටින අධ්යක්ෂ ජනරාල් තුමා<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>පසුගියද ඉන්දියාවට ගොස් <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ලෝක බෞද්ධ සමුලුව ද අමතා තිබේ. <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ඉන්දීය මැදිහත් වීම නිසා උතුරේ දේශපාලඥයන් එම පළාත්
වල තිබෙන බෞද්ධ ස්ථානයන්ට කරන විනාශය ගැන එහිදී හොඳ පණ්වුඩයක් නිකුත් කිරීමට අවස්ථාව
තිබුණි. එහෙත් ඒ සමුලුව ඔහුට පෞද්ලික සංචාරයක් පමණකි.පුරාවස්තු ආඥා පනත යටතේ
හුදකලා කරන ලද මෙරට බෞද්ධ උරුමයට දිගින් දිගටම එල්ල වන තර්ජනයන් <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>තව දුරටත් අපට ඉවසා දරා සිටීමට නොපිළිවන කරුණාකර
උරුමය අයිති ප්රජාවට උරුමය භාර දෙන්න.ඒ සඳහා පුරාවස්තු</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">
</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;">සහ උරුම</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">
</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;">කළමනාකරණ පනතක අවශ්යතාවයක්</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";">
</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;">දැඩිව ඉස්මතුව තිබේ.</span><span style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #990000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: inherit; mso-fareast-font-family: "Times New Roman"; mso-hansi-font-family: inherit;">මතුගම සොනවිරුවන්</span><span style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"><span style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><a href="https://web.facebook.com/photo/?fbid=2342616939251181&set=pcb.2342629715916570&__cft__%5b0%5d=AZWjvnZinZY93kzwM_7Pz32aAqmg73suT6fP76W0QfY43IrOE81QIlYaabXwvC07LRiXzeQBqNgNzJR7RRwRR0fRNg73napvVztI4Z22gr-EJY0wPkNxh39NMQngeSPxGTlQti1fFEYZ2Z3agl6pSkLQEKILgqmKJdYryHVb1v8vrA&__tn__=*bH-R"><span style="border: 1pt solid windowtext; font-family: "Times New Roman", "serif"; padding: 0in; text-decoration: none;"><span style="color: #990000;"><o:p></o:p></span></span></a></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><a href="https://web.facebook.com/photo/?fbid=2342616939251181&set=pcb.2342629715916570&__cft__%5b0%5d=AZWjvnZinZY93kzwM_7Pz32aAqmg73suT6fP76W0QfY43IrOE81QIlYaabXwvC07LRiXzeQBqNgNzJR7RRwRR0fRNg73napvVztI4Z22gr-EJY0wPkNxh39NMQngeSPxGTlQti1fFEYZ2Z3agl6pSkLQEKILgqmKJdYryHVb1v8vrA&__tn__=*bH-R"><span style="text-decoration: none;"><o:p><span style="color: #990000;"> </span></o:p></span></a></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"><span style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p><span style="color: #990000;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"><span style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><a href="https://web.facebook.com/photo/?fbid=2342617665917775&set=pcb.2342629715916570&__cft__%5b0%5d=AZWjvnZinZY93kzwM_7Pz32aAqmg73suT6fP76W0QfY43IrOE81QIlYaabXwvC07LRiXzeQBqNgNzJR7RRwRR0fRNg73napvVztI4Z22gr-EJY0wPkNxh39NMQngeSPxGTlQti1fFEYZ2Z3agl6pSkLQEKILgqmKJdYryHVb1v8vrA&__tn__=*bH-R"><span style="border: 1pt solid windowtext; font-family: "Times New Roman", "serif"; padding: 0in; text-decoration: none;"><span style="color: #990000;"><o:p></o:p></span></span></a></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><a href="https://web.facebook.com/photo/?fbid=2342617665917775&set=pcb.2342629715916570&__cft__%5b0%5d=AZWjvnZinZY93kzwM_7Pz32aAqmg73suT6fP76W0QfY43IrOE81QIlYaabXwvC07LRiXzeQBqNgNzJR7RRwRR0fRNg73napvVztI4Z22gr-EJY0wPkNxh39NMQngeSPxGTlQti1fFEYZ2Z3agl6pSkLQEKILgqmKJdYryHVb1v8vrA&__tn__=*bH-R"><span style="text-decoration: none;"><o:p><span style="color: #990000;"> </span></o:p></span></a></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"><span style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p><span style="color: #990000;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"><span style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><a href="https://web.facebook.com/photo/?fbid=2342617762584432&set=pcb.2342629715916570&__cft__%5b0%5d=AZWjvnZinZY93kzwM_7Pz32aAqmg73suT6fP76W0QfY43IrOE81QIlYaabXwvC07LRiXzeQBqNgNzJR7RRwRR0fRNg73napvVztI4Z22gr-EJY0wPkNxh39NMQngeSPxGTlQti1fFEYZ2Z3agl6pSkLQEKILgqmKJdYryHVb1v8vrA&__tn__=*bH-R"><span style="border: 1pt solid windowtext; font-family: "Times New Roman", "serif"; padding: 0in; text-decoration: none;"><span style="color: #990000;"><o:p></o:p></span></span></a></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"><span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><a href="https://web.facebook.com/photo/?fbid=2342617762584432&set=pcb.2342629715916570&__cft__%5b0%5d=AZWjvnZinZY93kzwM_7Pz32aAqmg73suT6fP76W0QfY43IrOE81QIlYaabXwvC07LRiXzeQBqNgNzJR7RRwRR0fRNg73napvVztI4Z22gr-EJY0wPkNxh39NMQngeSPxGTlQti1fFEYZ2Z3agl6pSkLQEKILgqmKJdYryHVb1v8vrA&__tn__=*bH-R"><span style="text-decoration: none;"><o:p><span style="color: #990000;"> </span></o:p></span></a></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; text-align: justify;"><span style="font-family: "inherit","serif"; font-size: 12.0pt; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-fareast-font-family: "Times New Roman";"><o:p><span style="color: #990000;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="line-height: normal; margin-bottom: .0001pt; margin-bottom: 0in; margin-left: 9.0pt; margin-right: 0in; margin-top: 0in; text-align: justify;"><span style="border: 1.5pt solid windowtext; font-family: "inherit", "serif"; font-size: 11.5pt; padding: 0in;"><o:p><span style="color: #990000;"> </span></o:p></span></p>mathugama seneviruwanhttp://www.blogger.com/profile/17392542531704445510noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4119988986176611249.post-63242916648243694032023-04-06T07:38:00.005-07:002023-04-06T07:38:57.428-07:00නානවනම් නාන්න නෝනේ<p><span style="color: red;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">ඇමරිකන්
තානාපතිනිය සිංහල ඉගෙනීම අරඹා ඇතැයි වාර්තා වන අතර ඇය දළදා සමිඳුන් වැඳ පුදා
ගැනීමට දළදා මාළිගයට පැමිණි බවද මාධය වල පුවත් පළ විය.මේ අතර වාරයේ කෝට්ටේ මහානායක
හිමි පූජ්ය කොටපිටියේ රාහිලු හිමි සහ මහනුවර මල්වතු අස්ගිරි නායක් හිමි යන් බැහැ
දැකීමට ගිය බවත් දැක්වේ.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">1815
දී රට ගිවිසුමකින් බ්රිතාන්ය ට භාර දීමට කලියෙන් ඉංග්රීසි ආණ්ඩුවේ විශේෂ
නියෝජතයෙකුද මෙලෙස හැසිරුණු බව අප දනිමු. ඔහු තමයි ජෝන් ඩොයිලි. ඔහු කරතොට හිමියන්
ගෙන් සිංහල ඉගෙන උඩරට රාජධානිය තුළ සිදු වන සියලුම දේ තමන්ගේ ආණ්ඩුවට වාර්තා කළ
පුද්ගලයෙක්.රජ වාසලේ මත් පැන් ඇබ්බැහි වීමත් මහා නායක හිමිවරුන් ගේ ගූණ අගුණත් ඔහු
වාර්තා කළ අනෙක් දේ බවට පත් වෙයි. අවසාන උඩරට රජු බලයෙන් පහකොට බ්රිතාන්ය රජයට
ලංකාව ඈඳා ගැනීම සඳහා කළ මේ විශිෂ්ට ඔත්තු සේවා මෙහෙයුම අද කරන්නේ ජුලී චන්ග්
තානාපතිනියයි. </span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ගෝඨාභය ජනපතිවරයා බලයෙන් පහකිරීමට ඇය දැක්වූ
මැදිහත් වීමද විශිෂ්ට බව යම් දිනක ඇමරිකාව සටහන් කර තබාවි.අරගලය දියත් වූ එක් රාත්රියක
ඇය මිරිහානේ නිවසට පැමිණ ගෝඨාභය වෙනුවෙන් යාඥා කල බව පැවසෙයි. අනතුරුව කීප විටක්ම
ජනපති හමු වීමට ගොස් තිබෙන ඇය අවසාන තත්පරයේ දී අරගලට උත්සන්න වී ජනපති මන්දිරය වට
කරන විට වහාම ඉල්ලා අස්වන ලෙසට ජනපතිවරයාට බල කර සිට ඇත. ඇමරිකාව ගැන ඉහළින්ම
විශ්වාසය තබා සිටි ගෝඨාභයට ප්රභාකරන්ට සිදු වූ දේ සිදු වන්නට වැඩි කාලයක් ගත වී නැත.මේ
කාලයේ වරින් වර කතා නායක වරයා විදේශ ඇමතිවරයා මෙන්ම ජ.වි.පෙ. නායකයාද හමු වීමට
ජුලී චන්ග් අමතක කර නැත. අරගලය සඳහා අවශ්ය පන්නරයද මුදල් ද ඇය ලබා දෙන්නට ඇති.
ඇයගේ ආරක්ෂාවට කලු සෙබල කණ්ඩායමක් සිටි බවද දැන ගන්නට ඇත. මේ මගින් මැති ඇමතිවරුන්
පමණක් නොව ජනපතිවරයාද බිය ගන්වන්නට ඇති බව නිසැකයි.මරණ බයට මුදලට තිබෙන කෑදර කමට
පමණක් නොව ඇමති කටු වලට තිබෙන වුවමනාවට මානව හිමිකම් වලට අරගලයට ඉඩ දී රට අස්ථාවර
වුණ බව දැන් අපි දනිමු. ජුලී රනිල්ට කැමති නැත. රනිල් කපටියෙකු බව ඇය දනී.මෝඩයන්
අන්දවා වැඩ ගැනීමේදී කපටියෙකු ජනපතිවරයෙකු වූ විට මෙහෙයුමට බාධා එල්ල වේ. ඒ නිසා
සරත් ෆොන්සේකා අනුර දිසානායක ආදීන් අල්ලා ගැනීම ඇයගේ සැලසුමේ කාරණා
කීපයකි.පෙරටුගාමීන් යොදවා භික්ෂූන් වහ්නසේලා ට අපහාස කිරීම පටන් ගෙන ඇත.භික්ෂු
විශ්ව විද්යාලයේ කලබගෑනිය ඒ සඳහාය. මාධ්ය වලට අවශ්ය එන්නත කල් තියා සූදානම් කර තිබුණි.ඩයස්පෝරාවේ
මුදල් සඳහා රනිල් එකඟ කර ගැනීම කජ්ජකි.වික්ටෝරියා නූලන්ඩ් පැමිණ තානාපතිනියත් ජනපතිත්
අතර යම් සංහිඳියාවක් ඇති කර ඇත.ජගත් මූල්ය අරමුදලේ සහාය රනිල්ට ලැබෙන්නේ ඒ නිසාය.රනිල්
ලවා ඇමරිකානු න්යාය පත්රය ක්රියාත්මක කිරීමට දැඩි නීති රීති අවශ්ය වෙයි. ප්රති
ත්රස්ත පනත ඒ සඳහාය.ඇතැම් විටක මේ පනතේ කෙටුම්පත ඇමරිකානු තානාපතිනිය හරහා පැමිණෙන්නටද
පිළිවන. තත්වය භයානකය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="color: red;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>රට
බෙදීමේ න්යාය පත්රයට රනිල් කැමතිය. ගරුඩෙකු සිටියා කියා සිය නිවසේ වත්තේ පොල්
ගසක් කපා දැමූ රනිල්ට ජනවාර්ගික ප්රශ්ණය කියා නැති ප්රශ්ණයක් ඇදගෙන <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>රට බෙදීම මහ ලොකු වැඩක් නොවේ.ඔහු වරින් වර ඒකට පසුබිම්
හදන්නට උත්සාහ කරයි.ඔහු මේ සෙල්ලම් කරන්නේ ඉදිරි ජනපතිවරණයේ දී විරුද්ධ පක්ෂේ බලවතෙකු
නොමැතිවම යළි බලයට පත් වීමටයි.ඒ සඳහා ජූලි නෝනාගාගේ සහාය අවශ්ය වෙයි.කෙසේ වෙතත්
ජුලී නෝනා මේ නටන්නේ බුදුන් වහන්සේට පූජා කළ පින් බිමක සිටයි. දළදා හාමුරුවන්ට
පූජා කළ පින් බිමක සටයි. නෝනා ගේ නැටීම නෑමක් බවට පත් කරන්නට හැකි වන්නේ ද එක්
අතකින් ඩොයිලි හැදූ යටත් විජිත දැලේ පැටලුන කැප්පෙටිපොලලා වැනි අයටයි. නැතිනම්
ඉතිහාසය මගින් පන්නරය ලබා සැබෑ ජයග්රහණයක් සඳහා මෙහෙයවන්නට හැකි
පුද්ගලයන්ටයි.ඉරණමත් දෛවයත් එක ලෙස ලියැවී තිබෙන මේ මොහොතේ අපි අපගේ කැප කිරීම
කරමු.</span></span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></p>mathugama seneviruwanhttp://www.blogger.com/profile/17392542531704445510noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-4119988986176611249.post-31330161181946227682023-03-22T07:39:00.004-07:002023-03-22T07:39:53.092-07:00 පුරාවිද්යා රක්ෂිත ගැසට් කිරීමට විධායකයෙන් බාධා එල්ල වෙයි<p><span style="color: red;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="color: red;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span lang="SI-LK"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span lang="SI-LK">මෙරට ක්රියාත්මක කරනු ලබන
පුරාවිද්යෘ ආඥා පනත ඉතා බලවත්ය.1940 දී යටත් විජිත යුගයේ දී පණවනු ලැබූ මෙම නීතිය
අවස්ථා ගණනාවකදී සංශෝධනය වී තිබේ.වර්තමානයේ ද මෙම පනත යාවත්කාලීන කිරීමේ අවශ්යතාවය
මත සංශෝධනයන්ට ලක් කර ඇති නමුදු අදාළ අමාත්යවරයා විසින් එම සංශෝධිත පනත මෙතෙක්
අමාත්ය මණ්ඩලයට ඉදිරිපත් කර නොමැත.</span><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ලංකාව පුරා හඳුනාගත් පුරාවිද්යාත්මක
ප්රදේශ සහ ස්මාරකයන් පන්දහසකට අධික සංඛ්යාවක් තිබේ යැයි දක්වා ඇත. පුරාවිද්යා
දෙපාර්තමේන්තුවේ කොමසාරිස් වරයෙකුව සිටි එම.එච්.සිරිසෝම මහතා විසින් අසූව දශකයේ දී
උතුර සහ නැගෙනහිර පළාත්වල පමණක් ස්ථාන 276 ක් හඳුනාගෙන තිබූණි . උතුර සහ නැගෙනහිර
පැවති යුධ කටයුතු වල පශ්චාත් ක්රියාවලිය අවසන් වීමෙන් පසු<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>පුරාවිද්යා දෙපාර්තමේන්තුවේ නිළධාරීන් අම්පාර
දිස්ත්රික්කය මන්නාරම මඩකලපු සහ ත්රිකුණාමල දිස්ත්රික්කයන් ආවරණය වන පරිදි
ගවේෂණ ජාලයක් දියත් කළහ.මෙම ගවේෂණ මගින් මඩකලපු දිස්ත්රික්කයේ ස්ථාන පන්සිය තිහක්
අම්පාර දිස්ත්රික්කයේ ස්ථාන හාරසිය තිහක් සොයා ගෙන තිබේ.ත්රිකුණමලයෙන් සොයා ගෙන
තිබෙන්නේ සථාන 284 ක් පමණකි. උතුරු පළාතේ යාපනය දිස්ත්රික්කයෙන් ස්ථාන 120 ක්ද
කිලිනොච්චියෙන් 27 ක්ද වවුනියා දිස්ත්රික්කයේ මන්නාරමෙන් ස්ථාන 66 ක්ද මුලතිවු
වලින් ස්ථාන 177 ක්ද වවුනියාවෙන් ස්ථාන 78 ක් ද තිබෙන බව ගවේෂණ වාර්තා දක්වයි.
හමුදාවේ සහායෙන් <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>කල මෙම ගවේෂණ වලදී සොයා
ගන්නා ලද තැන් වල තිබෙන පුරාවස්තු ස්ථාන වශයෙන්ද සමස්ත පද්ධතිය වශයෙන්ද වාර්තා
කිරීම නිසා සම්පූර්ණ ස්මාරක සංඛ්යාව මේ වන තුරු නිශ්චිතව නිර්ණය කර නොමැත් තත්වයක
ඇත.පුරාවිද්යා දෙපාර්තමේන්තුවේ ගෝලීය තොරතුරු ඒකකය මගින් ගූගල් සිත්යම් සකස්
කිරීමද මේ වන විට ආරම්භ කර තිබේ.සමස්ත දිවයිනම<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>ආවරණය වන පරිදි ස්ථාන 1565 ක් මේ වන විට එම ඒකකය මගින් මගින් සිතියම් ගත කර
ඇත. උතුර සහ නැගෙනහිර පෙදෙස් වල එම සංඛ්යාව405 කි. ගවේෂණ වලින් පසුව නිත්යානුකූලව
ගැසට් කිරීමේ ක්රියාවලිය ආරම්භ වූ අතර දිවයින ම ආවරණය වන පරිදි ගැසට් කරන ලද
ස්මාරක සංඛ්යාව 2664 කි. ඒ අතරින්<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>උතුර
සහ නැගෙනහිර ප්රදේශයන් හි අම්පාර 353 ක්ද<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>තිකුණාමලය34 ක්ද .මඩකලපුව ස්ථානයන් 03 ක්ද.යාපනය 58 ක් ද. වව්නියාව 29 ක්ද
. මන්නාරම ස්ථාන 33 ක් ද. කිලිනොච්චිය 08 ක් ද<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>මුලතිව් 88 ක්ද ගැසට් මගින් ප්රකාශයට පත් කර ඇත.තවත් ස්ථාන දහසකට අධික
සංඛ්යාවක් ගැසට් කිරීමට තිබේ..ඒ සමගම පුරාවිද්යා රක්ෂිත වශයෙන් උතුරු නැගෙනහිර
පළාත් වල ගැසට් කරන ලද ස්ථාන සංඛ්යාවද අල්ප බව කිව යුතුය.මෙම ක්රියාවලියෙන් පසු
එම ස්ථානයන්හි භූමිය වෙන් කොට මායිම් කණු දැමීමේ වැඩ සටහනක්ද ක්රියාත්මක
විය.නමුත් කොරෝනා වසංගත තත්වයට එම නිළධාරීන්ද ගොදුරු වීම නිසා මායිම් කණු දැමීම
අතරමග නැවැත්වීමට සිදු විය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>වර්තමානය
වන විට මෙම පෙදෙස් වල සහ දිවයිනේ අනෙක් පළාත් වලද තිබෙන පැරණි ස්ථාන බරපතල අනතුරකට
පත්ව තිබේ.එයට ප්රමුඛ හේතුව නිදන් සෙවීමේ ආශාව මත මෙම ස්ථාන හාරා විනාශ කරලීමයි. දෙවනුව
ඉඩම් අක්පත් කරගැනීමේ වුවමනාව මත පුරාවස්තු විතැන් කිරීම සහ ඩෝසර කිරීම මත සිදු වන
විනාශයයි. තෙවනුව නිසි සංරක්ෂණයකට ලක් නොවී සිදු වන විනාශයයි. නිදන් ඇත හෝ නැත
යන්නට දෙපාර්තමේන්තුව නිශ්චිත විද්යාත්මක පිළිතුරක් දී නොමැත.අත්අඩංගුවට ගන්නා ලද
ඇතැම් චංචල පුරාවස්තූන්ද අනුරූ යයි සළකා අතහැර දමා තිබේ.මෙවැනි තත්වයක් යටතේ මෙරට
ජාතික උරුමයන් ලෙසය සැළකෙන පුරාවස්තු සහ වැදගත් වාස්තු නිර්මාණ පත් වී ඇති ශෝචනීය
ඉරණම අති බ්යානකය.මෙම තත්වය වටහා ගැනීම උදෙසා පවතින දේශපාලන හා සාමාජීය වටපිටාව
අසමත් වී තිබේ.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>පුරාවස්තූන් පවතින ස්ථානයක් ආරක්ෂිත
ස්මාරකයක් ලෙසට ගැසට් කිරීමේ වගකීම පවතිනුයේ අදාළ ජාතික උරුමයන් පිළිබද අමාත්යවරයාට
හෝ සංස්කෘතික අමාත්යවරයාටය. පුරාවිද්යා රක්ෂිත ප්රදේශයක් ගැසට් කිරීමේ පූර්ණ
බලතල පවතින්නේ පුරාවිද්යෘ අධ්යක්ෂ ජනරාල් වරයාටය. රජයේ ඉඩම් වල පවතින මෙම ස්ථාන
ගැසට් කරලීමට අධ්යක්ෂ ජනරාල්වරයාට බාධාවක් නැත. නමුත් ඒ සඳහා අදාළ ප්රදේශයේ ප්රාදේශීය
ලේකම්වරයා සහ මිනුම්දෝරු දෙපාර්තමේන්තුව සහයෝගයෙන් සම්බන්ධ විය යුතුය.එහෙත්
යුද්ධයෙන් පසුව උතුර සහ නැගෙනහිර පළෘත් වලට පත්ව සිටින දෙමළ සහ මුස්ලිම් ප්රාදේශීය
ලේකම් වරු මෙම කටයුතු සඳහා සහයෝගයෙන් කටයුතු නොකරති.මෙම තත්වය වෙනස් කර කඩිනමින්
ස්ථාන ගැසට් කරලීම පිණිස හිටපු ජනාධිපති ගෝඨාභය රාජපක්ෂ විසින් ජනාධිපති කාර්ය
සාධක බලකායක්ද පත් කරන ලද්දේය.නැගෙනහිර ප්රදේශයේ පවතින අති විශාල පුරාවස්තු සංඛ්යාව
රැක ගැනීම උදෙසා විධිමත් වැඩ පිළිවෙලක් සැකසීම එහි අරමුණ විය. මේ තත්වය තුළ මේ ප්රදේශයන්හි
ස්ථාන රාශියක්ම ගැසට් කිරීමේ ක්රියාවලිය ඇරඹුණු අතර පුරාවිද්යා රක්ෂිත බිම් හි
මායිම් කණු දැමීමද<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>සිදු කෙරිණ.නමුත් දෙමළ
දේශාපලඥයන් විසින් මෙකී ස්ථාන වලට කරන ලද බලබෑම මධ්යයේ මේ ගැසට් කිරීමේ ක්රියාවලියද
මායිම් කණු දැමීමේ කටයුත්තද මේ වන විට අඩාලව තිබේ.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මෙවැනි තත්වයක් උදාව පවතින අවස්ථාවක 2022
වර්ෂයේ වත්මන් ජනාධිපතිවරයා<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>සිය ධූරයට පත්
වීමෙන් පසු ඔහුගේ ලේකම් වරයා විසින් පුරාවිද්යෘ අධ්යක්ෂ ජනරාල් වරයා වෙත 2023
/01/11 දාතම යටතේ <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ලිපියක් නිකුත් කර තිබේ.
එහි මෙසේ සදහන් වේ.පුරාවස්තු ආඥා පනත මගින් ඔබ වෙත පැවරී ඇති බලතල ප්රකාරව
පුරාවිද්යාත්මක ස්ථාන හා ස්මාරක ප්රකාශයට පත් කිරීමට පූර්වයෙන්<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>යළි උපදෙස් ලබා දෙන තෙක් අදාළ තොරතුරු අමාත්ය
මණ්ඩලය වෙත ඉදිර්පති කිරීමට කටයුතු කරන ලෙස ගරු ජනාධිපතිතුමාගේ උපදෙස් පරිදි
කාරුණිකව දැනුම් දෙමි.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මෙම බලහත්කාරය කිසිසේත්ම ව්යවස්ථානුකූල
නොවේ. යම් පනතික් ආයතන ප්රධානියෙකුට පවරන ලද බලය නැවත විධායකයට යටත් කිරීමට ඉඩක්
නැත. නැතිනම් අමාත්ය මණ්ඩලයට යටත් කිරීමට ඉඩක් නැත. ඒ සදහා නිසි උපදෙස් ඉදිරිපත්
නොකළ ජනාධිපති ලේකම් සමන් ඒකනායක මහතාද වැරදි පූර්වාදර්ශයක් සපයා තිබේ. මැතිවරණ
කටයුතු සඳහා අදාළ නාමයෝජනා භාර ගැනීමෙන් වළකින ලෙසට රාජ්ය පරිපාලන ලේකම් වරයා
විසින් නිකුත් කල ලියමනට මෙය සමාන වේ.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>.මේ වන විටත් උතුර සහ නැගෙනහිර පෙදෙස් වල
අන්තවාදී දෙමළ දේශපාලනඥයන්ගේ බල පෑමට සහ නිදන් සෙවීමේ ආශාවෙන් සිටින පුද්ගලයන් විසින්
වේගයෙන් මෙම පුරාවස්තු විනාශ කරමින් ඇත. ගැසට් කිරීම <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>තවත් ප්රමාද කිරීම නිසා නීතිමය ක්රියාවලියේ දී
බාධා එල්ල වේ.උසාවියකට නිසි මිනුම්දෝරු සැලසුම් ඉදිරිත් කල නොහැකි වනු ඇත.මේ වන
විට මුලතිවු කුරන්දි විහාර රක්ෂිතයට අභිනවනේ එකතු වූ අක්කර 210 ක භූමිය ගැසට්
කිරීමද අතරමග ඇණ හිට තිබේ. අමාත්ය විධුර වික්රමනායක ඇතුළු අමාතය මණ්ඩලය ද
මුලතිවු ප්රාදේශීය ලේකම්වරයාද මීට වගකිව යුතුය. ඒ අතර කැලෑ පාලුවන් මුලතිවු රක්ෂිතයට
වැද කැලෑ කැපීම අඛණ්ඩව සිදු කරති.මේ සියළු අනිතීක ක්රියා සිදු කරනුයේ උතුර සහ
නැගෙනහිර පෙදෙස් වෙන් කර ඉඩම් බලතල ලබා දීමට බව නිසැකය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>විධාකය යනු දේශපාලනයේ සෑමඅංශයකම ප්රධානියා
වුවද ඔහුට අත්තනෝමතික බලයක් නැත. ඔහු නීතින්ට මෙන්ම රීතින්ටද යටත්විය යුතුය. එසේ
නැතහොත් ජනතාවද නීතිය සහ සම්ප්රදායන් නොසලකා හරිමින් කුළුමීමන් ලෙසට කටයුතු
කිරීමට පටන් ගනිති.මේ නරක තත්වය වහා වෙනස් කළ යුතුය. නැතහොත් ස්වභාව ධර්මයාගේ
දඩුවම හෝ අපේක්ෂා කල යුතුය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">මතුගම
සෙනෙවිරුවන්</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></span></p>mathugama seneviruwanhttp://www.blogger.com/profile/17392542531704445510noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4119988986176611249.post-78869768564309630402023-02-01T05:19:00.002-08:002023-02-01T05:19:48.870-08:00දහතුන සහ දහසය වන සංශෝධනයන් මගින් එළඹෙන භයානක ඉරණම<p><span style="color: #cc0000;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><o:p><span style="color: #cc0000;"> </span></o:p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><o:p><span style="color: #cc0000;"> </span></o:p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #cc0000;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjtIPJ6JKIfado7c0KBwUt-PdsNsLYkZJ8LjXYAFDBsnuQCsXK8EpW1tOZAtISQN3kOnc3crsH6cdXR9akMxCjlApNsi8_faS3p77zczFjeQdtt-D-0n6DjEmLwio5WlEH2f69folc_6AGy6izlU0mgVhfLj3grNkJvAsE0G5zK1sLaypLPkinTxv9VCA/s640/IMG_6074.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="640" data-original-width="439" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjtIPJ6JKIfado7c0KBwUt-PdsNsLYkZJ8LjXYAFDBsnuQCsXK8EpW1tOZAtISQN3kOnc3crsH6cdXR9akMxCjlApNsi8_faS3p77zczFjeQdtt-D-0n6DjEmLwio5WlEH2f69folc_6AGy6izlU0mgVhfLj3grNkJvAsE0G5zK1sLaypLPkinTxv9VCA/s320/IMG_6074.jpg" width="220" /></a></span></div><span style="color: #cc0000;"><br /></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="color: #cc0000;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span lang="SI-LK"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ජනපති රනිල් වික්රමසිංහ මහතා යාපනයට ගොස් 13
වන ආණ්ඩු ක්රම ව්යවස්ථාව පිළිබඳ කරන ලද ප්රකාශය අලුත් තත්වයක් නොවේ. නිදහස්
දිනයට ප්රථම බලය බෙදා අවසන් කරන බවටද ඔහුගේ කලින් ප්රකාශයක් විය. දැනට ඔහු ඉදිරියේ
අභියෝගයන් දෙකක් ඇත. පොහොට්ටුවේ බලය ගිලිහෙන්නට නොදී බලයේ සිටිමින් බෙදුම්වාදී න්යාය
පත්රයේ යම් කිසි කොටසක් බිම් මට්ටමේ සිදු කිරීම සහ පළාත් පාලන මැතිවරණය කල්දමා
ගැනීම මගින් තමන්ට පැමිණෙන අභියෝගය තාවකාලිකව පස්සට දමා ගැනීම මේ කරුණු දෙකයි.පොහොට්ටුවේ
ආයු කාලය අවසන් බව ඔහු දනී.මහින්ද රාජපක්ෂ මහතාගේ ඇවෑමෙන් තව දුරටත් පොහොට්ටුව විසිරෙන
ආකාරය පිළීබඳ වැටහීමක්ද තිබෙනවා වන්නට පිළිවන. රටේ ප්රධානත්වයට නව නායකත්වයක්
නැති පසුබිමක මාර්තු මාසයෙන් පසු ජනපතිවරනයකට යෑම සඳහා සූදානම් වීමක් මෙහිදී දක්නට
ලැබේ. දෙමළ ජාතික සන්ධානය ට සහ ඉන්දියාවට දොල පිදේනි දෙමින් කල්මරමින් සිටින්නේ
බලය තහවුරු කර ගැනීමේ වුවමනාවට බව පැහැදිලිය.ඒ අතර ඉන්දීය විදේශ ඇමති ජය ශංකර්ගේ
පැමිණීමෙන් පසු පළාත් සභාවද පැවැත්වීමට බල කිරීමක් සිදු කර තිබේ.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>දහතුන් වන සංශෝධනය යනු ජාතිය ඉදිරියේ
ඇටවූ මර උගුලකි.එවක ඉන්දීය දඩු අඩුවට අසු කර ගත් ජේ.ආර්. ජයවර්ධනයන් ඉන්දු ලංකා
ගිවිසුම අත්සන් තබා ආණ්ඩුක්රම ව්යවස්ථාවට සංශෝධනයක් ගෙනවුත් පළාත් සභා
පිහිටුවන්නට යෙදුණි.බෙදා වෙන් කර ගැනීමට තැත් දරන උතුර සහ නැගෙනහිර පෙදෙස් වලට
අමතරව තවත් පළාත් හතක ස්වයං පාලනය සදහා නැතිනම් ෆෙඩරල් ක්රමය ස්ථාපිත කරලීමට ඇටවූ
මේ උගුල ජේ.ආර්. ජයවර්ධනගේම කපටි උපාය මත අක්රීය කර ඇත්තේ ව්යවස්ථාවට එක් වගන්තියක්
එකතු කරමිනි.පසුගිය කාලයේ කීප වරක්ම මෙම වගන්තිය ඉවත් කරලීමට බෙදුම්වාදීන්
තැත්කලහ. චන්ද්රිකා මැතිණිය මහින්ද රාජපක්ෂ<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>යන දෙදෙනාම ඊට කැමැත්තක් දැක්වුවද හේතු ගණනාවක් නිසා ඒම අරමුණට ළගා විය
නොහැකි විය.ජේ.ආර්. ජයවර්ධනට පසු බලයට පත් ආර්.ප්රේමදාස මහතා 13ටත් එහා ගොසින්
දහසය වන සංශෝධනය සම්මත කර ඇත. එයින් බලාපොරෙත්තු වන ලද්දේ දෙමළ බස උතුර සහ
නැගෙනහිර පෙදෙස් වල පරිපාලන බස කර ගැනීමයි. වෙනම දේශයක් වෙනම භාෂාවක් වෙන් වී යෑමට
අවශ්ය සාධකයන්ය. අන්තර් ජාතිකව පිළිගන්නා සාධකයන්ය.මේ වන විට උතුර සහ නැගෙනහිර ප්රදේශයන්හි
උසාවි කටයුතු සියල්ල කරනු ලබන්නේ දෙමළ භාෂාවෙනි.මේ නිසා පුරාවිද්යා ස්ථානයන්
පිළිබද මහේස්ත්රාත් අධිකරණ වලදී පවත්වන නඩු විභාග වලදී පුරාවිද්යා නිළධාරීන්ට
දැඩිදුෂ්කරතා වලට මුහුණ දීමට සිදුව තිබේ.ඉදිරියේදී පළාත් සභා මගින් පුරාවිද්යා ප්රඥප්තියක්
සම්මත කරගතහොත් උතුරු සහ නැගෙනහිර සියලු බෞද්ධ ස්මාරකයන් අනතුරේ වැටෙනු ඇත.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මේ ප්රශ්ණයේ ඊළඟ අදියර නිර්මාණය වනුයේ මධ්යම
පළාත අරභයාය. 2012 ජන සංගණනයට අනුව මධ්යම පළාත එනම් මහනුවර මාතලේ සහ නුවර එළිය
දිස්ත්රික්කයන් හි සමස්ත සිංහල ජනගහනය 2012 ජන සංගණනයට අනුව 4599476 කි. දෙමළ බස
කතා කරන ජනතාව එනම් ඉන්දියානු දෙමළ ලංකා දෙමළ සහ මුස්ලිම් ජනගහනය 2255804 කි. 2023
දී පැවැත්වීමට නියමිත ජන සංගණනයේ දී මේ තත්වයත තවදුරටත් වෙනස් විය හැකිය. මේ සංඛ්යා
ලේඛන ගත් විට සිංහලයන් අභිබවා දෙමළ බස කතා කරන ජනයා ගේ වර්ධනයක් නොමැති බව කෙනෙකුට
පෙන්වා දිය හැකිය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: #cc0000;"> </span></o:p></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #cc0000;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEis3b5qqFPYkXxOeVaJUXj_R1GKr5fT9BzT2_g5AJIdbeLZB6p1BoEbdSb7RQPrfSkig3pe-X6Oy-_CHR3Hbafa2LLjZ9EMnLVXWgiUMx_Yony7k8h9NXeOQ0_emd9Ppus3Vqb8qiwmZhLrDUSEREbz_dBRvX1IqiIGoGi-sngDGki8pwLQr9eZJ8zf8g/s640/IMG_6075.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="640" data-original-width="475" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEis3b5qqFPYkXxOeVaJUXj_R1GKr5fT9BzT2_g5AJIdbeLZB6p1BoEbdSb7RQPrfSkig3pe-X6Oy-_CHR3Hbafa2LLjZ9EMnLVXWgiUMx_Yony7k8h9NXeOQ0_emd9Ppus3Vqb8qiwmZhLrDUSEREbz_dBRvX1IqiIGoGi-sngDGki8pwLQr9eZJ8zf8g/s320/IMG_6075.jpg" width="238" /></a></span></div><span style="color: #cc0000;"><br /></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: #cc0000;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>නමුත් යතාර්ථය එය නොවේ.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>නුවර එළිය දිස්ත්රික්කය තුළ ජනගහනය සලකා
බැලීමෙන් සබෑ තත්වය වටහා ගත හැකිය<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>එහි සමස්ත
සිංහල ජනගහනය 282053 කි. දෙමළ බස කතා කරන ජනයා එම දිස්ත්රික්කය තුළ 427856 දක්වා
වර්ධනය වී තිබේ.විශේෂයෙන්ම මෙහි දෙමළ ජනගහනය 410204 ක් සිටින<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>අතර ප්රාදේශීය ලේකම් කොට්ඨාශයන් තුළ ද සිංහල
ජනගහනය අභිබවා දෙමළ ජනයාගේ වර්ධනයක් දක්නට හැකිය. මෙය මෙලෙස සිදු වූයේ අවසාන වශයෙන්
1987 දී සම්මත කරන ලද පුරවැසි පනත මගින් ඉන්දියාවට පිටත් කර යැවිය යුතු එතෙක්
ලංකාවේ ඉදිරව සිටි සිටි ඉන්දියානු සම්භවයක් සහිත සියලුම<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>දෙමළ ජනයාට කිසිම කොන්දේසියක් නොමැති පුරවැසි
කම පිරිනැමීමයි.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මෙම පුරවැසි පනත පාර්ලිමේන්තුවට ඉදිරිපත්
කළ කල්හි මෙයට සහමුලින්ම විරුද්ධ වූ ප්රධාන පුද්ගලයා වූයේ වර්තමාන අග්රාමාත්ය
දිනේෂ් ගණවර්ධන මහතාය.මේ සම්බන්ධව ඔහු විසින් පාර්ලිමේන්තුව අමතා කරන ලද කතාව
ඇතුලත් කර <b>ජාතියේ උරුමය වැළලයි</b> යනුවෙන් කුඩා පොත් පිංචක්<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මහජන එක්සත් පෙරමුණ විසින් 1987 දී ප්රකාශයට
පත් කර ඇත. එම ප්රකාශනයෙන් පැහැදිලි කරනුයේ පුරවැසි පනතේ හත් වන වගන්තියේ භයානක
කමය.විශේෂයෙන්ම 16 වන සංශෝධනය අනුව උතුර සහ නැගෙනහිර පළාත් වල පමණක් නොව නුවර එළිය
දිස්ත්රික්කයේ දෙමළ ජනයා වර්ධනයව<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>සිටින ප්රාදේශීය
ලේකම් කොට්ඨාශයන් තුළද දෙමළ බස පරිපාලන බස වන අකාරය ඔහු පෙන්වා දී තිබුණි.16 වන
සංශෝධනයේ දී එම තත්වය විග්රහ කොට ඇත්තේ මෙසේය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">උප
දිසාපති කොට්ඨාසයක් සංයුක්ති වන යම් ඒකකයක සුළු ජනගහනයට එම ප්රදේශයේ සිංහල හෝ
දෙමළ භාෂාමය සුළු ජන කොටස දරන අනුපාතය කෙරෙහි සැලකිල්ල ඇතිව ජනාධිපතිවරයා විසින්
සිංහල සහ දෙමල භාෂා දෙකම හෝ ඒ ප්රදේශය පිහිටි පළාතේ පරිපාලන භාෂාව වශයෙන් භාවිතා
කරනු ලැබූ <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>භාෂාව නොවන වෙනත් භාෂාවක් හෝ ඒ ප්රදේශය
සඳහා පරිපාලන භාෂාව වශයෙන් භාවිතා කරනු ලැබීමට විධාන කරනු ලැබීමට විධාන කරනු ලැබිය
හැකිය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>දැන්
නුවර ඒළිය දිස්ත්රික්කයේ භාෂමය තත්වයේ අනාගත තීරණය වන්නේ ආණ්ඩුක්රම ව්යවස්ථාවේ
මෙම 22 වගන්තිය අනුවයි.පසුගිය යහපාලන සමයේ දී අගමැතිව සිටි රනිල් වික්රමසිංහ මහතා
නුවර එළි දිස්ත්රික්කයට අයත් අඹගමුව ප්රාදේශීය සභා බල ප්රදේශය කොටස් තුනකට
කැඩීමට තම තනි බලය පාවිච්චි කරන ලද්දේ එවක කඳුකරයට පැමිණි නරේන්ද්ර මෝදී ගේ<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>දෙශපාලන මැදිහත් වීම මතය.දැන් මේ වන විට අඹගමුව
නෝර්වුඩ් සහ හැටන් දික්ඔය යනුවෙන් ප්රාදේශීය සභා බල ප්රදෙශ තුනක් වෙන්ව පවතින
අතර නෝර්වුඩ් සදහා ප්රාදේශීය ලේකම් කොට්ඨාශයක්ද ස්ථාපනය කර තිබේ. නෝර්වුඩ් වල
බහුතර ජනගහනය දෙමළ වන අතර ඉදිරියේ දී 13 සම්පූර්ණ වශයෙන් ක්රියාත්මක කළහොත් කඳු
කර දෙමළ රාජ්යය සඳහාද පදනම භාෂාමය තත්වයෙන් සහතික කරනු ඇත. 1957 දී බණ්ඩාරනායක
චෙල්වනායගම් ගිවිසුම ඇති කරන කල්හි. ඊට විරුද්ධ වූ එක්සත් ජාතික පක්ෂය මේ මගින්
බෙදෙන රට යනුවෙන් කුඩා පොත් පිංචක් රට පුරා බෙදා හැරීය.එ පොත් පිංචේ යෝජිත දෙමළ
රාජ්යය යනුවෙන් සටහන් කර තිබුණු ප්රදේශයන් වශයෙන් උතුර සහ නැගෙනහිර සහ මධ්යම
පළාතද දක්වා තිබුණි.ඒ මධ්යම පළාතේ ජනගහනය අනාගතයේ දී තව දුරටත් දෙමළ ජනයාගෙන්
සංතෘප්ත වුවහොත් අතැම් විට ඉන්දීය මැදිහත් වීම මත<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>දෙමළ ජනයා පදිංචි කිරීමෙන් හෝ පළමුව නුවර එළිය දිස්ත්රික්කයේ ද දෙවනුව
මහනුවර දිස්ත්රික්කයේ ද තෙවනුව මාතලේ දිස්ත්රික්කයේ ද ඉන්පසුව සපරගමුව පළාත
පමණක් නොව ඌව පළාත දක්වාමද දෙමළ බස පරිපාලන බස කර ගත් දෙමල රාජ්යයක් ස්ථාපිත වීමට
තිබෙන ඉඩ කඩ බොහෝය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></span><span style="color: #cc0000; font-family: "Iskoola Pota", "sans-serif"; font-size: 12pt;"> </span><span style="color: #cc0000; font-family: "Iskoola Pota", "sans-serif"; font-size: 12pt;">හැට නව ලක්ෂයක් ගෝඨාභය රාජපක්ෂට චන්දය භාවිත කරන
ලද්දේ මේ ටික කරගන්නට නොවේ.ඔහු සියලු සිංහලයන් පාවා දී පැන ගියේ රනිල් වික්රමසිංහ
වැනි බෙදුම්වාදියෙකුට රට පවරා දීමෙන් පසුවයි.රනිල් වික්රමසිංහ මේ මෑතකදී උලමා
සංවිධානයේ සමුලුවකදී ප්රකාශ කරන ලද්දේ නූතනත්වය අනුව අපි බටහිර ශිෂ්ඨාචාරයට නතුවී
අවසන් බවයි. ඒ අනුව සිංහල කමද බෞද්ධ කමද අප අත්හැරිය යුතුය.ඒ ඔහු ගේ බටහිර ගැති ආකල්පයන්ය.
නමුත් වර්ෂ දෙදහස් පන්සීයක් තිස්සේ පමණක් නොව මෑතකදී පැවති කොටි ත්රස්ත සමයේ දී පවා
ජීවිත පූජා කරමින් රැකගත් මාතෘ භූමිය මේ මනස්ගාත වලට යට කළ යුතු නොවන බව අප සමස්ත
සිංහල ජාතිය වවටහා ගත යුතුය.ඒ නිසා ඉන්දීය මැදිහත් වීමත් බටහිර න්යාය පත්රයත් අප
විසින් පරාජය කිරීම අනිවාර්ය සාධකයක් වනු ඇත.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">මතුගම
සෙනෙවිරුවන්</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"><span style="color: #cc0000;"> </span></span><span lang="SI-LK"><o:p></o:p></span></span></p>mathugama seneviruwanhttp://www.blogger.com/profile/17392542531704445510noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4119988986176611249.post-21843153689646929672023-01-18T21:31:00.000-08:002023-01-18T21:31:01.844-08:00 උතුර සහ නැගෙනහිර පෙදෙස්හි දාගැම් බෑඳීම සහ දාගැබ් බිඳීම<p><span style="color: red;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: red;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjm88ir_6TIBaP4tZMNJOxzEApGLp7hwRLQhpyQv_Hrw0OiFxce-jn3DH6aVsDJQpogD_mUia6GHtyVPs6Pg8yvSTLOU7mWBst5ul8M0FUigXHGwoLYPGV1SzqbO6P0LN-c7ioPm6Wx83CA9ySHacHju2H2JDoZkPxgvmCwRjv8J0_gaYWnu2BP5nxs_Q/s640/7459428b-1558-4010-aa0f-558deab06611.jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="417" data-original-width="640" height="209" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjm88ir_6TIBaP4tZMNJOxzEApGLp7hwRLQhpyQv_Hrw0OiFxce-jn3DH6aVsDJQpogD_mUia6GHtyVPs6Pg8yvSTLOU7mWBst5ul8M0FUigXHGwoLYPGV1SzqbO6P0LN-c7ioPm6Wx83CA9ySHacHju2H2JDoZkPxgvmCwRjv8J0_gaYWnu2BP5nxs_Q/s320/7459428b-1558-4010-aa0f-558deab06611.jpg" width="320" /></a></span></div><span style="color: red;"><br /></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"><span style="color: red;"> </span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>දීර්ඝ කාලීනව පැවති කොටි ත්රස්ත
යුද්ධය නිමා වීමෙන් පසුව යටිතල පහසුකම් සංවර්ධනය වීමත් සමග ඇති වූ පරිවර්තනය
බඩාත්ම<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>බලපෑම් ඇති කරන ලද්දේ වෙහෙර
විහාරස්තාන ගොඩ නැන්වීම සම්බන්ධයෙනි. නිදහස ලැබූ අවදියේ දී නාග ද්පීපය සේරුවිල දහ
දීඝවාපිය වැනි අතිශය වැදගත් බෞද්ධ සිද්ධස්ථානයන් නැවත පිළිසකර කරනු ලැබූවේ දකුණේ
විසූ සැදැහැවත් බෞද්ධ පින්වතුන් ගේ දායකත්වයෙනි.මේ පරිවර්තනයත් සමග විහාරස්ථානයන්
සමග දකුණේ වෙළඳ ව්යාපාරයන් පවා උතුරේ විවෘත විය. දකුණේ බේකරි කර්මාන්තය යාපනයට
පැමිණියේ මෙලෙසිනි. නමුත් අසූව දශකයේ දී විහිදුවන ලද දෙමළ ඊළාම් ද්රවිඪීකරණ
සංකල්පය<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මත ඇවිලවූ යුද්ධය නිසා 1987 වන
විට උතුරේ සිටි සිංහලයන් පළවා හැරීමේ ව්යාපාරයක් බවට පත් විය.මෙම යුද්ධය අවසන්
වීම මත නැවත පෙර පැවති තත්වයට යා යුතුවව තිබුණි. උතුරු නැගෙනහිර ජීවත් වූ දෙමළ
ජනතාව සමග පෙර පැවති සහෝදරාත්මක ජීවන රටාව නැවත ගොඩ නැන්විය යුතු විය.මේ සඳහා
උතුරට වැඩම කරලූ ගරුතර මහාසංඝරත්නයෙන් ඉටු වූයේ මහඟු යුතුකම් සමුදායකි. යුධ
හමුදාවත් අනෙකුත් ආරක්ෂක අංශත් තමන් ගේ කඳවුරු භූමියෙන් පිට ජීවත් වන ජනතාවට සලකන
ලද්දේ බේදයකින් තොරවයි. ඒ නිසා උතුරේ විහාරස්ථාන ගොඩ නැගීම යනු දෙමළ ජනතාවට
විරුද්ධ වීමක් ලෙසට ඔවුහු කල්පනා නොකළහ.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>උතුර සහ නැගෙනහිර ප්රදේශයන්හි 2009 වර්ෂයෙන්
පසු විශේෂයෙන්ම 2012 වර්ෂයේදී පමණ ආරම්භ කරන ලද පුරාවිද්යා ගවේෂණ කටයුතු වලදී
අනාවරණය වූ පුරාවිද්යා ස්ථාන 1700 කට වැඩි තරම්ය. 1981 දී සිරිල්මැතිවි මහතා
විසින් පළ කළ යුනෙස්කොවට ඉදිරපත් කරන ලද වාරතාවේ තිබුණේ 276 ක් පමණි. නමුත් ඒ
සීමාවට වඩා එහායින් මෙම ස්මාරකයන් විසිරී පවතින බවට තොරතුරු හෙළි විය.මේවායින්
සාතිශය බහුතරයක් බෞද්ධ ස්මාරකයන් බවටද හෙළි විය. ඒ තත්වය තුළ අරිසිමලේ සෙම්බු මලේ
මාතොට විහාරය කුරුන්දි විහාරය සපුමල්ගස්කඩ කන්කසන්තුරේ තිස්ස විහාරය මුහුදු මහා
විහාරය සහ දීඝවාපිය ආදී ඉතා වැදගත් බෞද්ධ සිද්ධස්ථාන රැසක් පීළිසකර වන්නට විය.
දීඝවාපීයට ප්රථම වරට හමුදාවේ දායකත්වය ලබා දෙමින් එහි ගර්භය බැඳීමේ කොටස නිමා
කරන්නට උත්සුක වී තිබේ.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: red;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgeOdYlJQ19BY_6r0v3D3Fj2bVww-Q7e0Pha8TNgJW6PmrxjRDy7rSBv7uMy4PYOo2k9zg94DGxQ1yjm9NLWom75033mbsWS3tHaSOGzd_lel2sU7zThi7rtYsYYDVkwdWpvu3_q8Mc0lXmIql1VWM29kGGP80_kc0yjlYjoFbDMl9PSqTWckAme6MOwA/s2592/DSC01721%20(2).JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1944" data-original-width="2592" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgeOdYlJQ19BY_6r0v3D3Fj2bVww-Q7e0Pha8TNgJW6PmrxjRDy7rSBv7uMy4PYOo2k9zg94DGxQ1yjm9NLWom75033mbsWS3tHaSOGzd_lel2sU7zThi7rtYsYYDVkwdWpvu3_q8Mc0lXmIql1VWM29kGGP80_kc0yjlYjoFbDMl9PSqTWckAme6MOwA/s320/DSC01721%20(2).JPG" width="320" /></a></span></div><span style="color: red;"><br /><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><br /></span></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>දාගැම් බඳින්නෝ දෙවිලොට යති දාගැබ් බිඳින්නෝ
අපාය ගාමී වෙති. වෙතරණි නම් නරකයේ උපදිති.මේ පීලිබඳ පොත පතින් පමණක් නොව<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>අපේ ගම්වල විහාරස්ථානයන් තුළ බිතු සිතුවම්
මගින් ද පෙන්නුම් කර තිබේ.විහාරස්ථානයක තිබෙන වැදගත් අංග අතරින් බෝධිය සහ චෛත්ය
ප්රධාන වෙති පිළිම ගෙය හැදුණේ පසු කාලීනවයි.සිරිපතුල් ගල් ආසනඝර ආදී බෞද්ධ වාස්තු
විද්යාවේ වැදගත් සන්ධිස්ථානයන් පසු කර යන විට මේ විහාර අංග පිළිබඳ වැදගත් කමත්
ඒවා වන්දනාමානයෙන් සිදුවන කුසල් පිළිබඳවත් අපට දැනුමක් ලබා දේ.මිහිඳු මහ රහතන්
වහන්සේ කලක් බුදු රදුන් නොදුටු බැවින් දඹදිව වඩිනු කැමතිව දේවානම් පියතිස්ස රජුට
සැළ කරසිටියහ. මිහිඳු මා හිමියන් මෙයින් අදහස් කරන ලද්දේ සර්වඥ ධාතු නුදුටු හෙයින්
බව අවබෝධ කරගත් රජු ධාතු නිධාන කොට ගත් චෛත්යක් ගොඩ නන්වා යොදුනෙන් යොදුනටද කුඩා
චෛත්ය ගණනාවක් ද කරවූ බැව් සඳහන්ය.ධාතු පිහිටුවා දාගැබක් කරවීම බුදු රදුන් ඒ විහාරස්ථානයෙහි
වැඩ වාසය කරවා ගැනීමක් ලෙස සලකා තිබේ. චෛත්යය වැඳ බෝමලුවට පිවිස බුසු රදුන්
හමුවෙහි මෙන් යටහත් පහත් පැවතුම් දක්වා බෝධිය වැඳිය යුතු යයි සූත්ර දේශනා වල
සඳහන් ය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">චෛත්යක්
වන්දනා කිරීමේ දී අනුගමනය කළ යුතු ක්රමයක් වීය. එම වන්දනා ක්රමය සකස්ව තිබෙන්නේ
බුදුන් වහන්සේට වන්දනා මාන කළක්රමය අනුව යයි සිතිය හැකිය.සැරියුත් මහ රහතන්
වහන්සේ බුදුන් වහන්සේට කළ අවසන් වැඳුම පිළිබඳව ධර්මග්රන්ථයන්හි විස්තර වෙයි.
තෙරුන් වහන්සේ තුන් වරක් බුදු රදුන් පැදකුණු කොට සිව් තැනක සිට වැඳ වැටී හිමියනි
මම ඔබගේ දැකීම පැතුවෙමි. මාගේ ප්රාර්ථනාව සමෘධ වී යැයි කීය.ඔබ වහන්සේ දුටු වෙමි.
ඒ මුල් දැකීමයි. මේ අන්තිම දැකීමයි.මෙසේ වදාරා දොහොත් මුදුන් තබා වැඳගෙනම පේන තෙක්
දුර මුහුණ බලාගෙනම පසුපසට ගොස් මෙතැන් පටන් චුති ප්රතිසන්ධි වශයෙන් නැවත කිසිම
තැනක ඉපදීමක් නැතැයි වැඳ වැටුණු බව දක්වා ඇත.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මේ සම්ප්රදාය අනුගමනය කළ සිංහල බෞද්ධයන් ට
ඔවදන් දුන් භික්ෂූන් වහන්සේලා මෙසේ කීහ. මහා සෑයක් නම් තෙවරක් පැදකුණු කොට සතර
තැනක පසඟ පිහිටුවා වැඳිය යුතුය. කුඩා සෑයක් නම් එසේම ප්රදක්ෂිණා කොට අට තැනක සිට
පසඟ පිහිටුවා වැඳිය යුතුය. දුටු ගැමුණු මහ රජතුමා විසින් කරවන ලද රුවන්වැලි මහා
චේතිය<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මහා චෛත්යය නමින් හැඳින්වේ. අන්ය
චෛත්ය වලට වඩා පූජනීය වස්තු නිදන් කොට ඇති හෙයින් අසදෘස මහා සෑය නමින්ද ප්රකට ය.මෑත
කාලයේ දී අසදෘෂ සෑයක් බැඳ වී නම් ඒ කූරගල අසදෘෂ ශාක්ය සිංහ චෛත්ය රාජයාණන්
වවහන්සේය.චෛත්ය විකාශනයේ දී නොයෙක් <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>අංග
එකුතු වී තිබේ. බුබ්බුලාකාර ධාන්යාකාර පද්මාකාර ඝණ්ඨාකාර ඝඨාකාර ආදී වශයෙන්
හැඩයන් කීපයකි.මල් පිදීමේ තැන් වශයෙන් පුප්ඵදාන නැතිනම් මල් පියවසා යනුවෙන්
වේදිකාවකි.මෑතකදී සංරක්ෂණය කරන ලද කුරුන්දි විහාර පද්මාකාර ස්ථූපයේ තුන් මහල් පේසාවක්
ඇත.පොළොන්නරු යුගයේ දී තවත් අතකින් චෛත්ය නිර්මාණයන් විකාශනය විය. රන්කොත් වෙහෙර
සහ කිරිවෙහෙරේ පාදයන් වටා බුදු පිළිම සහිත කුඩා පිළිම ගෙවල් අටක් පිහිටා තිබේ. අනුරාදඵුර
මුල් යුගයේ එසේ නැත.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>චෝල අක්රමණයන් නිසාද කාලිංග මාග ආක්රමණ
නිසාවෙන්ද නටුබන්ව ගිය චෛත්ය නැවත ගොඩනැන්වීම ආරම්භ කරන ලද්දේ විසිවන සියවස්හි
මුල් භාගයේ සිටය. සැදැහැවතුන්ගේ ධන පරිත්යාගයෙන් කරන මේ කටයුතු<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>බුදු රදුන් වෙනුවෙන්මය යන පැරණි මග සිංහල බෞද්ධයන්
අතින් අනුගමනය විය. රුවන් මැලි සෑය කතරගම කිරි වෙහෙර<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ආදිය නැවත එලෙස පිලිසකර කර සුදෝ සුදුවන්ව බබළන
ස්වරූපයෙන් කොත් පැළන්දුවද පුරාවිද්යාවට පවරා ගැනීමෙන් පසු ජේතවනයත් අභය ගිරියත්
පමණක් නොව පොළොන්නරු රන්කොත් වෙහෙර කිරි වෙහෙර ආදියද කපලාරු කිරීමටද නොහැකි
විය.ජේතවනාරාම පුවරුලිපියෙහිදී සතරවන මිහිඳු රජු පවසා ඇත්තේ නවකම්
කිරීමටය.නොබෝසත්හු නොරජ් වම් යැයි එතුමා පවසා ඇත්තේ මෙවැනි පුණ්යකර්මයන් නොකර
රජකම් කළත් පළක් නැතැයි හඟවන්නටයි.ඉතින් ජේතවනයත් අභය ගිරියත් සුණු පිරියම් කොට
කොත් පැළැන්දූ දිනයට රටම එකසේසත් වනවා නිසැකය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>වර්තමානයේ දී විශේෂයෙන්ම උතුරු නැගෙනහිර
චෛත්යක් තහවුරු කරවන්නටද බාධක පවතී නීතිමය බාධා පවතී.කිලිනොච්චියේ උරතිපුරම්
දාගැබත් කන්නියා උණු වතුර ළිං ළඟ තිබෙන දාගැබත් තහවුරු කරවීමට ගිය නිළධාරින්ට බැණ
තර්ජනය කොට ආපසු එවූහ. නඩු දැමූහ.මේ දාගැබ් හි පේසාව ළඟින්ම ගිහියන්ගේ ටොයිලට්
වලවල් හෑරීමටද නිවෙස් සෑදීමටද උත්සුක වී සිටිති. සමලන්කුලම දාගැබ සහ<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>යාපනයේ වෙහෙර පිටිය දාගැබ් උදාහරණ වෙති.මේ ඉඩම්
මැන වෙන් කිරීමට ආරක්ෂා කිරීමට ඇමතිවරුන් පමණක් නොව ජනපතිවරුන්ද අගමැති වරුන්ද
තහංචි පණති. යහපාලන සමයේ දී ඒවැනි තහංචියක් පැණවූ පුද්ගලයා අද ජනපති වී සිටී.මේ
තත්වය නිසා දාගැබ් හැදීමේ සීඝ්රතාවයට වඩා දාගැබ් කැඩීමේ ඩෝසර කිරීමේ ක්රියාවලිය
යස රඟට සිදු වේ.මඩකලපුවේ හිරිකෝවිල් දාගැබ දෙපළු කරලූයේ ඉඩම් තණ්හාවටයි.ප්රථමයෙන්
පැහැදිලි කළ ලෙස දාගැබ් සෑදීමෙන් දෙව්ලොව වෙතද දාගැබ් බිඳිමෙන් නරකයෙහිද උප්පත්තිය
ලැබීමට හේතු වෙයි.මේ ගැන නිමි ජාතක කතා වස්තුවෙහි හොඳින් පැහැදිලි කර දී තිබේ.ඉතින්
අද උතුරෙහි සෑදෙන දාගැබ් දෙස බලමින් අප සාධු කාර නොදෙන්නේ මන්ද.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">මතුගම
සෙනෙවිරුවන්</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EN-GB" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"><span style="color: red;"> </span></span><o:p></o:p></span></p>mathugama seneviruwanhttp://www.blogger.com/profile/17392542531704445510noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4119988986176611249.post-82256902082501605042023-01-01T06:36:00.002-08:002023-01-01T06:36:39.043-08:00 සිංහලයන්ගේ කාඩ් කුඩු කිරීම සහ දෙමළුන් ගේ කාඩ් පොලිෂ් කිරීම<p><span style="color: #cc0000;"> </span></p><p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: #cc0000;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: #cc0000;"> </span></o:p></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #cc0000;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgBByPtfX9jTLX5Ucj74CP6UpcZzWGJHGeVNBuuzIYdpX7O9nlEInf7b8Sv6woJahJgFN0Cxbuiz43f0Qnrl_BGWAjaVpeZnrHe-yDNVDRrQmF8oCfL9D_0nyrvLfXdAJx2xqscKLO7lJ023ExmqNvpJIcTzo0IBp5mI4QxAxb_4NFJ6io6kY1fbZsv2w/s720/b8d3b044-8199-46fe-90dd-179d143c6bc0.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="494" data-original-width="720" height="220" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgBByPtfX9jTLX5Ucj74CP6UpcZzWGJHGeVNBuuzIYdpX7O9nlEInf7b8Sv6woJahJgFN0Cxbuiz43f0Qnrl_BGWAjaVpeZnrHe-yDNVDRrQmF8oCfL9D_0nyrvLfXdAJx2xqscKLO7lJ023ExmqNvpJIcTzo0IBp5mI4QxAxb_4NFJ6io6kY1fbZsv2w/s320/b8d3b044-8199-46fe-90dd-179d143c6bc0.JPG" width="320" /></a></span></div><span style="color: #cc0000;"><br /></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="color: #cc0000;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>වැවිලි ආර්ථිකය ලංකාවෙ ගොඩ නගන්නට
ඉංග්රීසීන්ට විශාල ප්රතිසංස්කරණ රැසක් කරන්නට සිද්ධ වූඅකාරය අපට ඉතිහාසයෙන් දැන
ගත හැකියි. මුඩු බිම් පනත එහි එක් පියවරක් විය.මෙරට සිංහල ජනතාව සතුව තිබූ
පාරම්පරික වගා බිම් සහ මූකළාන් රාජ සන්තක කොට ඒවායේ කෝපි තේ සහ රබර් වැවීම ආරම්භ
වූයේ දහනව වන සිය වසේ මැද භාගයේ දීය .රාජකාරිය තහනම් කිරීම මගින් සිංහල පරිපාලන ක්රමය
අවලංගු කොට නව ශ්රම බලකායක්<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ආදේශ කිරීම
ඉංග්රීසීන්ගේ උත්සාහය විය. සිංහල ජනතාව කම්මැලි පිරිසක් බවද ඔවුන් වැඩ නොකරන නිසා
දෙමළ කම්කරුවන් ඉන්දියාවේ සිට ලංකාවට ගෙනා බව කීම පට්ටපල් බොරුවකි.ඉංග්රීන්ට අවශ්ය
වූයේ සිංහලයන්ගේ බල පරාක්රමය හීන දීන කොට ආර්ථිකය නට්ටන් කර විදේශික ශ්රම
පිරිසක් සමගින් රට ඉදිරියට ගෙන යෑමයි.වෙල්ලස්ස අරගලයේ අමිහිරි පාඩම් සහ මාතලේ
නිදහස් සටනේ අමිහිරි පාඩම් නිසා ඉංග්රීසීන් මදක්වත් පසුබට වූයේ නැත.නව ආඥා පනත්
සම්මත කරමින් සිංහල ජනතාව අඩපණ කිරීම දිගින් දිගටම සිදු වුණ හැටි පෙන්වා දීමට
හැකිය. </span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මහ මූකළාන් හෙළි පෙහෙළි කොට වතු
වැවිල්ලට බිම් සකස් කිරීම යනු රටේ හදවත බඳු උඩරට කඳුකරය විනාශ කිරීමකි.අඛණ්ඩව ගලා
ගිය ස්වභාවික දිය උල්පත් මේ විනාශය නිසා මළ දොළවල් බවට පත් වීමට වැඩි කලක් ගත වූයේ
නැත. තේ වතු වවල අදටත් දක්නට තිබෙන කලෑ කට්ටි ඔවුන් ඉතිරි කලේ මේ දිය උල්පත්
හිඳෙන්නට පටන් ගැනීම නසයි.ඒ වගේ ම දොළක රක්ෂිතය දම්වැලක ප්රමාණයකට ඉතිරි කර ඇත .එහෙත්
සුද්දන්ගෙන් කලු සුද්දන් රට භාර ගැනීමත් සමග මේ කැලෑ කුට්ටිත් එළි කරමින් වතු වගාව
පුළුල් කළ අතර කටු පොල් වගාව නිසා අද වතු වැව්ල්ලේ බොහෝ ඉඩම් නිසරු බිම් බවට පත්වී
ඇත.නදිහස ලැබී වසර හැත්තෑ පහක් ගත වීද කඳුකරයේ සිට ගලා බසින මේ දෙළවල් වල රක්ෂිත
වෙන්කොට වන වගාව පුළුල් කිරීමට අපට නොහැකිව තිබෙන්නේ මන්ද.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>වතු වැවිල්ලට දෙමළ පිරිස් ලංකාවට ගෙන
පැමිණියේ තලේ මන්නාරම් තොටින්.ඉන්පසු මැදවච්චිය හරහා උඩරට කඳු කරයටත් පසු කාලයක රත්නපුරයට
සහ දුම්රියෙන් කලුතරටත් ගෙන පැමිණි බව සංඛ්යා ලේඛන අනුව පෙනේ.1917 -18 කාලේ මෙරටට
පැමිණෙන දෙමළ කම්කරුවන් ස්පාඤ්ඤ උණට ගොදුරු වී මිය යන්නට වූ අතර ඔවුන් මගින් සිංහල
ගම් වලටත් රෝගය බෝ වූ හැටිත් පැරණි පරිපාලන වාර්තා වල දක්නට ඇත. දෙමළ කම්කරුවන්
ගෙන පැමිණියේ දකුණු ඉන්දියාවේ විවිධ දිස්ත්රික්ක වලින් ලංකාවට රැගෙන ආ පසු කංගානි
කෙනෙක් යටතට පත් කරන අතර එක් එක වතු වල ලියාපදිංචි කර තිබේ.දෙමල කම්කරුවාට අදාල
විස්තරය තිබෙන්නේ පත්තු සීට්ටුව නම් කඩදහියකයි.මේ කඩදහියේ කම්කරුවා පැමිණි රට
දිස්ත්රික්කය ජන වර්ගය සහ කුලය ආදී වශයෙන් සියල්ල දක්නට ඇත.දෙමළ කම්කරුවන් රෝග
වලින් මන්ද පෝෂණයෙන් පිරුණු පිරිසකි. තරුණ අය චණ්ඩයි. ඒ නිසා වතු පාලකයන් නිරතුරු
ඔවුන් පාලනයටද විවිධ උපක්රම යොදනු ලැබූ අකාරය දක්නට හැකියි. තුවක්කු ගත් පිරිස්
යෙදවීම එකක්.අනෙක තමයි පත්තුසීට්ටුව අවලංගු කොට පිටමං කරන්නේ යැයි තර්ජනය කිරීම. <b>පත්තුසීට්ටු
තාන් කුඩ කරද</b> යනුවෙන් ව්යවහාරයට පත්ව තිබෙන්නේ එයයි.ලයිම් කාමර වලට ගාල් කොට
වහලුන් මෙන් වැඩ ගත් දෙමළ ජනතාවට පුරවැසි කම් දෙන්නට ගත් උත්සහයන් වාර්තා වන්නේ
පණහේ දශකයේ දී පමණ.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: #cc0000;"> </span></o:p></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #cc0000;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgosc16CNQbDdcfBCrMkY6xeEffwRJpVnPgNC2nugR-GN2xVO5mtqZ0lY-dgdyRpXwJ2MaSG81bjhT0m6KPdWsAjj1kWH2Te-Dd2YgJl1JRFlNeo4d3KgmvonLW6JsDXwASkk74gA3Tz9tl4_a9y-1gHe4MBl7YV-wh3MNj4OHMtF8G2ShEozZr23kLbg/s640/IMG_5143%20(1).jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="640" data-original-width="453" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgosc16CNQbDdcfBCrMkY6xeEffwRJpVnPgNC2nugR-GN2xVO5mtqZ0lY-dgdyRpXwJ2MaSG81bjhT0m6KPdWsAjj1kWH2Te-Dd2YgJl1JRFlNeo4d3KgmvonLW6JsDXwASkk74gA3Tz9tl4_a9y-1gHe4MBl7YV-wh3MNj4OHMtF8G2ShEozZr23kLbg/s320/IMG_5143%20(1).jpg" width="227" /></a></span></div><span style="color: #cc0000;"><br /></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: #cc0000;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ලංකාවට නිදහස ලැබීමෙන් පසු පුරවැසි පනතක් සම්මත වූ
අතර නේරු කොතලාවල ගිවිසුම මගින් ඉනිදියාවට වතු කම්කරුවන් ආපසු යෑවිමටද යම්
උත්සාහයක් ගැනුණු බව පැහැදිලියි.. ඉන්පසු හැටේ දශකයේ දී දෙමළ වතු කම්කරුන් පිරිසක්
ඉන්දියාවට පිටත් කර යැවීමටත් සුලු සංඛ්යාවක් ලංකාවේ රඳවා තබා ගැනීමටත් සිරිමා
ශාස්ත්රී ගිවිසුම ඇති කලා.මෙලෙස පිටත්ව ගිය පිරිස විවිධ රාජ්ය නොවන සංවිධාන වල
උදව්වවෙන් නැවත ලංකාවට ගෙනවුත් කිලිනොච්චියේ පදිංචි කිරීම සිදු වන්නේ අසූව දශකයේ
දී පමණ.ජේ.ආර්.ජයවර්ධන රජය විසින් වතු කම්කරුවවන් බොහෝ දෙනෙකුට දිව්රුම් පෙත්සමක්
පමණක් පාවිච්චි කොට පුරවැසි කම දුන්නේ සිංහල ජනතාවගෙන් විමසා නොවෙයි. ඒ නිසා මධ්යම
කඳු කරයේ මධ්යම පළාතේ චන්ද පදනම වෙනස් කොට තිබේ. වර්තමානය වන විට මධ්යම කඳු කරය
මලය නාඩුවක් බවට පත් කිරීමට කැසකවන දෙමළ දේශපාලඥයන් බිහි ව තිබෙන්නේ වතු කම්කරුවන්
ගේ චන්ද වලට ලොභ කළ සිංහල දේහපාලකයන් නිසයි.යහපාලන සමයේ දී 2017 දී රනිල් වික්රමසිංහ
මහතා විසින් තම හිතූමතයට සීමා නිර්ණ කොමිසම් වාර්තාවද නොසලකා හැර අඹගමු ප්රාදේශීය
සභාව කඩා නෝර්වුඩ් මස්කෙළිය සහ අඹගමුව යන නමින් පළාත් පාලන ආයතන කීපයක් බිහි කොට
ඇත්තේ ජාතිවාදී පදනමිනි.ඒදෙමළ දේශපාලඥයන්ගේ<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>චන්ද පදනම ශක්තිමත් කිරීමටයි. ඒ වගේම උඩරට කඳුකරයේ සිංහල බලය විනාශ
කිරීමටයි.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: #cc0000;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFhpHEkWC6uzCsVlp0bnhNWDV3mMY9iXDMozcLriK0ye0jYesmyyDhZnwWWpd-gYQlm07cSyN-bL7EcMTqXZvwko-1UHX_ejD6wUVui8gLqAJwyFCZUm_1QKOmimOSC3SsaYpuyqb1MD4r0HuVlnz1bqtHZWghF98KTY_2iKF3KWXhL91ow5_v8I3z0Q/s640/IMG_5137%20(1).jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="424" data-original-width="640" height="212" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhFhpHEkWC6uzCsVlp0bnhNWDV3mMY9iXDMozcLriK0ye0jYesmyyDhZnwWWpd-gYQlm07cSyN-bL7EcMTqXZvwko-1UHX_ejD6wUVui8gLqAJwyFCZUm_1QKOmimOSC3SsaYpuyqb1MD4r0HuVlnz1bqtHZWghF98KTY_2iKF3KWXhL91ow5_v8I3z0Q/s320/IMG_5137%20(1).jpg" width="320" /></a></span></div><span style="color: #cc0000;"><br /><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><br /></span></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>රනිල් වික්රමසිංහ නියෝජනය කරනුයේ බටහිර නව යටක්
විජිත පාලනයයි. ඔහු සේවය කරනුයේ ඉංග්රීසීන්ට සහ ඇමරිකානුවන්ටයි.දෙමළ වතු
කම්කරුවන් ලංකාවට ගෙනවුත් වසර දෙසීයක් පිරීම නිමිත්තෙන් ඔවුන් අගැයීම සඳහා කැබිනට්
අනුමැතිය ගත් බවටපුවත් වාර්තාවක් පිටව ඇත.එය සත්යයක් නම් රනිල් ගේ නවතම චන්ද තුරුම්පුව
එය බවට පත්වෙයි. අනාගතයේ දී ජනපතිවරණයකදී තමන්ගේ ජයග්රහණය වෙනුවෙන් හෝ පක්ෂයේ
ජයග්රහණය වෙනුවෙන් සිංහල ජනතාව ගේ බලය ශූන්ය කොට දෙමළ සහ මුස්ලිම් ජනතාවගේ බලය
වැඩි කිරීම ඔහුගේ අරමුණ වෙයි.වතුකම්කරුවන් ලංකාවට ආනයනය කළ සමයේ ඉංග්රීසීන්ට තිබූ
අරමුණ දැන රනිල් වික්රමසිංහ තුළ ද ඇත.සිංහල තරුණ තරුණියන්ට රට යෑමට දිරි දෙන්නේ
ඔවුන්ට ඇති ආදරයට නොවේ .සිංහලයන්ගේ හිස් වූ රටක දෙමළ ජනතාව රජ කිරීම රනිල් වික්රමසිංහගේ
බලාපොරොත්තුව බව පැහැදිලිය. පත්තු සීට්ටුව පුරවැසි කම බවටත් පුරවැසි කමෙන් මෙරට ප්රධන
ජාතිය බවටත් ඉන්පසු ක්රිස්තියානියට හරවා ගැනීමත් මේ අරමුණ අතර තිබේ. දැනටමත්
විශාල දෙමල කම්කරුවන් පිරිසක් ක්රිස්තියානි ආගම වැළඳගෙන සිටිති.වසර දෙසීයක්
සපිරීම වෙනුවෙන් රනිල් වික්රසිංහ ජනපතිවරයා නැටීමට යන නාඩගම සිංහලයන්ට නොතේරේ නම්
මහා අවාසනාවක් බව කිව යුතුයි. මීට පෙර පරංගින් මෙරට පැමිණීම සැමරීමට ගිය රනිල්
ගෙන් රටේ ඒකීය බව බලාපොරෙත්තු විය හැකි නොවේ.සිංහලයන්ගේ කාඩ් කුඩු කොට දෙමළ
ජනතාවගේ කාඩ් පොලිෂ් කිරීම දක්වා මේ යටත් විජිතකරණය ඉදිරියට පැමිණ තිබේ. මෙය
කෙතරම් ඛේදවාචකයක්ද.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="color: #cc0000;">මතුගම
සෙනෙවිරුවන්</span></span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></p>mathugama seneviruwanhttp://www.blogger.com/profile/17392542531704445510noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4119988986176611249.post-46001604124245310252022-12-11T08:28:00.000-08:002022-12-11T08:28:03.448-08:00 ශ්රැන්ග්රිල්ලා ගුනෝමයේ අරමුණ කුමක් විය හැකිද<p><span style="color: red;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="EN-GB" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: red;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgATRu0pwCMk0Row_HNfzW2ob9J9vftw63XtPVP7ZwIBOqo9UnYYON6Botgj6yoFg19V_Vo6_gD4aS1p4KZXuNb1HQhgXFjFf5BMDbojMVWQoMef4oWTYgGokTXLYxELpXJahZyzcg34vKRt2JtGzLW-hairfUZWmN1yN_UCqI7MS-vdvUiL9cSjzK_ww/s466/yahapalanya%20(2).jpg" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="466" data-original-width="427" height="320" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgATRu0pwCMk0Row_HNfzW2ob9J9vftw63XtPVP7ZwIBOqo9UnYYON6Botgj6yoFg19V_Vo6_gD4aS1p4KZXuNb1HQhgXFjFf5BMDbojMVWQoMef4oWTYgGokTXLYxELpXJahZyzcg34vKRt2JtGzLW-hairfUZWmN1yN_UCqI7MS-vdvUiL9cSjzK_ww/s320/yahapalanya%20(2).jpg" width="293" /></a></span></div><span style="color: red;"><br /></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="color: red;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span lang="SI-LK"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span lang="SI-LK">නීතිඥ ජීවිතයට වසර
පණහක් පිරීම නිමිත්තෙන් පසුගියදා ශ්රැන්ග්රිල්ලා හෝටලයේ දී උත්සවයක් පැවැත්විණ.
ඒ ජනපති රනිල් වික්රමසිංහයන්ට සුභ පැතීම පිණිසය.අප දන්නා පරිදි නීතිඥයකු වශයෙන්
රනිල් වික්රමසිංහ උසාවි වල පෙනී සිටින්නේ නැත.ඒ වෙනුවට ඔහු පාර්ලිමේන්තුවේ
සිටිමින් නොයෙකුත් නීතිමය ගැට නිර්මාණය කරමින් දේශපාලන පෙරළි සාදයි. 2015 දී
යහපාලන පෙරළිය එවැනි ගැටයකි.19 වන ව්යවස්ථා සංශෝධනයද එවැනි ගැටයකි.2022 දී අරගල
ගුනෝමයෙන් ජනපති පුටුව කරා යන්නටද ඔහුට තිබූ නීතිමය ව්යවස්ථාමය අවබෝධය ඉවහල් විය.ඒ
අතින් බලන කල්හි නීතිඥ වෘත්තිය කෙසේ වෙතත් සටකපට දේශපාලනඥයකු වශයෙන් නම් ඔහු
අගැයීමට ලක් විය යුතුය.</span><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ගුනෝමය(</span><span lang="EN-GB" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;">Grundnorm)</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"> යනු ප්රජාතන්ත්රවාදීව
බලයට පත් වූ ආන්ඩුවක් පෙරළීම පිණිස පාර්ලිමේන්තුවෙන් පිට ඇති කරන නීතිමය ව්යවස්ථාමය
අරගල ස්වරූපයක න්යායික මූලධර්මයකි. ඔස්ට්රියන් ජාතික හෑන්ස් කෙල්සන් <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>විසින් මෙවැනි ක්රියාවලියකට ගුනෝමය යන ජර්මන් වචනය
යොදා ගෙන තිබේ.1972 ව්යවස්ථාව සම්මත කරන ලද්දේ පාර්ලිමේන්තුවේ නොව නවරඟහල් පරිශ්රයේදීය.එයද
එක්තරා විදියකට ගුනොමයකි. නමුත් එතැනදී සිරිමාවෝ මැතිණියට ලැබූ ජන වරම විශාල
ශක්තියක් බවට පත් විය. විශේෂයෙන්ම යටත්විජිතකරණයෙන් පූර්ණ වශයෙන් නිදහස්ව ස්වතන්ත්ර
ආණ්ඩුක්රම ව්යවස්ථාවක් සාදා ගැනීමටද එය සම්මත කර ගැනීමටද රැජිනගේ ආධිපත්යයෙන්
මිදීමටද මේ ගුනොමය ඉවහල් විය.ඒ ක්රියාවලිය රටට හිතකර වූවක් බව ප්රගතිශීලීන්
විශ්වාස කරති.1815 දී ගිවිසුමකින් පවරා දුන් රටෙහි නීතිය සහ දේශපාලන ක්රියාදාමය
සම්පූර්ණයෙන්ම උඩු යටිකුරු කරමින් ඉංග්රීසින් විසින් සිය ආණ්ඩු ක්රමය සහ නීතිය
ආදේශ කරන ලද්දේය. එයද ගුනොමයකි. ඉන්දියාවේද මෙය අත්හදා බලා තිබෙන්නකි.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>අතීතයේ සිට දෙමළ රජවරු සහ සිංහල රජවරු
ලංකාව දෙකට බෙදාගෙන පාලනය කළ බව දෙමළ ඉතිහාසඥයන් මෙන්ම වත්මන් දෙමළ දේශපාලනඥයන්ද
කියති. මෙය තනිකරම මිථ්යාවකි.මෙම සංකල්පය ගෙන එන ලද්දේ ප්රථම වරට හියු ක්ලේගෝන්
වාර්තාවෙනි. ඉන්පසු 1819 දී ඇමරිකන් චර්ච්<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>ඇතුළු <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මිෂනාරීන් විසිනි. ගාල්ලේ දී
සිදුවූ මිෂනාරි සමුළුවකදී මෙම තීරණය ගත් බව (</span><span lang="EN-GB" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;">Notes on Jaffna) </span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-GB;">ග්රන්ථයේ ඇත</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">.මෙම මිථ්යාව
මෙතරම් කාලයක් රටේ මුල් බැස ගෙන ඔඩු දුවා තිබෙන්නේ යටත් විජිත අධ්යාපනය හා පාලනය
නිසා අප වෙත ඇති කර දුන් හීන දීන මානසිකත්වය නිසාවෙනි.නිදහසින් පසුව වුවද මේ තත්වය
වැඩි දියුණු වූවා මිසක තුනී වී ගියේ නැත. ඒ නිසා චෙල්වනායගම් වැනි අන්තවාදීන් පණහට
පණහේ ඉල්ලීම් ඉදිරිපත් කරමින් බලය බෙදා ගැනීමට කැස කැවූහ.පසුව ඇමරිකාවේ සහ ඉන්දීය
බලපෑම් මත රට දෙකඩ කිරීම උදෙසා සන්නද්ධ ව්යාපාරයක් ඇති කළහ. මෙරට ත්රිවිධ හමුදාව
සිය ඇස් මස් ලේ සහ ජීවිත පුදකරමින් කුරිරු ත්රස්තවාදය අවසන් කර රටේ ඒකීය බව
සුරකින ලදහ.නමුත් 1819 දී ඇති කරනලද බෙදුම්වාදී මානසිකත්වය මෙරට දේශපාලනඥයන්ගේ
මනසින් බැහැර නොවීය. ජාතික ප්රශ්ණයට දෙශපාලන විසඳුමක් කියමින් ඔවුහු නිතර දෙමළ
අන්තවාදීන් ගේ කප්පම් වලට යටවී බෙදුම්වාදී න්යයා පත්ර සම්මත කර ගැනීමට උත්සාහ
කළහ. අන්තර් පාලනය ස්වයං පාලනය බෙදුම්වාදී පැකේජය ඔරුමිත්ත නාඩුව ආදී වශයෙන් ගෙනා
සියලුම බෙදුම් වාදී මනස් ගාත <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මෑත කාලයේ දී
ජාතික සංවිධාන විසින් එකමුතුව පරාජයට පත් කරන ලද බව අපි දනිමු.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ගාලුමුවදොර අරගලය මෙහෙයවූයේ තරුණ අරගල
කරුවන් බව සැබෑවකි. එයට අවශ්ය අරමුදල් පොම්ප කිරීම කරන ලද්දේ කුවුරන්ද යන්න දැන්
හෙළි වී තිබේ.</span></span><span style="color: red; font-family: "Iskoola Pota", "sans-serif"; font-size: 12pt;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">වික්ටෝරියා
නූලන්ඩ් ගේ ආගමනයත් සමගම ඒ අරගලය උත්සන්න වූ අතර ජනපතිවරයාට පලා යන්නට සැලැස්වීම
දක්වා ඒ ක්රියාදාමය හොඳින් සංවිධානය විය.නමුත් අරගලයෙන් බලයට පත් වූයේ අරගල
කරුවන් හෝ මේ රටේ දූෂිත ක්රමයට විරුද්ධව වූ තරුණ ගාමක බලවේගයන් නොවේ. කලින්
සූදානම් කරන ලද රූකඩයකි.පෙරකී බෙදුම්වාදී න්යාය පත්රය ඉදිරියට ගෙය යා හැකි
දේශපාලන රූකඩයකි. පැවති යහපාලන ආණ්ඩුව සමයේ දී මේ පුද්ගලයා ගේ මග පෙන්වීම මත විදේශ
විනිමය පනත වෙනස් කරන ලද්දේය.අපනයන කරුවන් උපයන ආදායම සම්පූර්ණයෙන්ම රටට ගෙන ඒම කළ
යුතුය යන නීතිය රවි කරුණානායක ලවා වෙනස් කරන ලද්දේය. එතැන් සිට මෙරටට ගලා එන විදේශ
විනිමය ක්රමානුකූලව හිඟ වී ඇත. මේ වන විට තේ පොල් රබර් ඇතුලු කෘෂීකාර්මික ක්ෂේත්රයේ
පමණක් නොව කර්මාන්ත ක්ෂේත්රය විසින් උපයන ලද ආදායමින් ෙඩලර් බිලියන 40 ක් විදේශ
රටවල බැංකු වල තිබෙන බව අසන්නට ඇත.අරගලයෙන් පසු බලයට පත් වූවන් විසින් රටේ ආර්ථිකය
ස්ථාවර කර ගැනීමට නැවත විදේශ විනිමය පනත සංශෝධනය කළ යුතුව තිබුණද<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>එසේ නොකරති. ඒ වෙනුවට ජාත්යන්තර මූල්ය
අරමුදලෙන් දෙන්නේ යැයි කියන බිලියන 03 ක මුදල් ගැන විශ්වාසය තබමින් සිටිති. එසේම
ටෙලිකොම් ඇතුළු ලාභ ලබන ආයතන විකුණා ලැබිය හැකි බිලියන 03 ක මුදල ගැන විශ්වාසයෙන්
පසුවෙති.විදුලි බල මණ්ඩලය පාඩු යයි කියමින් ජනතාව මත විදුලි බිල පටවමින් විදේශ
සමාගමකට ඒ සම්පත් දීමට වලි කන්නේ අදාල සමාගම් වලට අධික ලාභයක් ලබා දීමේ චේතනාවෙන්
ය. මේ සඳහා වන කොමිස් මුදල බලශක්ති අමාත්යවරයාට නොලැබෙන්නට හේතුවක් නැත.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ආර්ථික ආපදාවන් නිර්මාණය කරලීම හිතාමතා කළ
දෙයක් බව පැහැදිලිය.රාජ්ය සම්පත් විකිණීමේ පටන් රටේ බෙදුම්වාදය තහවුරු කිරීම
දක්වා යටත් විජිත න්යාය පත්රය දැන් ක්රමයෙන් විවර වීමට පටන් ගෙන ඇත. මෙතෙක්
කලක් බෙදුම්වාදී පැකේජයක් හෝ පනත් සංශෝධනයක් පාර්ලිමේන්තු ගැසට් ගත කිරීමට ලක්
වුණු සැණින් මෙරෙට දේශප්රේමී නිතිඥයන් එකතු වී එම පනත් වල ව්යවස්ථාමය නොගැලපීමට
විරුද්ධව ශ්රේෂ්ඨාධීකරණය අභිමුවෙහි නඩු දමති. ඒ නිසා 13 වන සංශෝධනයෙන් එපිට කිසිම
බලය බෙදීමක් මෙතෙක් කරගන්නට නොහැකි විය. නමුත් පසුගිය දා ජනපතිවරයා විසින් පාර්ලිමේන්තුවේ
දී කරන ලද ප්රකාශයෙන් ගම්ය වූයේ 13 ට එහා ගිය බලය බෙදීමක් කොට රට එක්සත් කිරීමක්
සඳහා සූදානම් බවයි. ඊට පොහොට්ටුවන් සහ හිටපු ජනපති මහින්ද රාජපක්ෂයන් එකඟ කරවා ගත
හැකි බවද එහිදී ප්රකාශ විය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ශ්රැන්ග්රිල්ලාවට නීතිඥයන් රැස්වූයේ
මේ බෙදුම්වාදී ගුනෝමය පිළිබඳ සම්මුතියකට එක් වීමටයි. ඉදිරියේ දී පළාත් සභා
මැතිවරණය පවත්වා මහ ඇමතිට අවශ්ය ආණ්ඩුකාරවරයෙකු පත් කරවා ඉඩම් වාරිමාර්ග පුරාවිද්යා
ආදී පළාත් සභා ප්රඥප්ති කීපයක් සම්මත කර ගත් විට 13 ට එහා ගිය බලය බෙදීමක් ඉබේම
නිර්මාණය වනු ඇත. උතුර සහ නැගෙනහිර රාජ්ය බස දෙමළ වන බැවින් <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>සියල්ල දෙමළ බසින් මුද්රණය වන බැවින් නීතිය
බලාත්මක වන්නේ දෙමල බසෙහි අර්ථ නිරූපනය අනුවයි. පළාත් ප්රඥප්ති වලට එරෙහිව ඉහළ
උසාවි වලට ද යා නොහැකිය.මේ සඳහා ජනපතිවරයාට ශක්තියක් ව සිටින්නේ සංස්ථාගත නීති අධ්යයන
සභාවයි. හිටපු අධිකරණ අමාත්ය අලි සබ්රි විසින් නීති ප්රවේශ විභාග වලට ලිවීම
ඉංග්රීසි බසින් පමණක් කළ යුතු යැයි ගැසට් පත්රයක් පළ කලේ මේ නීති අධ්යන සභාව
සමග එක් වී කළ කුමන්ත්රණයකට අනුවයි.ඒ නිසා ශ්රැන්ග්රිල්ලා ගුනෝමය යනු හුදෙක්
සුභ පැතුම් උත්සවයකින් එහාට ගිය ඉංග්රීසියෙන් කරන ලද කුමන්ත්රණ සභාවකි.රට එක්සත්
කරනු වස් එක්වන්නට යැයි ජනපතිවරයා එහි දී කළ ප්රකාශය මේ ගුනෝමයේ තරම වටහා ගැනීමට
හොඳටම ප්රමාණවත්ය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="color: red;">මතුගම
සෙනෙවිරුවන්</span><o:p></o:p></span></p>mathugama seneviruwanhttp://www.blogger.com/profile/17392542531704445510noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4119988986176611249.post-32158149967450391592022-12-06T20:15:00.001-08:002022-12-06T20:15:22.509-08:00 කූරගලට ගියහොත් ගල්ටැම්යාය විහාරයත් දැක ගන්න<p><span style="color: red;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="color: red;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span lang="SI-LK"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></span></span></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="color: red;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjxiyDBOkifShxAKpr8l6KuyVdEVHaYkSvXzyoBPG8GmRrIJEOfnaC2f_GiO4vkH9FUavmhk8M4A1-m5QpoGdLbHb7mYlVQEXMHfcFvIhx1FynDwouXFan2RtPp54yvFKCaDsFZBfHTrFPB6H1nO_Gu5cZVYAvgx-D7z2O3DV3L2udsgmXuNbCf1Z4q2A/s2592/DSCN3282.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1944" data-original-width="2592" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjxiyDBOkifShxAKpr8l6KuyVdEVHaYkSvXzyoBPG8GmRrIJEOfnaC2f_GiO4vkH9FUavmhk8M4A1-m5QpoGdLbHb7mYlVQEXMHfcFvIhx1FynDwouXFan2RtPp54yvFKCaDsFZBfHTrFPB6H1nO_Gu5cZVYAvgx-D7z2O3DV3L2udsgmXuNbCf1Z4q2A/s320/DSCN3282.JPG" width="320" /></a></span></div><span style="color: red;"><br /><o:p></o:p></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>වසරගණනාවක් තිස්සේ බෞද්ධ ජනතාවට අහිමි
වෙමින් පැවති කූරගල ෙඑතිහාසික ලෙන් විහාර සංකීර්ණය යළිත් වැඳුම් පිදුම් කිරීමට
විවරව තිබේ. පොහොය දිනවල පමණක් නොව සෑම දිනකම පවා කූරගල වන්දනාවට යනෙන බොහෝ පිරිස්
දැන් අපට දැක ගත හැකිය.ක්රි.පූ.දෙවනි සියවසේ පමණ සිට රහතුන් වහන්සේලා වැඩ සිටි
කූරගල තපෝ වනය ලංකාවේ දක්ෂිණ වේදිකා පර්වත මොහොරය මත පිහිටි අතිශයින් වැදගත්
සිද්ධස්ථානයකි.බුදුන් වහන්සේ තෙවැනි වරට<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>ලංකාවට වැඩම කොට සමන් දෙවිඳු ගේ ආරාධනයෙන් සමනල ගිරි සිඛරයේ ශ්රී පාද සටහන
තබා මදක් විවේක සුවයෙන් ගත කිරීමට වැඩමවන ලද දිවා ගුහාව පිහිටියේ කුරගල හිටුවන්ගල
පාමුළ බව ජනප්රවාද ගතය.පණහේ දශකයේ දී මෙහි පැමිණි කෝට්ටේ රජමහා විහාරයේ සුසිලෝදයවීර
පෙරමුණේ <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>සාමාජිකයන් පිරිස මේ බැව් මුල්
වරට ලොවට හෙළිකළහ.පසුව කොට්ටේ දේවානන්ද යනුවෙන් පැවිදි භාවයට පත් වූයේ සමන්
දෙවිඳුන් සමග සෘජුව සම්බන්ධ වූ කුරුවිටගේ ප්රීමන් සිල්වා මහතාය.ආලෝකය ඇති ගුහාවක්
දැක ගන්න.ගංගාවක් තරණය කරන්න. එවිට ඔබට දිවාගුහාව දැක ගත හැකි යැයි එදා ප්රීමන්
සිල්වා මහතාට සිහිනෙන් කී පුවත සැබෑවක් විය. බුදුන් වහන්සේ ප්රමුඛ පන්සීයක්
රහතුන් වහන්සේලාට විවේක සුවය ලැබූ ස්ථානය හිටුවන්ගල දත්තගේ ගල්ලෙන බව තහවුරු විය. මේ
පුවත පසුව පූජ්ය වටද්දර ඤාණිස්සර ස්වාමීන් වහන්සේ විසින් ශාස්ත්රීය ලිපි
කීපයකින් ද තහවුරු කළහ.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මෙම දිවාගුහාව ශත වර්ෂ ගණනාවක් තිස්සේ
සමන් දෙවිඳු විසින් ආරක්ෂා කළහ.ආලෝකය විහිදෙන කූරගල ගුහාව මෙන්ම සිරිපතුල් සටහන්
ආරක්ෂා කළහ.මේ සිරිපතුල් ලාංඡන දෙකක් තිබුණු බවට බුදුගල සළකුණින් කියාපායි.කූරගල
ගල්ලෙන් රහතුන් වහන්සේලාට පුදා එහි සෙල් ලිපි පිහිටුවා ඇත. බුදුගල පධාන ඝරයක්
නිමවා වෘක්ෂ මූල ආරණය පිහිටුවා මහ රහතුන් වහන්සේලාට පූජා කොට ඇත. ලංකා පබ්බතය යයි
අද හඳුන්වන වැලිපොත යායේ ගල්ලෙන් සංකීර්ණය පිහිටා තිබෙන්නේ කූරගල ආලෝක ගුහාවට සහ
තපස් පිලට එක එල්ලේ පහළින්ය. එයද මහා රහතුන් වහන්සේලාට පූජා කොට තිබුණේ ක්රි.වර්ෂයෙන්
පෙර සියවස් වලදීය.මෙලෙස බුදුන් වහන්සේ ගේ පාද ස්පර්ශයෙන් පවිත්ර වූ කූරගල ට
පැමිණි මහමදික සංචාරකයන් එහි තිබූ නටබුන් වූ නුවර යුගයට අයත් ලෙන් විහාරය දැක එහි
නැවතී සිට සමනල කන්දට යා නොහැකිව එතැන් සිටම යාඥා කළහ. කල් යත්ම එහි පැලක් අටවා
අයිතිය කියා පාන්නට විය.මහා සංඝාය වහන්සේලාට පිදූ ලෙන් ඔවුන්ගේ යයි කියාපාමින් නඩු
කියන්නට වූහ.වසර සියයක පමණ කාලයක් තිස්සේ බෞද්ධයන්ට නිදහස් කරගන්නට බැරි වූ කූරගල
කතාව එයයි.ඒ කතාව දැන් නිමවී ඇත. 2022 වර්ෂයේ දී පූජ්ය වතුරකුඹුරේ ධම්රතන හිමියන්
හට කූරගල පිළිබඳ<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>පූජා භූමි පත්රය
පිළිගන්වා තිබෙන්නේ මේ සටනේ උච්චතම අවස්ථාවේ දීය. </span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>කූරගල පර්වත මොහොරයට අතීතයේ දී චන්ද්රගිරියයි
කීහ. අටවකසඳක් මෙන්ව වක්රව තිබූ පර්වතයක් බැවින් එසේ කියන්නට ඇත.අනුරාධපුර යුගයේ
දෙවන පෑතිස් රජ සමයේ ශ්රී මහා බෝධි ශාඛා බෙදන උත්සවයට රුහුණෙන් චන්දන ග්රාම
ක්ෂත්රියන් පැමිණි බව කියැවෙයි.චන්දන ග්රාමය නම් චන්ද්රගිරියෙන් විහිදුණු සඳ
ගිරි රාජධානියයි.එදා රෝපණය කළ අෂ්ඨ ඵල බෝධිය අදටත් සඳ ගිරියේ නිරුපද්රිතව
තිබේ.කූරගල වන්දනාවේ පැමිණෙන්නන් සඳගිරි බෝධිය වැඳ රජවක පාරෙන් පිටත්වන්නේ නම් වන්දනාව
සම්පූර්ණ වනු නිසැකය..චන්දන ග්රාමය සතුරු ආක්රමණ නිසා වල් බිහි වන කල්හි චන්ද්රගිරයේ
කඳු සිඛරයන්ට මුවා වුණු ක්ෂ්ත්රියන් වර්තමාන තංජම පදිංචි වූහ.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: red;"> </span></o:p></span><span style="color: red; font-family: "Iskoola Pota", "sans-serif"; font-size: 12pt;">තංජම
යනු චන්දන ගම බිඳු ණුහැටිය.නුවර යුගයේ දී තංජම බණ්ඩාර ගමක් විය.වලව් පහකට අයත්
බණ්ඩාර පංගු එහි වී යැයි කියති.මුල්ගම කෝරාළට යටත්ව පාලනය වූ මේ තංජම වසම එගම
පදිංචි මුදියන්සේට දුන් බවට ලියූ තුඩපතක්ද තිබේ. බළන්ගොඩ කල්තොට මහා මාවත සෑදීමෙන්
පසු තංජමෙන් තැන්නට පැමිණි මේ පරපුරු වල වැසියන් කුරගල අවට පදිංචි වූහ.ගොවිතැනෙන්
ගව පාලනයෙන් සශ්රීකව පැවති මේ පෙදෙස තුල තවත් අපූරු පුදබිමක් වෙයි.</span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgmzFF75jw9iAN3A_KWD3ufKlLVzFCyY30ZoR2KEtfQLt78pSc0o5LfpyzTJz8mJCt9z5A3Vu5hgv4PWrlqC7XbLgr40dN--gBtOaFO93_yKDwJK3LvyXw6Zd5TdtCgpyN4ox26uQJFa9jRXlYMd-VMHE-LjTACAjRsTknKSjFNjUeaSTsHRfACPo5auw/s2592/DSCN3278.JPG" imageanchor="1" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="1944" data-original-width="2592" height="240" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgmzFF75jw9iAN3A_KWD3ufKlLVzFCyY30ZoR2KEtfQLt78pSc0o5LfpyzTJz8mJCt9z5A3Vu5hgv4PWrlqC7XbLgr40dN--gBtOaFO93_yKDwJK3LvyXw6Zd5TdtCgpyN4ox26uQJFa9jRXlYMd-VMHE-LjTACAjRsTknKSjFNjUeaSTsHRfACPo5auw/s320/DSCN3278.JPG" width="320" /></a></div><br /><span style="color: red; font-family: "Iskoola Pota", "sans-serif"; font-size: 12pt;"><br /></span><p></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ඉඩම් නිරවුල් කිරීමේ නිළධාරීන් 1949 දී
තංජම් තැන්නට පැමිණෙන විට මෙ පෙදෙස ඝන කැලෑවලින් වැසී ගිය මූකලානකි.ඔවුන්ගේ සටහන්
අනුව කුරුදියවල මූකලාන නමින් පෙදෙසක් වෙයි.ගල් ටැම් යාය යනුවෙන් සටහන් වූ යාබද
පෙදෙසක් ද වෙයි.ගල් කණු කොරවක් ගල් සඳකඩ පහන් පමණක් නොව විශාල පොකුණු කීපය්ද මෙහි
විය.ඉඩම් නිරවුල් කොට කට්ටි වෙන් කරන කල්හි. මේවා ඉඩම් හිමියන්ගේ සන්තකයට පත්
විය.ගල් ටැම් සහිත මෙපෙදෙස කූරගලට අයත් පැරණි කුරුදියවල විහාරය යනුවෙන් අපට හඳුනාගත
හැකිය.ගල් ටැම් යායේ සිට පැවතී පැරණි කූරගල මාර්ගය අද වල්බිව ගොසින්ය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>අනුරාධපුර විහාර සංකීර්ණ අතර පංචාවාස විහාර
සම්ප්රදාය බෙහෙවින්ම ප්රකට වෙයි. වාස්තු විද්යා ශාස්ත්රය අනුව රහතුන් වහන්සේලා
ගේ විවිධ අවස්ථාවන් සඳහා යෝග්ය ලෙසින් තනවන ලද පංචාවාසයක් කූරගලටත් හිමි විය.
අනුරාධපුර යුගයේ පසු භාගයේ ඉඳි කරන ලද මේ පංචාවාස ගොඩ නැගිලි කාලයක් වනගතව තිබී
අක්කර දෙකක පමණ පුරාවිද්යෘ රකෂිතයක් බවට පත් විය.1960 ගණන් වලදී පූජ්ය බද්දෙගම
විමලවංශ නාහිමියන්ගේ මූලිකත්වයෙන් මෙහි විහාරස්ථානයක්ද ඉඳි විය.මේ කාලයේ පංචාවාසයට
නුදුරින් පිහිටි ඉපැරණි බෝධීන් වහන්සේ වන්දනාමාන කරමින් විහාරස්ථානයේ කටයුතු සිදු
වුනද 1971 දී කූරගල පුරාවිද්යා රක්ෂිතයක් බවට පත් වීමෙන් පසු ගල්ටැම් යායත්
බුදුගලත් රක්ෂිත බවට පත් කිරීමට කටයුතු යෙදී තිබේ.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;">
</span>කූරගල ප්රාග් මානවයාගේ වාසස්ථානයක් වුවද ක්රි.ව. 1-6 අතර කාලයේ දී
ගිරිගුහා පබ්බත ආරණ්ය සේනාසනයක් වෙයි.අචාර්ය දයානන්ද බිනරගම මහතා සඳහන් කරන පරිදි
ආරණ්ය සේනාසන හඳුන්වන ලද්දේ නගරද්වාරයෙන් හා ග්රාමයෙන් පිටත වූ වන ගත පෙදෙස් විලසය.සූත්ර
පිටකයෙහි සඳහන් පරිදි ග්රාමයෙන් පිටත දුණු පන්සීයක් ගිය තැන ආරණ්ය සේනාසන වූ බව
දක්වයි. ක්රි.ව. 7-10 සියවස් අතර කාලයේ දී වර්ධනය වූ පංචායතන පිරිවෙන් හා පධාන ඝර
පිරිවෙන් යනුවෙන් තවත් ආරණ්ය සේනාසන දෙවර්ගයක් වෙයි. ගල්ටැම් යායත් බුදුගලත් මේ
ආරණ්ය සේනාසන දෙවර්ගයට අයත් වේ. </span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ගල් ටැම් යාය නටබුන් ස්ථානය 2006 වසරේ
දී පමණ කැණීමකට ලක් කරන ලද අතර මෙහි ස්ථූපය තුළ කළ කැණීමෙන් සුවිශේෂ ගල් පෙට්ටියක්
හමු වූ බව එහි සේවය කළ පිරිස් දක්වා ඇත.මේ සථානය තවමත් කැණීම් අවසන් නැත. අක්කර
දෙකක භූමිය ඉක්මවා විශාල නටබුන් කොටසක් විහිදී පවතින බව දැක්විය හැකිය. ගල් ටැම්
යාය වැඳ පුදා ගත් කල්හි බුදුගල පධාන ඝරයත් බුදුගල රජමහ විහාරයත් දැක බලා ගැනීමට ළගා
විය හැකිය. එතැන් සිට</span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ascii-font-family: FMAbhaya; mso-bidi-font-family: "Iskoola Pota"; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-hansi-font-family: FMAbhaya;"> කොට්ටිඹුල් වල රජමහා විහාරය දක්වා දිවෙන මහා මාර්ග පද්ධතිය දෙපස
පිහිටි බොහෝ පුරාවිද්යෘ ස්ථාන වන්දනා කරුවන්ට මග හැරෙයි.පබ්බත ලෙන ශොණ ගල්ගේ
කිරිමකුල් ගොල්ල දියවින්න දේවගිරිලෙන යටිමල් කඩුව ලෙන කෙවලගල ගල්ගේ ලගිනගල ගල්ගේ
නූල් කටින ගල ලෙන්දොර විහාර ලෙන වෙහෙර ගල ලෙන ඉන් කීපයකි.</span><span lang="SI-LK" style="font-family: FMAbhaya; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: "Times New Roman";"> </span><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">කූරගලින් පිටත් වන වන්දනා කරුවන්
හට දවසක් නොව දවස් කීපයක්ම ගත කර නරඹන්නට මෙන්ම බණ භාවානාදියෙන් ගත කරන්නටද මේ
රමණීය බිම් පෙදෙස ඉවහල් කර ගැනීම වටනේය.</span><span style="font-family: FMAbhaya; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">මතුගම
සෙනෙවිරුවන්</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"><span style="color: red;"> </span></span><o:p></o:p></span></p>mathugama seneviruwanhttp://www.blogger.com/profile/17392542531704445510noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4119988986176611249.post-73485641103073148042022-11-23T05:07:00.001-08:002022-11-23T05:10:06.951-08:00 ජල බහිරවයින්ගේ ජල හිමිකම් පනත යලිත් කරළියට ජල සම්පත මහා වැව් ඉඳි කොට දී කුඩා වැව් ද පෝෂණය කතක කර ලීමට ඉඩ පහසුකම් සැලසූ අතර ජනතාව එම උරුමයන් තමන් ගේ පණ සේ ආරක්ෂා කළහ. වැව් නඩත්තු කරලීමට ගමේ පැවති එකමුතුවද වැව් ගැන දත් දැනුමැත්තන්ගේ අත්දැකුම්ද ඉතා වැදගත් විය. බ්රිමතාන්යව පාලකයන් විසින් මෙම වැව් කඩා බිඳ දැමීමත් රාජකාරිය තහනම් කිරීම නිසා ඇතිවූ සෝදා පාලුව නිසාත් වැව් වල පාලනය මුලුමනින්ම බිඳ වැටුණි. එහි ප්ර්තිඵලය වූයේ මහා ජල ගැලුම් වලින් වැව් කැඩී බිඳී විනාශව යෑමයි.වාරිමාර්ග දෙපාර්තමේන්තුව පිහිටුවන ලද්දේ බ්රිඵතාන්යමයයන් විසින් කරන ලද ඒ වැරැද්ද නිවරදි කිරීමටයි. නමුත් වැව් ගැන වැවේ සොරෙව්ව ගැන නොදත් ඉංජිනේරුවන් නිසා වැවේ පුරාණ ස්වරූපයට වූ විනාශය අති මහත්ය.කෙසේ වෙතත් වර්තමානය වන විට වාරිමාර්ග දෙපාර්තමේන්තුව බල ගන්වන පනතට අමතරව මහවැලි අධිකාරි පනත ජල සම්පත් පනත ආදී පනත් වලින් ආවරණය වෙමින් මේ රටේ ජලය බෙදා හැරීම සහ නීතිරීති ක්රිලයාත්මක වෙයි. රටේ දේශපාලන අධිකාරිය ක්රියයාත්මක කරන රජයයන් අළුතින් පත් වූ සෑම අවස්ථාවකදීම ජලය පිළිබදව ප්රරතිපත්ති අලුත් වටයකින් ඉදිරිපත් කර තිබේ. මේ ප්ර්තිපත්ති සම්පාදනයේදී ලංකාවේ විද්යාවඥයන් ගේ අදහස් සෘජුවම භාවිතා කර නැත. ඒ වෙනුවට විදේශ වල අත්දැකීම් සංවර්ධන ක්රියයාදාමයන් ආදිය සැලකිල්ලට ගෙන සකස් කරන ලද සංකල්ප මත එම ප්රවතිපත්ති සකස් කර තිබේ.ලංකාවේ රජය ආසියානු සංවර්ධන බැංකුව සමග 2000 වසරේ දී ලෝන් ශ්රීස 1575 යනුවෙන් ගිවිසුමකට එළඹීම නිසා කැබිනට් අනුමැතිය සහිතව ජාතික ජල සම්පත් කවුන්සලයක් පිහිටුවීමට අනුමැතිය හිමි විය.මෙම යෝජනාවට අනුමැකිය හිමි වූයේ 2000 මාර්තු මාසයේදීය. මුල් වරට ජල හිමිකම් බලපත්රස සංකල්පය මෙහිදී ඉදිරිපත් විය.නමුත් ඇතිවූ මහජන විරෝධය හේතුවෙන් එය ක්රි යාවට නැගීම අසීරු විය. පසුව ජලය විකිණීම සඳහා ප්රේතිපත්තිමය වශයෙන් එකඟව විදේශ මුදල් ලබා ගත් නිළධාරීන් ගේ පෙළඹවීම මත 2004 වසරේදී ද මෙම ක්රිපයාවලිය නව මුහුණවරකින් එළියට පැමිණියේය.එවක ඉදිරිපත් වූ රට පෙරට ප්රදතිපත්ති ප්රවකාශනයේ නැති දෙයක් ක්රිියාත්මක කිරීම සඳහා ක්රිණයාත්මක සැලැස්ම නමින් වූ තවත් පත්රි කාවක් මුද්රලණය විය. එහි සඳහන් වූයේ පොදු ජන එක්සත් පෙරමුණ ආණ්ඩුව ආරම්භ කරන ලද ජාතික ජල කළමනාකරණ වැඩපිළිවෙල සම්පූර්ණ කර ක්රියාත්මක කෙරේ යන්නයි. අංක 1349/3 සහ 12.07.2004 දිනැති රට පෙරට ප්රිතිපත්තිය අනුව අහෝසි කිරීමට පොරොන්දු වූ අන්තර්වාර ජල සම්පත් අධිකාරිය අහෝසි නොකර එවක තිබූ ගංගාධාර හා මහවැලි සංවර්ධන හා රජරට සංවර්ධන අමාත්යං ශය යටතේ පිහිටුවීමට යෝජනා කර ගන්නාලදී. එහිදී බලාපොරොත්තු වූයේ ජල සම්පත් කළමනාකරණ සභාව හා ජාතික ජල සම්පත් කළමණාකරන අධිකාරිය පිහිටුවීමයි.එවක සිටි නිළධාරීන් බොහොමයක්ම ජාත්යසන්තර වාරි කළමනාකරණ ආයතනවලට සෘජුවම බැඳී සිටි හෙයින් මේ ප්රිතිපත්ති සකස් කිරීමට විදේශගත ධනය කෙතරම් යෙදවන්නට ඇත්දැයි සිතා ගත හැකිය. මෙහි අරමුණ වූයේ ජල දූෂණය කළමනාකරණය කර ගැනීම පිණිස සියළුම ගංගා ද්රෝගණි ආවරණ කරමින් අධිකාරියක් පිහිටුවීමයි.නමුත් මේ ක්රැමය යටතේ වාරිමාර්ග දෙපාර්තමේන්තුව අහෝසී වී යෑමේ තර්ජනය මතුව ආ හෙයින් වෘත්තීය සමිති විසි නවයක් පෙරමුණු ගෙන ඉදිරි පත්වූ එම යෝජනාව පරාජය කරන ලදී.මෙවැනි ප්රයතිපත්ති ගණනාවක්ම 2008 වසරේ 2014 වසරේ සහ 2019 වසරේ ඉදිරිපත් කර තිබේ.නුමුත් ඒ අරමුණූ පරාජයට පත් විය.එයට හේතුවූයේ මේ ප්රරතිපත්තීන් තුළ පැහැදිලිව රටේ ජල අයිතිය අන්සතු කිරීමට දරණ ලද වෑයමයි. . වාර ගණනාවකදී මෙලෙස පරාජයට පත් කරන ලද ජල සම්පත් අධීකාරිය පිහිටුවීමේ යෝජනාව දැන් නැවතත් කරළියට පැමිණ තිබේ.මේ සම්බන්ධව වන ජල සම්පත් ප්රාතිපත්තිමය කොටුම්පතක් සකස් කර 2021 සැප්තැම්බර් මාසයේ දී ඉදිරිපත් කර තිබෙන්නේ රටේ වාරිමාර්ග ක්ෂේත්ර යන්හි සිටි දැනට විශ්රා ම ගැන්වී සිටින විද්වතුන්ගේ සාභාගිත්වයෙනි.මෙයට සෘජුව සම්බන්ධීකරණය ලබා දෙන්නේ ලංකා ජලනී නම් රාජ්යට නොවන සංවිධානය බව ආරංචි මාර්ග දක්වයි.. මෙහි නිරතව සිටින බොහෝ ඉංජිනේරුවන් ජාත්යාන්තර වාරි කළමනාකරණ ආයතනය සමග කාලයක් තිස්සේ බැඳී සිටින රටේ ජල සම්පත් විකිණිම සදහා සෑම විටම මැදිහත් වූ පිරිසකි. එහි සිටින ඇතැමුන් වාරිමාර්ග දෙපාර්තමේන්තුවේ හිටපු අධ්යක්ෂ වරුන්ය.ඔවුන් විසින් සකස් කරන ලද මේ නව ප්රසතිපත්ති කෙටුම් පත රනිල් වික්රේමසිංහ රජය යටතේ කැබිනට්ටුවට ඉදිරිපත් කරලීමට දැන් සියලුම කටයුතු සූදානම් කර තිබේ යැයි දැන ගන්නට තිබේ..මෙම කෙටුම්පනතේ තිබෙන භයානක ප්රටවේශයන් දෙකක් පිළිබඳ මේ අවස්ථාවේ දී මතක් කළ යුතුය. එකක් නම් ගංගා දෑලේ ජීවත්වන ජනතාව සතු ජල හිමිකම් බලපත්රගය අන්සතු කිරීමට නැතිනම් විකිණිමට හැකියාව ලැබීමයි.මහවැලි අධිකාරිය සතු ඉඩම් බලතල ප්රාිදේශිය ලේකම් වරුන්ට පවාරා ( විධිමත් සැලැස්මකින් තොරව ) බෙදුම්වාදී න්යසයා පත්ර යට අවශ්යා පසුබිම සකස් කරලීමට අයවැය යෝජනාවක් ඉදිරිපත් කර ඇති මොහොතක නිදහස් කරන ලද ඉඩම් වල සිටින ගොවියන් තමන්ට හිමිවන ජල හිමිකම්ද අන්සතු නොකර සිටීවි යැයි කියන්නට නොහැකිය.එසේම මහාපරිමාණ ජල පාරිභෝකියන් ලෙසට සැලකෙන විශාල සමාගම් ගැනද මෙම කෙටුම්පතේ සඳහන්ව තිබෙන්නේ සුළු ජල අයිතිය රකින්නට නම් සමාගම් වල ජල අයිතියද පාලනය කළ යුතු බවයි. මෙයින් හැඟවෙන්නේ විශාල සමාගම් වලට පවරන්ට නියමිත ජල කළමනාකරණය පිළිබඳ පණිවුඩයයි. අනෙක් භයානක කරුණ නම් ගංගාද්රෝාණියක තිබෙන ජල හිමිකම් සම්බන්ධ යම් ගැටුමක් නිරාකරණය කිරීමට ගැටුම් නිරාකරණ ආයතනයක් පිහිටුවීමට යෝජනා කිරීමයි. මේ කියන්නේ මහවැලි ගඟට බව පැහැදිලිය. එය ආරම්භ වනුයේ මධ්යහම කඳුකරයෙනි. එහි දැන් ඉන්දීය බෙදුම්වාදී වුවමනාව මත වතු දෙමළ දේශපාලන නායකයන් ගේ කඳවුරක් බවට පත්ව තිබේ. මහවැලි ගඟ අවසාන වශයෙන් මුහුදට එක්වන්නේ ත්රියකුණාමලයෙනි. එහිද ඩයස්පෝරා බලය ස්ථාපිත කරන්නට වත්මන් ආණ්ඩුව කැස කවමින් ඇත. අතරමගදී ජලය පරිහරණය කරනු ලබන්නේ මෙරට පාර්ම්පරික ගොවි ජනතාවයි.මේ පාර්ශවයන් අතර ගැටුම් කාරී වාතාවරණයක් ඇති කරනුයේ බෙදුම්වාදී වුවමනාවන් සඳහාය.එවිට ජල හිමිකම් සම්බන්ධව ගැටුම් ඇති වීම සුලභ දෙයක් වනු ඇත. ලංකා ජලනී නම් සංවිධානය මේ ඩයස්පෝරාවේ බළල් අතක්ද යන පැනය මතුවන්නේ මේ කරුණු නිසාය. ජල පරිහරණය සහ කළමනාකරණය උදෙසා සිය ඉතිහාසයේ යුගණනාවකම අත්දැකීම් හිමි රටක් වශයෙන් ලෝකයේ කීර්තියක් දිනා සිටියද වර්තමානය වන විට මෙම දැනුම යොදා නොගැනෙන තරම්ය. ඒ වෙනුවට විදේශ ආධාර මුදල් මත යැපෙන නිළධාරීන් සහ දේශපාලනඥයන් විදේශ රටක ක්රියයාත්මක කරන ලද ජල කළමනාකරණ මූලධර්ම ලංකාවට ආදේශ කරයි. 1985 වැනි ඈතකාලයකදී පිහිටවූ ජාත්යින්තර වාරි කළමණාකරණ ආයතනය මත යෑපීම ආරම්භ වූ දා පටන්ම එය එසේ වෙයි. දැනට රටේ වාරි ජලය සහ පානීය ජලය පාලනය කරන ආයතන වසා දමා එක් අයතනයක් තුළටද ඒ ආයතන තුළ තවත් අනු ආයතන බිහි කිරීමට කරනු ලබන තැත අපි දකින්නේ විශ්රා ම ගොස් සිටින විශ්රාඈම යන්නට සිටින නිළධාරීන්ට තවත් රැකියාවකට යෑමට මග පාදා දීමකි.එසේම එක් අයනයකින් සි<p><span style="color: red;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span face=""Iskoola Pota","sans-serif"" lang="SI-LK" style="color: red; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span face=""Iskoola Pota","sans-serif"" lang="SI-LK" style="font-size: 12pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;">
</span>ජල සම්පත මෙරට ජාතික උරුමයකි. පැරණි රජවරුන් විසින් මහා වැව් ඉඳි කොට දී
කුඩා වැව් ද පෝෂණය කරමින් රට සශ්රීක කර ලීමට ඉඩ පහසුකම් සැලසූ අතර ජනතාව එම
උරුමයන් තමන් ගේ පණ සේ ආරක්ෂා කළහ. වැව් නඩත්තු කරලීමට ගමේ පැවති එකමුතුවද වැව්
ගැන දත් දැනුමැත්තන්ගේ අත්දැකුම්ද ඉතා වැදගත් විය. බ්රිතාන්ය පාලකයන් විසින් මෙම
වැව් කඩා බිඳ දැමීමත් රාජකාරිය තහනම් කිරීම නිසා ඇතිවූ සෝදා පාලුව නිසාත් වැව් වල
පාලනය මුලුමනින්ම බිඳ වැටුණි. එහි ප්රතිඵලය වූයේ මහා ජල ගැලුම් වලින් වැව් කැඩී
බිඳී විනාශව යෑමයි.වාරිමාර්ග දෙපාර්තමේන්තුව පිහිටුවන ලද්දේ බ්රිතාන්යයයන්
විසින් කරන ලද ඒ වැරැද්ද <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>නිවරදි කිරීමටයි.
නමුත් වැව් ගැන වැවේ සොරෙව්ව ගැන නොදත් ඉංජිනේරුවන් නිසා වැවේ පුරාණ ස්වරූපයට වූ
විනාශය අති මහත්ය.කෙසේ වෙතත් වර්තමානය වන විට වාරිමාර්ග දෙපාර්තමේන්තුව බල ගන්වන
පනතට අමතරව මහවැලි අධිකාරි පනත ජල සම්පත් පනත ආදී පනත් වලින් ආවරණය වෙමින් මේ රටේ
ජලය බෙදා හැරීම සහ නීතිරීති ක්රියාත්මක වෙයි.</span><span face=""Iskoola Pota","sans-serif"" style="font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span face=""Iskoola Pota","sans-serif"" lang="SI-LK" style="font-size: 12pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>රටේ දේශපාලන අධිකාරිය ක්රියාත්මක කරන
රජයයන් අළුතින් පත් වූ සෑම අවස්ථාවකදීම ජලය පිළිබදව ප්රතිපත්ති අලුත් වටයකින් ඉදිරිපත්
කර තිබේ. මේ ප්රතිපත්ති සම්පාදනයේදී ලංකාවේ විද්යාඥයන් ගේ අදහස් සෘජුවම භාවිතා
කර නැත. ඒ වෙනුවට විදේශ වල අත්දැකීම් සංවර්ධන ක්රියාදාමයන් ආදිය සැලකිල්ලට ගෙන
සකස් කරන ලද සංකල්ප මත එම ප්රතිපත්ති සකස් කර තිබේ.ලංකාවේ රජය ආසියානු සංවර්ධන
බැංකුව<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>සමග 2000 වසරේ දී ලෝන් ශ්රී<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>1575 යනුවෙන් ගිවිසුමකට එළඹීම නිසා<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>කැබිනට් අනුමැතිය සහිතව ජාතික ජල සම්පත්
කවුන්සලයක් පිහිටුවීමට අනුමැතිය හිමි විය.මෙම යෝජනාවට අනුමැකිය හිමි වූයේ 2000
මාර්තු මාසයේදීය. මුල් වරට ජල හිමිකම් බලපත්ර සංකල්පය මෙහිදී ඉදිරිපත් විය.නමුත්
ඇතිවූ මහජන විරෝධය හේතුවෙන් එය ක්රියාවට නැගීම අසීරු විය. පසුව ජලය විකිණීම සඳහා
ප්රතිපත්තිමය වශයෙන් එකඟව විදේශ මුදල් ලබා ගත් නිළධාරීන් ගේ පෙළඹවීම මත 2004
වසරේදී ද මෙම ක්රියාවලිය නව මුහුණවරකින් එළියට පැමිණියේය.එවක ඉදිරිපත් වූ රට පෙරට
ප්රතිපත්ති ප්රකාශනයේ නැති දෙයක් ක්රියාත්මක කිරීම සඳහා ක්රියාත්මක සැලැස්ම
නමින් වූ තවත් පත්රිකාවක් මුද්රණය විය. එහි සඳහන් වූයේ පොදු ජන එක්සත් පෙරමුණ
ආණ්ඩුව ආරම්භ කරන ලද ජාතික ජල කළමනාකරණ වැඩපිළිවෙල සම්පූර්ණ කර ක්රියාත්මක කෙරේ
යන්නයි. අංක 1349/3 සහ 12.07.2004 දිනැති රට පෙරට ප්රතිපත්තිය අනුව අහෝසි කිරීමට
පොරොන්දු වූ අන්තර්වාර ජල සම්පත් අධිකාරිය අහෝසි නොකර එවක තිබූ ගංගාධාර හා මහවැලි
සංවර්ධන හා රජරට සංවර්ධන අමාත්යංශය යටතේ පිහිටුවීමට යෝජනා කර ගන්නාලදී.<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>එහිදී බලාපොරොත්තු වූයේ ජල සම්පත් කළමනාකරණ
සභාව හා ජාතික ජල සම්පත් කළමණාකරන අධිකාරිය පිහිටුවීමයි.එවක සිටි නිළධාරීන්
බොහොමයක්ම ජාත්යන්තර වාරි කළමනාකරණ ආයතනවලට සෘජුවම බැඳී සිටි හෙයින් මේ ප්රතිපත්ති
සකස් කිරීමට විදේශගත ධනය කෙතරම් යෙදවන්නට ඇත්දැයි සිතා ගත හැකිය. මෙහි අරමුණ වූයේ
ජල දූෂණය කළමනාකරණය කර ගැනීම පිණිස සියළුම ගංගා ද්රෝණි ආවරණ කරමින් අධිකාරියක්
පිහිටුවීමයි.නමුත් මේ ක්රමය යටතේ වාරිමාර්ග දෙපාර්තමේන්තුව අහෝසී වී යෑමේ තර්ජනය
මතුව ආ හෙයින් වෘත්තීය සමිති විසි නවයක් පෙරමුණු ගෙන ඉදිරි පත්වූ එම යෝජනාව පරාජය
කරන ලදී.මෙවැනි ප්රතිපත්ති ගණනාවක්ම 2008<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>වසරේ 2014 වසරේ සහ 2019 වසරේ ඉදිරිපත් කර තිබේ.නුමුත් ඒ අරමුණූ පරාජයට පත්
විය.එයට හේතුවූයේ මේ ප්රතිපත්තීන් තුළ පැහැදිලිව රටේ ජල අයිතිය අන්සතු කිරීමට දරණ
ලද වෑයමයි. .</span></span><span style="color: red; font-size: 12pt;"> </span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span face=""Iskoola Pota","sans-serif"" lang="SI-LK" style="font-size: 12pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span></span><span style="color: red; font-size: 12pt; mso-spacerun: yes;"> </span><span style="color: red; font-size: 12pt;">වාර ගණනාවකදී මෙලෙස පරාජයට පත් කරන ලද ජල
සම්පත් අධීකාරිය පිහිටුවීමේ යෝජනාව දැන් නැවතත් කරළියට පැමිණ තිබේ.මේ සම්බන්ධව වන
ජල සම්පත් ප්රතිපත්තිමය කොටුම්පතක් සකස් කර 2021 සැප්තැම්බර් මාසයේ දී ඉදිරිපත්
කර තිබෙන්නේ රටේ වාරිමාර්ග ක්ෂේත්රයන්හි සිටි දැනට විශ්රාම ගැන්වී සිටින විද්වතුන්ගේ
සාභාගිත්වයෙනි.මෙයට සෘජුව සම්බන්ධීකරණය ලබා දෙන්නේ ලංකා ජලනී නම් රාජ්ය නොවන සංවිධානය
බව ආරංචි මාර්ග දක්වයි.. මෙහි නිරතව සිටින බොහෝ ඉංජිනේරුවන් ජාත්යන්තර වාරි
කළමනාකරණ ආයතනය සමග කාලයක් තිස්සේ බැඳී සිටින රටේ ජල සම්පත් විකිණිම සදහා සෑම විටම
මැදිහත් වූ පිරිසකි. එහි සිටින ඇතැමුන් වාරිමාර්ග දෙපාර්තමේන්තුවේ හිටපු අධ්යක්ෂ
වරුන්ය.ඔවුන් විසින් සකස් කරන ලද මේ නව ප්රතිපත්ති කෙටුම් පත රනිල් වික්රමසිංහ
රජය යටතේ කැබිනට්ටුවට ඉදිරිපත් කරලීමට දැන් සියලුම කටයුතු සූදානම් කර තිබේ යැයි
දැන ගන්නට තිබේ..මෙම කෙටුම්පනතේ තිබෙන භයානක ප්රවේශයන් දෙකක් පිළිබඳ මේ අවස්ථාවේ
දී මතක් කළ යුතුය. එකක් නම් ගංගා දෑලේ ජීවත්වන ජනතාව සතු ජල හිමිකම් බලපත්රය
අන්සතු කිරීමට නැතිනම් විකිණිමට හැකියාව ලැබීමයි.මහවැලි අධිකාරිය සතු ඉඩම් බලතල ප්රාදේශිය
ලේකම් වරුන්ට පවාරා ( විධිමත් සැලැස්මකින් තොරව ) බෙදුම්වාදී න්යයා පත්රයට අවශ්ය
පසුබිම සකස් කරලීමට අයවැය යෝජනාවක් ඉදිරිපත් කර ඇති මොහොතක නිදහස් කරන ලද ඉඩම් වල
සිටින ගොවියන් තමන්ට හිමිවන ජල හිමිකම්ද අන්සතු නොකර සිටීවි යැයි </span><span style="color: red; font-size: 12pt; mso-spacerun: yes;"> </span><span style="color: red; font-size: 12pt;">කියන්නට නොහැකිය.එසේම මහාපරිමාණ ජල පාරිභෝකියන්
ලෙසට සැලකෙන විශාල සමාගම් ගැනද මෙම කෙටුම්පතේ සඳහන්ව තිබෙන්නේ සුළු ජල අයිතිය
රකින්නට නම් සමාගම් වල ජල අයිතියද පාලනය කළ යුතු බවයි. මෙයින් හැඟවෙන්නේ විශාල
සමාගම් වලට පවරන්ට නියමිත ජල කළමනාකරණය පිළිබඳ පණිවුඩයයි. අනෙක් භයානක කරුණ නම් ගංගාද්රෝණියක
තිබෙන ජල හිමිකම් සම්බන්ධ යම් ගැටුමක් නිරාකරණය කිරීමට ගැටුම් නිරාකරණ ආයතනයක්
පිහිටුවීමට යෝජනා කිරීමයි. මේ කියන්නේ මහවැලි ගඟට බව පැහැදිලිය. එය ආරම්භ වනුයේ
මධ්යම කඳුකරයෙනි. එහි දැන් ඉන්දීය බෙදුම්වාදී වුවමනාව මත වතු දෙමළ දේශපාලන
නායකයන් ගේ කඳවුරක් බවට පත්ව තිබේ. මහවැලි ගඟ අවසාන වශයෙන්</span><span style="color: red; font-size: 12pt; mso-spacerun: yes;"> </span><span style="color: red; font-size: 12pt;">මුහුදට එක්වන්නේ ත්රිකුණාමලයෙනි. එහිද
ඩයස්පෝරා බලය ස්ථාපිත කරන්නට වත්මන් ආණ්ඩුව කැස කවමින් ඇත. අතරමගදී ජලය පරිහරණය
කරනු ලබන්නේ මෙරට පාර්ම්පරික ගොවි ජනතාවයි.මේ පාර්ශවයන් අතර ගැටුම් කාරී
වාතාවරණයක් ඇති කරනුයේ බෙදුම්වාදී වුවමනාවන් සඳහාය.එවිට ජල හිමිකම් සම්බන්ධව ගැටුම්
ඇති වීම සුලභ දෙයක් වනු ඇත. ලංකා ජලනී නම් සංවිධානය මේ ඩයස්පෝරාවේ බළල් අතක්ද යන
පැනය මතුවන්නේ මේ කරුණු නිසාය.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span face=""Iskoola Pota","sans-serif"" lang="SI-LK" style="font-size: 12pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ජල පරිහරණය සහ කළමනාකරණය උදෙසා සිය
ඉතිහාසයේ යුගණනාවකම අත්දැකීම් හිමි රටක් වශයෙන්<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>ලෝකයේ කීර්තියක් දිනා සිටියද වර්තමානය වන විට මෙම දැනුම යොදා නොගැනෙන
තරම්ය. ඒ වෙනුවට විදේශ ආධාර මුදල් මත යැපෙන නිළධාරීන් සහ දේශපාලනඥයන් විදේශ රටක ක්රියාත්මක
කරන ලද ජල කළමනාකරණ මූලධර්ම ලංකාවට ආදේශ කරයි. 1985 වැනි ඈතකාලයකදී පිහිටවූ ජාත්යන්තර
වාරි කළමණාකරණ ආයතනය<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මත යෑපීම ආරම්භ වූ දා
පටන්ම එය එසේ වෙයි. දැනට රටේ වාරි ජලය සහ පානීය ජලය පාලනය කරන ආයතන වසා දමා එක්
අයතනයක් තුළටද ඒ ආයතන තුළ තවත් අනු ආයතන බිහි කිරීමට කරනු ලබන තැත අපි දකින්නේ
විශ්රාම ගොස් සිටින විශ්රාම යන්නට සිටින නිළධාරීන්ට තවත් රැකියාවකට යෑමට මග පාදා
දීමකි.එසේම එක් අයනයකින් සියල්ල හසුරුවන කල්හි ගෙඩිය පිටින් විකිණීමට තිබෙන
වුවමනාව ප්රබලව මතුවන බවද මෙහිදී සඳහන් කළ යුතුය.</span><span face=""Iskoola Pota","sans-serif"" style="font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: red;"><span face=""Iskoola Pota","sans-serif"" lang="SI-LK" style="font-size: 12pt; line-height: 115%;">මතුගම
සෙනෙවිරුවන්</span><span face=""Iskoola Pota","sans-serif"" style="font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span face=""Iskoola Pota","sans-serif"" style="color: red; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p> </o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span face=""Iskoola Pota","sans-serif"" style="color: red; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><o:p> </o:p></span></p>mathugama seneviruwanhttp://www.blogger.com/profile/17392542531704445510noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-4119988986176611249.post-77648864256781226442022-11-11T07:40:00.001-08:002022-11-11T07:40:19.742-08:00ලංකාවේ චෞර රාජ්යය තුළ එක් හෙරකගේ කතාවක් <p><span style="color: #cc0000;"> </span></p><p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><br /></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>රත්නපුරයේ සිට පාණදුර දක්වා ධාවනය
වන පුද්ගලික බස් රථයක ගමන් ගන්නා විට මුහුණ දුන් අත්දැකීමක් මෙලෙස විස්තර කර
සිටිමි.මේ බස් රථයේ මගීන් සිටියේ කීප දෙනෙකි.මදක් දුර ධාවනය වන විට බසයට නැග ගත්
තරුණයෙකු මා අසල හිස්ව තිබෙන අසුනේ වාඩි විය. හීන් වැසි පොද ඇද හැලෙන බව කවුළුවෙන්
බැලූ විට පෙනේ.කවුළු වීදුරුව මදක් වසා මා අසළ වාඩි වූ තරුණයා දෙස බැලූවෙමි. ටී
ෂර්ටයකින් සැරසුණු ඔහු ගේ පෙනුම දුක්මුසු යයි මට හැඟුණි.සුපුරුදු ලෙස කවුළුවෙන්
පිටත බලමින් සිටින අතර ඔහු තම කටහඬ<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>අවදි
කලේ වැස්සේ චුරු චුරුව ගැන කණස්සල්ලෙනි. වැස්ස නිසා රැකියාවට නිතිපතා යෑම අසීරු බවත්
වැඩ පාඩු වෙන බවත් ඔහු කියා ගෙන ගියේය .නිහඬව ඔහුට සවන් දුන්නෙමි. මගෙන් අනුබලයක්
නැතත් ඔහු දිගටම කතා කරයි.වඩා දුක්මුසුව කතාව ඇරඹුවේ මද වේලාවක් මේ අතුරු කතා
දිගහැරීමෙන් පසුවය. ඔහුට වූ ඇබැද්දියක් ඔහු විස්තර කරයි. රත්නපුරයේ සිට හොරණ නගරයට
ඔහු ගමන් කරමින් සිටී. ඒ මන්දැයි මම නොදනිමි. ඔහු එයද විස්තර කරන්නට පටන් ගත්තේය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මේ තරුණයාගේ නම මම නොදනිමි සාගර යනනාමයෙන්
දැක්වුවහොත් ඔහු පෙදරේරුවෙකි. නැතිනම් මේසන් කෙනෙකි.පැල්මඩුල්ල අසල පනාවැන්න ඔහුගේ
ගමයි.මහ මාවත අසල නිවස තනාගෙන බිරිඳත් දරුවන් දෙදෙනාත් සමග දිවි ගෙවන<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මේ තරුණායා නිතිපතා සිය රැකියාවට පිටත්ව යයි.
විවිධ ඉඳිකිරීම් වැඩබිම් වල වැඩ ලැබෙන ආකාරයට සේවය කරයි. වැස්සොත් රැකියාව නැත.
කොරෝනා කාලයේ ඔහුට මෙන්ම සියලුම පෙදරේරුවන්ට රැකියාව අහිමි වුණි.ඉන්ධන හිඟය පැමිණි
විට ප්රවාහන පහසුකම් දුර්වල වීම නිසා වැඩ බිම් වසා දැමුණි. ඒ කාලයේ දිවි රැක
ගත්තේ විවිධ පුද්ගලයන්ගෙන් ලැබුණු ආධාර උපකාර නිසාවෙනි.ඒ අතරවාරයේ මහ ගංවතරුකට
නිවසද කඩා වැටුණි.මීට දින කීපයකට ප්රථම සිය ඉදි කිරීම් වැඩබිමෙන් මාසික වේතනය අතට
ලැබුණි. දිනකට තුන්දහස ගණනේ අතට ලැබුණු පඩියෙන් විවිධ කාර්යන් කළ යුතු විය.සිය
දුවණියගේ සපත්තු දෙක ගැලවී තිබෙන බව ඔහුට මතක් විය. සපත්තු දෙකක් ගැනීම පිණිස පාණදුර
නගරයට පැමිණීම ඔහුගේ බලාපොරොත්තුව විය.බස් රථයේ මදක් දුර ගමන් කරන විට වයස්ගත
කාන්තාවක් ඔහුගේ අසුන ළඟින් වාඩි විය. ටික දුරක් ගමන් කරන විට මේ කාන්තාව තම අසරණ
කම කියා පා මුදලක් බලාපොරොත්තු විය. සාගර රුපියල් දෙසීයක් ඇය අත තැබීය. </span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ඊට පෙර දිනයේ දවස පුරාවටම මහන්සි වී
සිටි<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>සාගර <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ට ටික වේලාවකින් නිදිමත ඇති විය. මුදල් සහිත
බෑගය ඔහුගේ ඔඩොක්කුවේය. හොරණ ආසන්නය දක්වාම ඔහුට දැඩිව නින්ද ගිය අතර ක්ෂණිකව අවදි
වූයේ මගියෙකුගේ උස් හඬින් කල ඇමතීමකිනි.කලවා මත තිබූ බෑගය විවෘත කර තිබුණි. මුදල්
මිටි අතුරුදහන් වී ඇත. ඔහු කලබල වී වට පිට බැලීය.පෙර සඳහන් කළ කාන්තාව ඉදිරි දොර
ළඟ බැසීමට සූදානම් වනු දකින්නට ලැබුණි. සාගර වහා නැගිට පිටිපස දොරින් බැස අර
කාන්තාව පසුපස හඹා ගියේය. හොරණ නගරයේ ත්රි රෝද රියැදුරන්ද සමග එකතු වූ සාගර මේ
කාන්තාව අල්වා ගත්තේ වැඩි වෙහෙසක් නොගෙනය. ඇය වහා පොලිසියට භාර දුන් අතර තම පඩිපත
මේ කාන්තව හොරා ගත් බව පැවසීය. නෝට්ටු වල තිබූ පන්දාහේ කොළ කීපය ඔහුට හොඳට මතක
තිබුණි. මේ බැව් කියා කැට තැබූ සාගර කාන්තාවගේ සොරකම ගැන සහතික විය. නුමුත්
කාන්තාව මේ බැව් පිළි නොගත් අතර ඇය ඉංග්රීසි භාෂාවෙන් පොලිස් නිළධාරීන් අමතමින්
නිදොස් වන්නට තැත් කළේය.අවසානයේ ඇයගේ පසුම්බිය විවෘත කළ විට සාගර කිවූ පරිදිම
පන්දාහේ කොළ පහක් සහ දාහේ කොළ තුනක් දක්නට ලැබුණි.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span></span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>මෙම ගැටළුව පොලිසියේම බේරා ගන්නට සාගරට අවශ්ය
විය. නුමුත් පොලිසිය එයට ඉඩ නොදුණි.උසාවියට දැමිය යුතු බව දක්වා ස්වල්ප වේලාවකින්
මේ කාන්තාව උසාවිය වෙත කැඳවා ගෙන ගියේය. විනිසුරු තුමා නඩු අසා ඇය වැරදි කාරිය
කරමින් තීන්දුව දුන් අතර සාගර ගේ ඉල්ලීම නිසා ඇප පිට නිදහස් කිරීමට ඉඩ දුනි. මුදල්
සාගරට යලි ලබා දීමට අණ කලේය. ඇබැද්දිය දෙගුණ තෙගුණ වූයේ ඉන් පසුවය. මෙම කාන්තාව
සාගරගේ බෑගයේ තිබුණු හැඳුනුම්පතද රියදුරු බලපතද රැගෙන තිබුණි. මුදල් ගෙන බැසීමෙන්
පසු ඒ හැඳුනුම්පත් දෙකම වීසි කර තිබුණි.පොලිසිය කීවේ හැඳුනුම්පත ඉදිරිපත් කොට
මුදල් ලබා ගත හැකි බවයි. නුමුත් හැඳුනුම් පත නැත. විදෙශ ගමන් බලපත වහා ඔහුට සිහි
විය. එහි කොපියක් වට්ස්ඇප් හරහා ගෙන්වා දීම ප්රමණවත් දැයි ඔහු විමසීය. පොලිසියේ
මහත්වරුන් ඒ කීම භාරගත්තේ නැත. විදේශ ගමන් බලපත්රය අතට රැගෙන ගෙන ඒමට නම් ඔහු
නැවත ගමට යා යුතුය. ගමට යෑමට හෝ නැවත පැමිණීමට මුදල් නැත. දිනක් දෙකක් වැඩ කළහොත්
මුදල් ලබා ගත හැකිය. පොලිසියේ රාළහාමිලාගේ දෙනෙත් වලින් කියැවුණේ සැලකීමක් අවශ්ය<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>බවයි. හිඟන්නාගේ පාත්රයට හෙණ ගැසුවා සේ සාගර
අසරණ වී සිටියේය.බලවත් වේදනාවෙන් යුතුව ඔහු පොලිසියෙන් පිට වූයේ දින කීපයකින් නැවත
පැමිණෙන බව දක්වමිනි. කුමක් කරන්නද දුවගේ සපත්තු දෙක ඔහුට සිහි විය පඩිපත රැගෙන
ගෙදර එන සැමියා ගැන සිහි කරමින් බලා සිටින බිරිඳ ඔහුට සිහි විය. දින කීපයක් වැඩ
කොට මුදල් ලබා ගත හැකි වුවත් ගෙදර කෑම වියදමට සහ රැකියාවට පිටත් ව ගිය පසු දෛනික
කෑම වියදමට ඒවා ප්රමාණවත් නැත. දරුවන් ගේ ටියුෂන් ගාස්තු තවත් ගැටළුවක්ය.පාසලේ දී
කල් මරමින් සිටින ගරුවරිය ළමුන්ට තමන්ගේ සවස පන්තියට පැමිණෙන ලෙස බල කරන හැටි ඔහුට
මතකයට ආයේය.සිතේ දුක තවත් දැඩි විය නොදැනීම ඔහුට ඉකි ගැසුණි.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>දින කීපයක්ම වෙහෙස මහන්සි වී අන්තිම
දිනයේ රෑ එළි වෙන තුරු ගොඩ නැගිල්ලක ඉහළ මහලේ කාන්ක්රීට් තට්ටුවක් නිම කොට උදේ
පාන්දර ඉසිඹුවක් ලබා බැංකුවට ගොස් බිරිඳ ගේ කණ කර කීපයක්ද උගසට තබා ගත් මුදල ගෙන
රත්නපුර සිට පාණදුර බසයට නැගි විටයි ඔහු මට මුණ ගැසුණේ. මේ කතාව ශ්රවණය කළ කල්හි
මෙතෙක් නිෂ්ශබ්දව සිටි නමුත් කටහඩ අවදි කරන්නට සිදු විය. අප දෙදෙන මේ ගැටළුවට හේතු
කතා කරමින් හොරණ දෙසට පැමිණුනේ රාජ්ය යන්ත්රණය තුළ පවතින මේ බරපතල දෝෂ නිවැරදි
නොකරන්නේ ඇයි ද යන්න සාකච්ඡා කරමිනි.සියලුම දේ ඩිජිටල් කළ ලෝකයක හැඳුනුම්පතක
අන්තර්ජාලය හරහා ළඟා කර ගැනීමට පොලිසිය ඉඩ නොදෙයි.ඒ කිසිවක් නොමැතිව මුදල් ලබා
ගැනීමට කප්පමක්ද බලාපොරොත්තු වෙයි.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>හොරණ උසාවිය ළගින් බැස උසාවියෙන් ලියුමක්
රැගෙන සාගර පොලිසියට යා යුතු විය.වැඩපලෙන් පිටත්ව ටී ෂර්ටයක් ඇද ගෙන පැමිණි බැවින්
උසාවි ගේට්ටුවෙන් ඇතුලට නොගනී. ඒ ගැටළුවද ඔහු මට කීවේය. ඉතින් ඔහු කොලරය සහිත කමිසයක්
අලුතෙන් මිලට ගත යුතුය.මේ ගමන පිටත් වීමට පෙර දිනයේ පොලිසියේ රාළහාමි කෙනෙක් ඔහුට
කතා කර ඇත. වහාපැමිණ මුදල් රැගෙන යන්නටයි ප්රකාශ කර ඇත. ඒ සමගම තමන්ටද සළකන ලෙස
වාචිකව පැවසූ බව සාගර කියයි. අසරණ වු පුද්ගලයෙකු ගෙන්ද කප්පම් ඉල්ලන පොලිසියේ
මහත්වරු සිටින<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ශ්රී ලංකාව සැබවින්ම චෞර
රාජ්යයක් නොවේද.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>සාගරගේ කතාවත් සමග තවත් සිද්දි දෙකක් මෙහි
ලියා තබමි. එකක් සමූපකාරයක සිදු වූ දෙයකි.ජනතාව<span style="mso-spacerun: yes;">
</span>සමූපකාර බැංකු වල සිය කණකර උගස් තබන අතර ඇතැම් ඒවා කලකදී සින්න වෙයි.
අවසානයේ සියලුම් බැංකු කරන ලෙසම ඒ රත්තරන් වෙන්දේසීයේ විකුණන අතර මුදල් සමූපකාර
අරමුදලට ලැබේ.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: #cc0000;"> </span></o:p></span><span style="color: #cc0000; font-family: "Iskoola Pota", "sans-serif"; font-size: 12pt;">දිවයිනේ
නම ගිය සමූපකාරයක රන්පවුම් තිස් දෙකක් සින්න වී තිබුණි. සුපුරුදු පරිදි මේ රත්තරන්
වෙන්දෙසි කෙරුණි.රන් පවුම වර්තමානය වන විට ඒක් ලක්ෂ හතළිස් දාහ ඉක්මවා යන අතර මේ
රන් භාණ්ඩ වෙන්දෙසි කරන ලදුයේ පවුම හැත්තෑහතරදහස බැගිනි.අඩු තක්ස්රුවකින් රන්භාණ්ඩ
වෙන්දේසි කළ සමූපකාරයට</span><span style="color: #cc0000; font-family: "Iskoola Pota", "sans-serif"; font-size: 12pt;"> </span><span style="color: #cc0000; font-family: "Iskoola Pota", "sans-serif"; font-size: 12pt;">ලක්ෂ දොළහක ණය
තුරුස්ද තිබේ. ඒ ණය තුරුස් වලින් කොටසක් හෝ ගෙවා දමා ගන්නට තිබූ අවස්ථාව මග හැර නිළධාරීන්ගේ
සාක්කු වලට මුදල් ලැබෙන පරිදි කළ ගණු දෙනුව සාර්ථක වී ඇත. ජනතාව විසින් පාලනය කරන
සමූපකාර වල තත්වය එයයි. චෞර රාජ්යය කෙතරම් ශක්තිමත් වී තිබේද.</span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><span style="mso-spacerun: yes;"> </span>ඊ ළඟ සිද්දිය සොරකමක් ගැන නොවේ. උතුරු
පළාතේ උසාවියක<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>සිදු වීමකි. ෙඑතිහාසික
කුරුන්දි විහාරයේ සංරක්ෂණ කටයුතු නවත්වන ලෙසට එනම් දාගැබේ හතරැස් කොටුවේ ඉඳි
කිරීම් නවත්වන ලෙසට මුලතිවු මහොස්ත්රාත් අධිකරණය පසුගිය දා වාරණයක් නිකුත්
කරතිබුණි. දෙමළ ජාතික සන්ධානයේ මන්ත්රීවරු කීප දෙනෙකු සහ අන්තවාදීන් පිරිසක්
කුරුන්දි විහාර භූමියට පැමිණ උද්ඝෝෂණයක නිරත වූයෙන් මුලතිවු පොලිසිය මෙම වාරණය ගෙන
තිබුණි. පසුව ඔක්තොබර් 1 3 දින මුලතිවු උසාවියට ගිය නීතිඥ නුවන් බෙල්ලන්තුඩාව ප්රේමසිරි
පොරේරා සහ නීතිඥ ටිරොන් සිල්වා යන මහත්වරුන් මුලතිවු මහේස්ත්රාත් වරයාට කරණු
පැහැදිලි කිරීමට උත්සාහ දැරීය. මේ අවස්ථවේ දී තමන් ගේ උසාවියේ භාෂා පරිවර්තකයන්
නොමැති බැවින් දෙමළ බාෂාවෙන් පමණක් කරුණු ඉදිරිපත් කළ යුතු බවට ප්රකාශ විය.
ආණ්ඩුක්රම ව්යවස්ථාවේ 16 වන සංශෝධනය අනුව උතුර සහ නැගනහිර පළාත් වල අධිකරණ බස
දෙමළ වෙයි. නුමුත් සිංහල බසින් සහ ඉංග්රසි බසින් පර්වර්තන ලබා දිය යූතුය.
කිලෝමීටර් තුන් හාරසීයක් මග ගෙවා මුලතිවු උසාවියට පැමිණ කරුණු<span style="mso-spacerun: yes;"> </span>කියන්නට ඉඩ නොලැබුණු නීතිඥ මහතුන් සිය උසාවි වල
අඩු ලුහුඩුකම් <span style="mso-spacerun: yes;"> </span>කියන්නට ඉදිරිපත් වන්නේ
නැත. නුමුත් රටේ ප්රධාන රාජ්ය භාෂාව වන සිංහල බසින් හෝ ජගත් භාෂාවක් වන ඉංග්රීසි
බසින් රටේ තවත් පළාතක කතා කළ නොහැකිය.ඒ තරමටම සිංහලයා අසරණ වී තිබේ.ඒ සමගම ඉංග්රීසියෙන්
කතා කරන කාන්තාවක් හොරකමේ යෙදෙයි.රටේ වැඩිපුරම හොරකමට සහ වංචාවට පෙළඹී සිටින්නේ
ඉංග්රීසි කතා කරන පංතියේ අයයි.ඒ අපගේ චෞර රාජ්යයේ හැටිය. චෞර රාජ්යක් නිර්මාණය
කලේ දේශපාලනඥයන් බව සැබෑය. එහෙත් ඒ රාජ්යය නඩත්තු කරනුයේ ජනතාව සහ නිළධාරීන්
විසින් බව ලියා තැබිය යුතුය.</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="color: #cc0000;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">මතුගම
සෙනෙවිරුවන්</span><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: #cc0000;"> </span></o:p></span></p>
<p class="MsoNormal" style="text-align: justify;"><span lang="SI-LK" style="font-family: "Iskoola Pota","sans-serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p><span style="color: #cc0000;"> </span></o:p></span></p>mathugama seneviruwanhttp://www.blogger.com/profile/17392542531704445510noreply@blogger.com0